Min son gick bort av hemmagjort syntetiskt knark och försäljarna får inget straff

Först och främst så vill jag börja med att beklaga sorgen. Det är jättetråkigt och jag hoppas att du är omgiven av fina människor som kan hjälpa dig att ta dig igenom det här. Du kommer att må bra en dag igen. Vi är alla starka!

Jag har inte förlorat ett barn men jag förlorade min bror i en bilolycka för tre år sedan. Han åkte tillsammans med sin bästa vän som körde rattfull (båda två var fulla). Föraren överlevde och min bror dog. Visst har jag känt ilska gentemot föraren, det har jag. Jag har varit arg, ledsen och uppgiven. Varför varför varför? Sedan nådde jag en punkt då jag insåg att det inte hjälper mig (och inte någon annan heller för den delen) att peka finger och snöa in mig på vems fel det är. Min bror är ändå död och han kommer inte tillbaka. Det kan ingen ändra på.

Min bror var full, precis som föraren, och han gjorde ett val när han satte sig i bilen. Han visste mycket väl att han åkte med en full människa och vad som kan hända då. Han hade inte behövt sätta sig i bilen, ingen tvingade honom men han valde att göra det. Jag säger inte att det är min brors fel, jag säger bara att man kan se det på olika sätt. Det var inte min bror som körde bilen och orsakade olyckan men han gjorde ett val när han satte sig i bilen. Ingen tvingade honom att åka med en full människa och alla är medvetna om riskerna, vad som kan hända när man väljer att göra så.

Det jag menar är att du inte kommer att må bättre av att sitta och älta vems fel det är och beskylla andra för din sons död. Jag kan tycka att försäljarna har en viss skuld i det hela, absolut, samtidigt som jag tycker att det också handlar om eget ansvar. Man kan se det på olika sätt men hur vi än vrider och vänder på det så får du aldrig tillbaka din son och jag får aldrig tillbaka min bror heller.

Med tanke på att drogen var laglig när den såldes så kan man inte straffa dessa människor rättsligt. Vad man då sedan anser rent moraliskt är en annan sak. Jag tror inte att det var någons egentliga mening att släcka en annan människas liv.

Hur som helst så är allt väldigt tragiskt men det kommer att komma en dag då du mår bra igen, det är jag väldigt säker på.

Jag tycker att jag har försökt förklara jämförelsen så gott jag kan.

Det är väldigt tragiskt när en människa faller offer för drogmissbruk men som jag skrev så handlar det faktiskt också om eget ansvar. Ingen tvingade honom att ta den där drogen. Det är frivilligt och alla vet riskerna så det kan man inte skylla på någon annan. Sedan tycker jag givetvis att det är väldigt illa att det finns människor som tjänar pengar på att sälja farliga droger till andra människor.

Man kan inte hela tiden skylla på att samhället ska ta ansvar. Allt är inte samhällets fel och samhället kan inte ta ansvar för alla.

Nu ska jag lägga mig och jag kommer inte att fortsätta den här diskussionen. Jag har sagt det jag vill ha sagt och jag lider verkligen med ts men jag tror inte att hon kommer att må bättre av att sitta och älta vems fel det är att hennes son är död, för i slutändan så gör vi alla våra egna val som tyvärr kan få ödesdigra konsekvenser ibland.