• MaloneXD

    Beslutsångest universitet

    Hej,
    Nu är det så att sista antagningsdagen stänger om cirka 2 dygn. Jag har under veckor varit inställd på Högskoleingenjör Datateknik, främst i Linköping då det är ganska nära hem. Jag har inte tillräckligt bra betyg för Civ.ing på ?toppskolorna?. 
    De universitet som jag kan tänka mig plugga på som Högskoleingenjör är Lund, KTH och Linköping. Jag vill nämna att jag av personliga skäl inte kan plugga i Chalmers, i alla fall de första terminerna. 
    Men nu tvekar jag riktigt mycket efter att fått svar från SYV. Medan andra på det här forumet nämnt att det är 80-90+ % teori nämnde hon att det är 50/50. Jag har inte så mycket emot praktiska moment men jag föredrar mer teori. Jag diggar heller inte kursplanen lika mycket som de andra skolorna. Hon nämnde även att det finns 80 platser inom utbildningen när det i självaste verket finns 95. Lite skeptiskt blir jag. 
    Vad skulle ni gjort i min situation? Jag har tänkt att läsa en master om jag har möjlighet också men den kanske jag tar utomlands. Men jag kommer nog inte ta den på LiU. 
    Ska man börja på LiU och sen byta skola genom att söka till ?senare del?? 
    Alla råd uppskattas enormt! 
    MvH 
  • Svar på tråden Beslutsångest universitet
  • BuoBä

    Vad vill du jobba med?

    Som dataingenjör jobbar man praktiskt, tex genom att programmera eller konstruera datasystem. Det är det utbildning ska förbereda för.

  • BuoBä

    Vad vill du jobba med?

    Som dataingenjör jobbar man praktiskt, tex genom att programmera eller konstruera datasystem. Det är det utbildning ska förbereda för.

  • BuoBä

    Och vad menar du med teori vs praktik?

    Tex den matte man läser (även på civ.ing-utbildningarna) är tillämpad, dvs man lär sig den för att kunna applicera den på problem inom andra områden. Med andra ord, praktik.

  • sextiotalist
    MaloneXD skrev 2021-04-14 11:23:58 följande:
    Hej,
    Nu är det så att sista antagningsdagen stänger om cirka 2 dygn. Jag har under veckor varit inställd på Högskoleingenjör Datateknik, främst i Linköping då det är ganska nära hem. Jag har inte tillräckligt bra betyg för Civ.ing på ?toppskolorna?. 
    De universitet som jag kan tänka mig plugga på som Högskoleingenjör är Lund, KTH och Linköping. Jag vill nämna att jag av personliga skäl inte kan plugga i Chalmers, i alla fall de första terminerna. 
    Men nu tvekar jag riktigt mycket efter att fått svar från SYV. Medan andra på det här forumet nämnt att det är 80-90+ % teori nämnde hon att det är 50/50. Jag har inte så mycket emot praktiska moment men jag föredrar mer teori. Jag diggar heller inte kursplanen lika mycket som de andra skolorna. Hon nämnde även att det finns 80 platser inom utbildningen när det i självaste verket finns 95. Lite skeptiskt blir jag. 
    Vad skulle ni gjort i min situation? Jag har tänkt att läsa en master om jag har möjlighet också men den kanske jag tar utomlands. Men jag kommer nog inte ta den på LiU. 
    Ska man börja på LiU och sen byta skola genom att söka till ?senare del?? 
    Alla råd uppskattas enormt! 
    MvH 
    Överintag var det redan när jag pluggade så det är inget nytt.

    Nu är högskoleingenjörsutbildningarna mer direkt yrkesinriktade direkt efter tre år. Det var bla därför man skapade dessa utbildningarna. Civilingenjörsutbildningen är mer teoretisk de första tre åren, mer tillämpande de sista åren. Och är generellt mer teoretisk än högskoleutbildningen. 
    Visserligen har man mycket laborationer och visserligen är matematiken i de senare kurserna mer mot det tillämpbara (men inte de första matematikkurserna om man inte har en föreläsare som har en förkärlek att introducera exempel på praktiska tillämpningar)
    Har du läst kursplanerna och jämfört programmen?

    Är det teorin du vill fokusera på, sök till civilingenjörsprogrammet. Vill du snabbt komma ut i arbetslivet, sök högskoleingenjörsutbildningen. Båda är bra utbildningar, men olika fokus, precis som det ska vara.

    När det gäller SYV, nja, jag tror de är rätt okunniga om detaljerna på de olika utbildningarna, en omöjlighet då det finns rätt många.

    Men är det så att du vill vara superteoretisk så är det kanske en ren matematikerutbildning du ska satsa på. Om man ser inom programmen för civilingenjör, så varför inte Teknisk Fysik (lovar, den är superteoretisk). 
    Nu har jag rätt mycket färsk input, då sonen, två av hans kusiner läser till civilingenjörer och ett av sambons barn gjorde det tidigare. Det jag kan konstatera är att upplägget skiljer sig inte så mycket från det när jag läste. Lite nya kurser såklart, lite nya programspråk. 
  • sextiotalist
    sextiotalist skrev 2021-04-14 12:58:45 följande:
    Överintag var det redan när jag pluggade så det är inget nytt.

    Nu är högskoleingenjörsutbildningarna mer direkt yrkesinriktade direkt efter tre år. Det var bla därför man skapade dessa utbildningarna. Civilingenjörsutbildningen är mer teoretisk de första tre åren, mer tillämpande de sista åren. Och är generellt mer teoretisk än högskoleutbildningen. 
    Visserligen har man mycket laborationer och visserligen är matematiken i de senare kurserna mer mot det tillämpbara (men inte de första matematikkurserna om man inte har en föreläsare som har en förkärlek att introducera exempel på praktiska tillämpningar)
    Har du läst kursplanerna och jämfört programmen?

    Är det teorin du vill fokusera på, sök till civilingenjörsprogrammet. Vill du snabbt komma ut i arbetslivet, sök högskoleingenjörsutbildningen. Båda är bra utbildningar, men olika fokus, precis som det ska vara.

    När det gäller SYV, nja, jag tror de är rätt okunniga om detaljerna på de olika utbildningarna, en omöjlighet då det finns rätt många.

    Men är det så att du vill vara superteoretisk så är det kanske en ren matematikerutbildning du ska satsa på. Om man ser inom programmen för civilingenjör, så varför inte Teknisk Fysik (lovar, den är superteoretisk). 
    Nu har jag rätt mycket färsk input, då sonen, två av hans kusiner läser till civilingenjörer och ett av sambons barn gjorde det tidigare. Det jag kan konstatera är att upplägget skiljer sig inte så mycket från det när jag läste. Lite nya kurser såklart, lite nya programspråk. 
    Och byta universitet är inte helt enkelt heller, om man söker till masterprogrammen, så söker man i konkurrens med utländska studenter 
  • sextiotalist
    BuoBä skrev 2021-04-14 12:07:28 följande:

    Och vad menar du med teori vs praktik?

    Tex den matte man läser (även på civ.ing-utbildningarna) är tillämpad, dvs man lär sig den för att kunna applicera den på problem inom andra områden. Med andra ord, praktik.


    Den blir tillämpad, de grundläggande matematik-kurserna är inte speciellt tillämpbara. Däremot så använder man matematiken i många kurser. Själv fick jag en riktig ahaupplevelse för rotation, divergens och gradient när jag läste elektromagnetisk fältteori. Då man äntligen förstod sambandet mellan de där trianglarna och verkligheten ;). Så det första året tragglar man bevis och lösningar, för att kunna använda detta i andra kurser. 
  • BuoBä
    sextiotalist skrev 2021-04-14 13:03:23 följande:

    Den blir tillämpad, de grundläggande matematik-kurserna är inte speciellt tillämpbara. Däremot så använder man matematiken i många kurser. Själv fick jag en riktig ahaupplevelse för rotation, divergens och gradient när jag läste elektromagnetisk fältteori. Då man äntligen förstod sambandet mellan de där trianglarna och verkligheten ;). Så det första året tragglar man bevis och lösningar, för att kunna använda detta i andra kurser. 


    Jo. Min poäng var egentligen att det är en definitionsfråga vad man räknar som teori eller praktik. Det är inte praktik som i prao på en arbetsplats liksom. Programmering är praktiskt, men man lär sig samtidigt om olika programmeringsspråk, hur de har utvecklats, hur "datorer tänker" osv.

    Ett ämne som tex nationalekonomi är egentligen mycket mer teoretiskt, för det bygger till stora delar på teorier utifrån observationer och "sånt man inte kan räkna på".
  • sextiotalist
    BuoBä skrev 2021-04-14 13:17:26 följande:
    Jo. Min poäng var egentligen att det är en definitionsfråga vad man räknar som teori eller praktik. Det är inte praktik som i prao på en arbetsplats liksom. Programmering är praktiskt, men man lär sig samtidigt om olika programmeringsspråk, hur de har utvecklats, hur "datorer tänker" osv.

    Ett ämne som tex nationalekonomi är egentligen mycket mer teoretiskt, för det bygger till stora delar på teorier utifrån observationer och "sånt man inte kan räkna på".
    Jo så är det lite. Det jag menade var att man första åren kör en förbaskat matematisk teori, som man sedan lär sig tillämpa på den fysiska verkligheten (förutom trianglarna, så dessa genier som arbetade fram olika lösningsmodeller inom den imaginära matematiken, vilka ahaupplevelser man fick även där). Högskoleingenjörerna läser ju mindre matematik och högteoretiska ämnen och fokuserar mer på den praktiska (inte skruva med skruvmejsel) delen.
    Fast nog sjutton skulle även civilingenjörer behöva mer praktik, för att lära sig den verkligheten man ska arbeta mot, för till syvende och sist så är det man tar fram bakom bildskärmar, tangentbord, ritbord användas (förhoppningsvis) av personer som lever utanför ingenjörsvärlden
Svar på tråden Beslutsångest universitet