Inlägg från: Lönnsirap |Visa alla inlägg
  • Lönnsirap

    Mina föräldrars hund bet vår lille son

    Tyvärr är det svårt med hundar som biter utifrån att någon gång är den första och det kan upplevas som väldigt oväntat om man inte har erfarenhet från hur hundar fungerar.

    Jag skulle säga att det är en rätt typisk situation för att bli biten, att människorna runtom upplever sig hundvana och ändå tar onödiga risker utifrån hunden och barnets förmåga.

    2 åringar ska absolut inte vara nära en hund som äter och klappa hunden på ryggen. En hund ska inte behöva råka göra fel och "behöva" ta ansvar för att freda sig.

    Att lära sig vara försiktig med barn är en förmåga som en hund behöver skaffa sig och det är rätt typiskt att man missar att man först i efterhand lägger ihop pusselbitarna varför det blev ett bett.

    Med detta sagt tänker jag att ni ju får titta på situationen och fundera över hur man löser saker framöver. Tyvärr är det så att en hund som bitit faktiskt har lättare att bita igen och att man bör skydda såväl hund som barn fortsättningsvis. Naturligtvis kan det finnas sätt att faktiskt fortsatt låta hund och barn träffas. Man behöver dock verkligen fundera på vad tusan som hänt och hur man ska göra detta på ett tryggt sätt.

  • Lönnsirap
    hjihhih skrev 2021-05-21 12:40:06 följande:

    Jag tänker som du, att hunden kanske associerade sonen med det andra barnet. De är ju inte helt olika till längd och utseende även om sonen nog varit betydligt mer försiktig i sin framtoning, i princip aldrig tagit initiativ till att röra hunden. Sen är det tyvärr svårt att i detta läge, lära vår son såpass avancerade saker som att inte störa hundar som äter eller sover, annat än att rent handgripligen förhindra att det händer genom att antingen stoppa honom eller ha en grind ivägen. Han är dels ganska selektiv med vad han vill lyssna på och ta till sig (kanske inte helt ovanligt för barn som knappt fyllt två) och dels kan han bara säga några enstaka ord. Förståelsen är bättre men fortfarande ganska begränsad. Det kanske finns barn som klarar det i den här åldern men tyvärr tillhör vår son inte den kategorin, hur underbar och söt och mysig han än är annars.


    Det är oerhörda krav att sätta på en 2åring att hantera en hund självständigt. Så det är ni vuxna som får ha smarta lösningar för att hund inte ska råka/behöva bita eller själv "ta ansvar".

    Är ett barn nära en hund behöver man ha uppsikt och en stark känsla över hur barn och hundar beter sig. En jättesnäll hund kan utan att mena något illa faktiskt råka putta en unge ner för en trappa, eller "råka" springa ett varv med kopplet så att ett litet barn får det olyckligt.

    Man kan inte lära ett barn att inte göra fel, man kan se till att det inte blir några tillfällen där hund kan skada småbarn! Det låter i mina öron rätt slappt att låta 2 -åringen öppna dörr till hunden alldeles nyss efter att han blivit biten. Det låter som DÅLIGT riskmedvetenhet att så snabbt låta hund och barn mötas utan att vuxna faktiskt har ordentlig kontroll.

    Rent krasst, OM ni inte har lite panik nu och funderar på hur man skyddar barnet, så tar ni nog inte detta på tillräckligt allvar. Denna hund högg dessutom mot ansiktet....
  • Lönnsirap
    hjihhih skrev 2021-05-21 14:06:11 följande:

    Ja det var kanske slappt, men prova själv att försöka ha den minutiösa koll som krävs över en tvååring och en klängig hund utan att antingen koppla hunden inomhus (inte vårt beslut) eller ha grindar eller kompostgaller som först måste inköpas. Det är lättare att peka finger än att genomföra det i praktiken, kan jag avslöja. Ärligt talat, varför tror du att jag skriver och ber om råd i den här tråden? Vad tillför just du, precis här och nu?


    Jag har full förståelse att olyckor händer och att det kan vara väldigt svårt att SE innan vad som faktiskt är farligt och olämpligt! NU däremot beter ni er fortsatt oansvarigt utifrån din beskrivning.

    Du har en hund som bits! Vilket inte är ovanligt, men det ÄR grovt att oprovocerat bita en 2 åring i ANSIKTET! Du står med en klängig hund och låter en tvåårig öppna den dörr där hunden senare är instängd!

    Detta säger mig att du behöver någon som faktiskt påpekar att minitiös koll är precis det du behöver. Eller att åka till en mindre farlig plats med ditt barn.

    Jag har full förståelse för hur svårt det är att ha 100% koll på barn och hundar. Men i vissa situationer behöver man göra nya riskbedömningar och FIXA fram så att det under inga omständigheter kan hända igen.

    ÄVEN om det innebär att säga till sina egna föräldrar att de antingen får koppla sin hund, stänga in den, eller så åker ni HEM. Det är DITT beslut att faktiskt fortsatt utsätta ditt barn för en hund som bits!
  • Lönnsirap
    hjihhih skrev 2021-05-21 15:59:25 följande:

    Med all respekt, men på tal om öppna dörrar så sparkar du in en just nu. Har du några konkreta eller konstruktiva tips att ge? Hittills har jag nämligen inte sett något annat capslock-blandad textdiarré från ditt håll.


    Förslag

    1) åk hem och hälsa inte på dina föräldrar innan de har en fungerande lösning.

    2) ta hunden till veterinären och kolla så att den inte har några hälsoproblem som kan förklara varför den plötsligt anfaller.

    3) håll barnet i handen när ni är nära denna hund och låt någon annan hålla hunden.

    4) Vänta med att låta hund och barn umgås tills barnet är 4-6 år.

    5) fråga en granne om den kan passa hunden när ni är på besök.

    6) skruva upp lite barngrindar, vält ett bord framför dörröppningen, använd vad som finns.
  • Lönnsirap
    hjihhih skrev 2021-05-21 16:25:31 följande:

    Tack för svar!

    1) Vi åkte hem dagen efter tillbudet så vi var inte där länge efteråt.

    2) Vi har lite svårt att ta hunden till veterinären eftersom det inte är vår hund och vi bor i en annan stad, men det är ett bra förslag, som jag kommer att vidarebefordra till mina föräldrar. De skulle tydligen ta hunden till en hundpsykolog för utredning. Det kanske kommer fram något där också.

    3) Det lutar åt grindar och kompostgaller tror jag. Samt betydligt bättre koll på ungen än innan, precis som du säger.

    4) Japp, bra förslag.


    Ni kommer ju bli väldigt mycket mer uppmärksamma framöver, utifrån vad som hänt.

    Det är svårt med 2 åringar och vild hund och jag fattar att jag låter hård. Min erfarenhet är dock att det är svårt att lära sig om problem-beteenden hos hund om man inte tidigare varit med om det, eller hört om vad som faktiskt kan leda till aggressivt, eller missförstånd som leder till bett.

    Just små barn är utsatta för att de är så himla mycket mer känsliga än hundens egna valpar och valpkompisar. En ovan hund fattar inte att man behöver vara försiktig. Dessutom är barn oberäkneliga och lite "farliga" på så sett att de kan ramla, trampa och dra i hår och svans. Eller peta i ögonen....

    Rent krasst blir hundar varje år avlivade utifrån det som du berättar om, just för att det är så lätt att missa hur svårt det kan vara att hålla koll när man inte ser att vissa situationer är så svåra för barn och hund.
Svar på tråden Mina föräldrars hund bet vår lille son