Praktiska åtgärder för minskat familjevåld och ökad jämställdhet?

Som någon som själv gått igenom hela karusellen med samarbetssamtal o vårdnadstvist så är ditt inlägg som ljuv musik, även fast jag "vann" o fick behålla den gemensamma vårdnaden och barnen fick ett växelvist boende....
Om båda är överens så behövs givetvis inga insatser.
Men när parterna inte lyckas enas i samförståndslösningar i frågor som rör barnen så behövs det absolut mer "hårda tag" ifrån samhällets sida för att hjälpa o stötta den part som ständigt blir överkörd och dominerad av den andra som vägrar kompromissa.

Att då ha ett system där det på något sätt är tvingade att delta är avgörande för att komma åt dessa krånglande individer som inte är intresserade av att något annat än att driva igenom sitt egen vilja.

Dessa ärenden har absolut inget i en domstol att göra, det är helt fel instans.

Professionella medlare med rätt kompetens för uppdraget, i kombination med tvingande medverkan för båda om ena parten önskar det vore ett sjuhelvetes mycket bättre upplägg. 

Jag hör och läser en hel del historier likt din där den röda tråden alltid är densamma.

Folk som inte gått igenom detta själv, eller varit nära vän/släkt med någon som har det....
De skrattar oftast först o skakar på huvudet, "inte kan det går till så där?"... Barn kan i mångas ögon inte manipuleras, o även om det gick så finns det väl ingen som är så sjuk i huvudet att de skulle göra det?

Min personliga uppfattning är att det i de allra flesta fall finns någon form av psykisk ohälsa med i spelet när det kommer till vårdnadstvister och speciellt föräldraallienation/PA...
Psykopat, Narcissist, eller borderline.... Eller nån form av kombination av dessa personlighetsstörningar går nästan alltid hand i hand med den utsatta förälderns beksrivning av exet....

På din beskrivning av ditt eget fall så låter det ju iaf som att barnen inte riktigt "knäckts" än, de står inte o skriker till dig att de hatar dig i aldrig mer vill se dig?
Vad är det för ålder på dina barn? Hur tror du själv att de skulle svara om någon annan än deras andra förälder frågade dem om de vill ha kontakt med dig, eller bo med dig?

Som jag förstod det på ditt sätt att formulera dig så har ni enbart en överenskommelse om växelvist boende halva tiden hos vardera?
Varför har du i så fall inte stämt om boendet än?

Att vara "hatisk" mot den andra föräldern och manipulera barnen psykiskt i syfte att barnet ska ta avstånd ifrån den andra föräldern.... DET om något är väl inte på något sätt det bästa för barnet ur något perspektiv?

Ett sådant beteende är rakt skadligt för barnet psykiskt, därför är man fullständigt olämplig att ha barnen boende hos sig, eller vara vårdnadshavare om man uppvisar liknande beteenden.
Detta borde helt klart i juridisk mening ses som psykisk misshandel av barnet, det borde därför även vara straffbart att ägna sig åt detta.

Jag anser att du ser på det hela ifrån helt fel perspektiv när du argumenterar att det vore att straffa barnen om de separerades ifrån en krånglande förälder som tydligt uppvisar detta beteende.

Detta har ju stötts o blötts på alla tänkbara vis i alla tänkbara instanser och forum under lång tid.

Min personliga uppfattning är att både män och kvinnor gör helt fel i detta på gruppnivån.
Män är för dåliga på att ställa sig upp och ta för sig ang föräldraskapet, det blir så enkelt att bara halka in i rollen som försörjare och vaktmästare medans kvinnan styr o roddar i allt som har med barn och familj att göra...

Men lite till männens försvar så är kvinnorna urdåliga på att backa lite och släppa in mannen i detta.... De vill t.ex inte ha en debatt om vilken vällingsort som är den bästa, de vill bara att han ska åka till affären o handla det som hon redan bestämt..

Detta cementeras efter en tid och när de efter några år separerar så finns det inte på världskartan för kvinnan att låta barnet bo halva tiden med mannen, han är ju precis oduglig på att ta hand om barnet i hennes ögon, o så vips så sitter man där med varsin advokat på tingsrätten.... typ

Du missar poängen.

Det påverkar knappt ditt föräldraskap om du är "hatisk" mot ditt ex, det finns nog en hel del separerade föräldrar där ute som inte skulle ens pissa på sina ex om de brann, men kan fortfarande anse att de är kompetenta och bra föräldrar och att det är bra för barnen om de har en nära o god kontakt även med den andra föräldern.

Problemen börjar när du involverar barnet i ditt hat mot den andra föräldern.
När barnet ständigt får öronen fulla av dina åsikter om deras andra förälder hela tiden när de bor hos dig... De får ständigt höra om hur fel den andra gör, eller hur dum den är, eller hur synd det är om dig....

En vettig förälder skonar barnen från detta o låter inte sin egen bitterhet och sina egna "hatiska" känslor för exet förstöra barnens relation med sin andra förälder.

Vilken ansvarig myndighet pratar du om? Socialen?
De kan inget göra, förutom att nämna detta i sin rekommendation om de gör en vårdnads- och boendeutredning.
Kommer det fram att någon av föräldrarna aktivt försöker manipulera barnen till att ta avstånd från den andra föräldern så är detta absolut inget som de låter bara passera...
Eller, de borde inte göra det i alla fall. Kvalitén på dessa utredningar skiftar dramatiskt beroende på vilken kommun det handlar om, likaså utredarnas kompetens.

Sen är det ju upp till domare/rådman på tingsrätten att faktiskt ha stake nog att klubba ett svårt beslut.