Älskarinna?

Fråga din fru givetvis.

Och det är inget spydigt menat men har du inte tillräckligt med respekt för din fru att du faktiskt kan berätta hur du känner det och att detta är ett problem? Är hon verkligen värd att bli bedragen?

Du är bra naiv om du på riktigt tror att du kan ha sex med någon annan utan att någon av er blir kär.

Ja, för det är det som händer. Slutar bara med krossade hjärtan.

Jag har erfarenhet av detta. Har det precis som dig. Fattade dock tidigt beslut om att jag inte skulle dö nyfiken. Således har det blivit några affärer mer älskarinnor under årens lopp. Mitt oerhört viktiga tips är att gå in i detta fullt medveten om att ni är och förblir KKs. Självklart får man känslor, men när dessa blir för starka, bryt. Visa varandra respekt för era respektive situationer, men stilla er nyfikenhet. Saker som jag upplevt med älskarinnor är fantastiska. Gjort saker som inte ens jag gjorde i förälskelsefasen i äktenskapet. Kööör på. Många gånger tror man att det är vi män som är "porrfixerade", kvinnor kan vara värre.... Tips nr 2, anförtro inte era hemligheter för någon annan i vänskapskretsen, man vet aldrig om typ 10 år vilka relationer man har till de som man idag är bästa vänner med. Dessutom är det olämpligt att ge dem den bördan att kännas vid era otrohetsaffärer.

Jag tycker isåfall att ni kommer överens med en skilsmässa. Vara lycklig istället. Varför ska du ha en älskarinna? Gå inte bakom ryggen. Jag tycker att det är fegt oavsett vilket kön man är i.

Jag har varit gift i 20 år 3 fina barn är i medelåldern. Jag är lycklig vi har ett bra sexliv, förhållande min make är humoristisk, barnslig på bra sätt och det har gynnat barnen. Dem har sin pappa på en piedestal.

Jag tycker att det är viktigt att kunna prata om hur man känner sig. Fråga om hon har funderat på skilsmässa? Och det finns aldrig "rätt" tillfälle säg bara och fråga hur hon känner. Därefter fixar ni det snyggt både du och hon får en annan frihet. Barnen ska bara acceptera. Och dem förstår tillslut varför. Man ska inte bara vara tillsammans för vara just i en familj. Utan man måste göra sin sak när det är dags. Man är inte dålig människa för det.

Jag är i en lång relation och är fullt nöjd med att känna min partner utan och innan och bara ha sex med honom. Det blir inte tråkigt för det.

Jag tror att det är en form av kicksökeri, man vill ha ruset det ger, ungefär som med andra rus. Frågan är hur sunt det är att ge hjärnan fritt spel genom att vänja den vid ständigt kicksökeri? Värt att lämna /riskera sitt äktenskap för?

Klart att om ni inte längre har sex måste du:

1. Fråga din fru om ni kan ha sex med andra (inte gå bakom ryggen)

2. Skilja er, om punkt 1 inte tas emot väl.

Din fru förtjänar din respekt. Inte att du äter kakan och samtidigt har den kvar, medan hon inte ens kan välja om hon ska ha en älskare eller inte.

Ni har inte ens diskuterat saken. Gör det.

Om du vill ha en älskarinna måste din fru kunna välja om hon vill ha en älskare, eller göra slut.

Tja, du kommer aldrig kunna försvara det moraliskt. Bara köttsligt.

1. Rent samvete och inget ligga.

2. Smutsigt samvete och risken att åka dit. Men du får spänning och sex.

Ditt val!

Ska du köra alternativ 2 så skapa en ny tråd om hur man lever dubbelliv.

Det är väl höjden av egoism att inte ens ge sin fru samma chans, att skaffa en annan? Hon kanske också vill men inte kan med att bedra sin man? Spela med öppna kort, du kanske blir förvånad.

Absolut, chansen att det faller i god jord finns ju... Men jag tror oddsen är bättre att bara köpa en trisslott och skrapa fram några miljoner.

Tror TS borde känna sin fru så pass bra i det här läget att han har känsla för om det är okej att han provligger lite med andra tjejer eller inte.

Otrohet är inte vackert. Men jag förstår varför många är det ändå.