Anonym (Bra lösning för alla) skrev 2021-05-07 18:06:25 följande:
Under förutsättning att man verkligen klarar att sköta det på rätt sätt, bl a att man gör allt för att säkerställa att ingen blir sårad, så kan i många fall älskarinna/älskare vara det bästa för alla inblandade parter, eller åtminstone det mins dåliga.
Livet, kärleken och framförallt den sexuella lusten ändras under åren.
Det kan finnas jättemånga orsaker till att man fortfarande vill hålla ihop äktenskapet, kanske att man fortfarande känner äkta kärlek för varandra, eller för barnens skull, att det är mest praktiskt för alla, och massor av andra argument.
Men för att livet överhuvudtaget ska vara meningsfullt för många av oss så behöver det också innehålla känslor av tillgivenhet, åtrå, lust och innehålla förförelse, fysisk närhet och inspirerande, spännande och skönt sex. För många av oss är det mycket viktigt att dessa känslor och upplevelser är ömsesidiga. Det fungerar alltså inte att ens partner bara "ställer upp".
Man måste ju också alltid komma ihåg att alla dessa ingredienser fanns i princip i alla relationer när man en gång ömsesidigt valde varandra till make/maka och när man gav sina kärlekslöften till varandra.
Att den ena parten sedan inte alls är intresserad av den delen i kärlekslivet, inte längre känner lust, de avgivna löftena gäller inte längre, gör ju att allt förändras i relationen.
Det blir helt enkelt totalt nya förutsättningar och då måste självfallet livet och relationen också förändras.
Älskare/älskarinna kan vara den förändring som helt naturligt följer på denna totala förändring.
Känslor av tillgivenhet, förälskelse, åtrå, lust och förförelse, fysisk närhet, som ofta leder fram till tillfredsställande sex, kan för många av oss vara lika viktigt i livet som att hålla ihop äktenskapet.
Om man kan få båda inom äktenskapet är givetvis bäst, men om det inte går så är vi många som måste välja att ordna det på annat sätt.
I en annan tråd kunde man nyss läsa att otrohet förekommer någon gång i fler än 50% av alla långa relationer. Så pass vanligt att det kanske inte måste betraktas som en så fruktansvärt big deal?
Många låtsas som, eller inbillar sig, att man då måste ha ett s k öppet förhållande. Men i de allra flesta fall är det givetvis och i verkligheten ingen möjlig väg att gå. I de allra flesta fall vill nog vare sig mannen eller kvinnan, eller barnen eller andra närstående, att man efter många års äktenskap ska börja ha ett öppet förhållande. Det bör väl alla klara att förstå?
Att gå bakom sin partners rygg kan ALDRIG vara det bästa för alla för om det vore så skulle man inte behöva gå bakom ryggen, ditt påstånde motsäger sig självt.
Även om din partner inte får reda på sanningen så lever personen fortfarnde i en lögn och manipuleras att vara kvar i föhållande med hjälp av undanhållande och lögner. Det kan aldrig någonsin kallas för "det bästa för alla". De enda som resonerar så är människor som själva är eller varit otrogna, ingen annan.
Det går aldrig att säkerställa att det inte kommer fram, man kan tro och önska men säker kan man aldrig vara. Det är alltid en risk oavsett vad man intalar sig själv.
Nej, ni måste inte välja otrohet, ni väljer otrohet för att ni vill det, för att det är den bekvämaste vägen för er själva, men den enklaste lösningen är inte ett måste.
Otrogna människor intalar sig alltid att otrohet är det vanligaste som finns eftersom det ger dem en möjlighet att normalisera svek och lögner, om "alla" gör det så är det ju inte fel försöker man få andra och sig själv att tro. Men faktum är att statistiskt sett så ligger otrohet runt 30-40% och av dessa så skulle de allra flesta aldrig acceptera att deras partner gjorde likadant.
Ingen intalar sig att man MÅSTE ha ett öppet förhållande eller skiljas, man påpekar att det faktiskt finns bättre alternativ än att svika, såra och förnedra sin partner för att få sex vilket i sig får ditt "man måste vara otrogen" argument att falla platt som en pannkaka... man måste inte, det finns andra alternativ. Det bör väl alla klara av att förstå?
