Finns det inga riktiga män längre?

Min pappa är en riktig man. Jag växte upp med enbart honom (mamma allvarligt psykiskt sjuk) Han kan fixa alla praktiska problem. Verkligen allt.

Alla andra typer av problem, som tex. känslomässiga då steker han pannkakor och serverar med äpplemos och glass. Det är hans lösning på allt. Han vet aldrig vad han skall säga eller göra. En slags toxisk maskulinitet fast med pannkakor. Kommer ihåg när jag var separerad (kom på min dv. sambo med min bästa vän i sängen) och flyttade hem till honom. Det blev pannkakor med glass en månad i sträck trots att jag var 25 år då.