Abort eller behålla?

Hej! Syftet med denna tråd känns något oklar, jag behöver väl få lite annat perspektiv och kanske råd vad andra hade gjort i denna situationen?

Jag är 19 år och tar snart studenten, har under sommaren lyckats få sommarjobb och kommer jobba heltid, har ett seriöst förhållande sen 4 år tillbaka. Vi har precis fått reda på att jag är gravid, plussade för några veckor sedan och ska på vul om en vecka för att bestämma hur många veckor jag är i. I början var vi stensäkra på vad vi ville - behålla. Men nu känns det inte så himla självklart längre.

Alla tankar om framtiden, utbildning, jobb och ekonomi dök upp och det har snarare blivit ett ångestmoment. Vi har ingen lägenhet (bor hemma), vi KANSKE kan få en etta i sommar, men det är inte säkert. Jag har som sagt jobb över sommaren och killen har anställning tills nästa år efter det vet vi inte om han blir förlängd. Vi har aldrig bott ensamma tillsammans, aldrig vart ute och rest och ingen av oss har börjat med någon högre utbildning. Är det något man kommer ångra? Är det bättre att göra abort för att utbilda sig och hinna få en säkrare ekonomisk grund och hinna njuta av att vara själva? Är så osäker på vad jag vill göra, ena sekunden vill jag behålla och tänker ?allt löser sig? och andra får jag panik och tänker på abort. Men det känns i för sig inte heller helt ok.

Vet inte riktigt vad jag vill med denna tråd, kanske ha nån att bolla tankarna med gällande detta :(

Är det verkligen vanligt, menar du? I min värld inte. Det brukar vara så att killen för allt för att övertala/lura/locka/hota/tvinga o.s.v. tjejen till abort, OM han inte vill att de ska bli en familj nu. Och i detta fallet, när TS själv är så ambivalent, så skulle det vara lätt för honom att övertala henne. 

Jag tycker att de verkar seriösa - det är min känsla, bara. Och sedan ska man komma ihåg, att SÅ unga är de inte. I det gamla bondesamhället hade de redan varit gifta (om de hade fått lov att gifta sig, alltså) något år, och första barnet hade kanske varit fött. Och om TS hade varit en muslimsk eller indisk flicka, hade hon redan varit gift i flera år och haft kanske två barn. Det är vi moderna västerlänningar som är udda i den här frågan!

Det här handlade inte om "kvinnans rättigheter", utan om rösterna här att TS och hennes pojkvän är för unga för att bilda familj. Jag ville bara nyansera den bilden litet. Sedan ÄR det tyvärr så, att det finns en övervikt av sociala problem - t.ex. missbruk, rökning, dåliga skolbetyg, dålig egen uppväxt - hos den gruppen som föder barn tidigt idag. Men jag uppfattar inte alls att TS och hennes pojkvän hör till den gruppen (det ser man inte minst på språket).