Hjälp. Jag är kär i min vårdpersonal.

Jag tror inte att det är helt ovanligt att sådant händer. Men jag tror det ligger en del i att du varit sårbar och att han fanns där för dig då. Det vore väldigt dåligt om han skulle inleda en relation med dig av flera skäl. Försök ha så lite kontakt med honom som möjligt och försök arbeta med ditt eget liv ett tag. Jag förstår att det känns jobbigt men det är inte lämpligt helt enkelt.

Jag håller med dig. Det känns jätte olämpligt.

Jag har ju påbörjat terapi , och gissa vem det är som följer med mig på dessa möten...

Gör det inte! Om du har en samtalskontakt så borde du diskutera det med hen istället, och bearbeta din fixering. Du fattar väl att han bara ser på dig som en vårdtagare...?

Kan du be om att någon annan följer med? Och som Ghost skrev, berätta för terapeuten att du börjat få känslor och hur du känner så kanske du kan få hjälp med att ta avstånd. Du behöver göra vissa aktiva val för att dina känslor ska lägga sig. Du verkar ju ändå medveten om att det inte är lämpligt så kämpa vidare och fokusera på dig nu.

Nu blev det inte alls bra.

Jag behövde berätta för en i personal hur jag kände, jag trodde jag kunde lita på henne men ikke.

Det var för jobbigt. Jag kände bara att jag behövde berätta för någon.

Hon har nu tagit det med chef som kommer prata med hela personalgruppen.

Så pinsamt!!

Tänk om personen tar avstånd ifrån mig nu

Jag gråter fruktansvärt mycket

Jag vet att det aldrig kommer bli vi två

Det hade ju inte kunnat bli er två redan innan du pratade med henne, av flera anledningar. Även om han inte hade haft sambo och barn hade det ju vara opassande att inleda något med dig. Hade han gjort det hade han ju garanterat fått sparken. Det kan ju vara en sån grej att hon ville ta upp det med chefen just för att säkerställa att han inte gjort nåt opassande eller liknande.

Även om det är jobbigt så tror jag inte sånt här är ovanligt. Tror väl snarare att det är svårt att inte få känslor för vårdpersonal många gånger. 

Bra ändå att du berättade för någon annan, nu kan de sätta en lämpligare personal som vårdare för dig. Skönt att de anställda och chefen tar sitt ansvar!

Personen kommer antagligen ta avstånd från dig ja, och det måste vara så för det är bäst för alla parter.

Prata med din terapeut. Det är väldigt vanligt att få romantiska känslor för sina vårdare men det finns inget äkta i det.

Ni måste förstå att detta är jätte svårt för mig med en borderline diagnos...

Fruktansvärt jobbigt.

Personen har dock inte tagit avstånd. Han fortsätter som vanligt. Han har dock inte sagt något till mig om att han vet det jag berättat för annan personal..

Jag känner igen mig. Det är något med en hjälpsam man som stöttar, lyssnar och finns där för en. Särskilt när männen en träffar annars är raka motsatsen till det där.

Har vart förälskad i både min psykiatriker och en skötare på avdelningen jag var inlagd på. Är väl inte bara en dålig sak då det är kvaliteer hos män du kan leta efter hos andra. Utanför sjukhuset.

Hitta en man med sådana kvaliteer som inte är din vårdpersonal kanske?

Jättebra att det kom fram! Hon som berättade för de andra gjorde sitt jobb. Man måste berätta för att skydda både dig och honom.

Att han fortsätter som vanligt är för att han är professionell och hans chef har godkänt det.

Det betyder att chefen vet att detta är känslor enkom från ditt håll och att chefen vet att han ser dig som en brukare, du är hans jobb. Han tar hand om dig precis som han tar hand om alla andra brukare.

Nu när de bet kan du gå hjälp att hantera dina känslor. Du kan börja själv genom att tala med terapeuten. Terapeuter har tystnadsplikt.

Hej, jag kan 100% koppla till hur du känner/kände när du skrev detta. Jag är patient på psyket pga jag inte har mått bra & på intagsavdelningen - där jobbar han. Jag blir så pirrig när jag ser honom! Smygkikar alltid åt hans håll. Han är så 7kt snygg. Den sötaste i hela världen. Jag gjorde en busig grej & skickade ett anonymt hemlig-beundrar vykort till honom, trotts att det är förbjudet att på nåt sätt kontakta vårdpersonal. Jag kunde inte låta bli. Har drömt flera nätter om hans närhet & värme. För nåt år sen, när han jobbade natt, hade jag en tung panik ångest attack, han såg mot mitt håll & märkte att nåt va fel, så han satte sig ner & pratade med mig. Jag önskar att han kunde bli min! Mitt hjärta slår för honom. Varje slag mitt hjärta slår, så ekar hans namn i rytmen inombords. Jag först din "envishet" hihi.. Jag kunde bara sova med filtar som han hämtade åt mig medans filtar som andra skötare rörde i hamnade på en hög under sängen. Bara hans doft på filten gjorde att jag kände mig trygg. Jag såg honom senast i dag när jag tog några bloss utanför byggnaden, sen såg jag honom några fler ggr under hela eftermiddan. JAG ÄR SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ KÄÄÄÄÄR!!!

Skärp er. Se dessa vårdare som kvalitéer ni söker i en man. Inte specifikt vprdaren, det är en yrkesroll. Kvaliteterna han har är jättebra. Sök det hos en annan man.

Alltså ni måste ju förstå att dessa personer har betalt för att bry sig, de gör sitt jobb. Jag förstår att det kanske är lätt att falla dit för omtanken och tolka det som något annat, men som sagt det är deras jobb. Jag har själv ett jobb där mitt uppdrag går ut på att visa omtanke och även om jag bryr mig om individen så är det ur ett rent professionellt perspektiv och har inget med privata och genuina kärlekskänslor för personen.

Jag håller med. Njut istället av den relationen ni har. Deras omtanke och närvaro är där för att ge er kraft att läka själva. Förstör den inte genom att försöka ta det till något det inte är meningen att det ska vara. Det är svårt när känslorna kommer, men försök att se det till sak och inte till person. Det vill säga att du söker människor i din närhet som du kan vara dig själv med och som du blir lyft av. I en kärleksrelation ska även du orka vara den som lyfter. I en vårdande relation behöver inte du vara den personen. Du ska få stöd så att du lyfts så pass mycket att du kan läka och på sikt orka finnas där för andra. kunna ge och ta kärlek i en sund relation. Relationen mellan en vårdare och vårdnadshavare ska inte jämföras med en kärleksrelation. Din vårdare har en kärleksrelation där han just kan både ge och ta kärlek förmodligen och det betyder em helt annan relation. I den relationen har han dåliga dagar då han är sur, blir förbannad, är sjuk med mera

För ett tag sen gjorde jag en sak jag inte borde ha gjort. Jag har ju då snapchat, men mitt namn syns inte på min profil. Jag la för kanske en månad sen till honom på snapchat. I dag när jag vaknade såg jag att han hade accepterat. Han vet nog inte att det va mig han addade tillbaka eftersom mitt namn syns som sagt inte på min snap. Nu är jag orolig för om han listar ut att det är jag eller om nån får reda på att jag har lagt till en skötare på snapchat. Jag är fortf patient & jag DÖR om det inte kan bli han & jag 

Det är jättevanligt att bli kär i vårdgivare, men tänk på att de bara gör sitt jobb, som en annan skrev. 

Ni kommer tyvärr få stå ut med smärtan över att det inte kan bli ni. För ni vet att det vore oprofessionellt att inleda förhållande med en patient, och jag tror inte de vill bli av med sitt jobb för er skull. Vill ni det?

Det är deras jobb, håller med

Jag har / haft känslor för min kontakt på psyk , skulle lätt dejta honom I " verkligheten " om han inte var min kontakt . 
Vi har kramats några ggr , hej och hej då men det har upphört , förmodligen kände vi båda att det gick åt fel håll .
Vi är som bästa vänner , pratar om allt och skrattar mycket, har jättemycket gemensamt . 
Jag känner att det finns känslor från hans håll med . 
Mina möten med honom är viktiga och de gör mig glad iaf . 
Men jag vet att han har betalt för att vara min kontakt , men då han delar med sig så mycket av sitt privata liv med mig så känner jag art vi har en genuine fin vänskap , skulle han sluta som min kontakt så tror jag att han säkert skulle vilja fortsätta ses . 
Tiden går jättefort med honom och vi kan knappt sluta prata när det är dags att säga hejdå .