Vi som försökt en längre tid - första barnet

Aa det är märkligt vad som händer i huvet och kroppen när man plötsligt bestämt sig. Blir precis som du säger, helt otänkbart att tänka sig ett liv utan barn. Igår tänkte jag på att det kanske inte ens går med ivf, att det inte blir nåt alls helt enkelt, och den tanken är enormt smärtsam. Men jag försöker hålla hoppet uppe, för jag tror nog ändå någonstans inom mig att det kommer att gå, till slut... Det går bra, för de allra flesta, om man ska se till statistiken. 

Åh känner så himla väl igen i det. Jag kan också dra mig undan för att få ur mig allt utan att behöva återigen förklara något som han inte förstår...Jag håller verkligen med, det gör en bara än mer frustrerad och ledsen när man försöker få honom att förstå, men så är det som att det är konstigt att man reagerar som man gör.. (även om han inte säger det till mig rakt ut)

Uppdatering från mig: imorse plussade jag :). Nu är man alltså helt plötsligt gravid. Hoppas det håller i sig nu med tanke på mina två missed abortion. Men just ska jag njuta av de positiva nyheterna.

Sorry för så många inlägg på raken, men nu kommer en liten uppdatering från mig också så ska jag försöka att inte ta över tråden ;) Det är tyvärr en inte så glad Vickan just nu för jag har börjat blöda nyss på ruvardag 10 (testdag på måndag, ruvardag 16) och känner bara att allt hopp har försvunnit. Ringde till kliniken och de sa att allt jag kan göra nu är tyvärr att vänta, men att det inte behöver vara dåliga nyheter utan det kan blöda lite i början på en graviditet inte minst pga Lutinus som gör slemhinnorna sköra. Men det är så svårt att hålla hoppet uppe, tårarna bara rinner och jag orkar inte med det här att det alltid ska gå så himla dåligt när det gäller just det man önskar mest av allt i hela världen...

Va tråkigt att ni blivit sjuka, alltid lite stressigt när något "förstör" vid äl, men så skönt att ni snart får komma igång med utredningen och det känns okej. Tyckte det va en lättnad att få veta hur allting såg ut och sen kunna gå vidare från det :)

Hej tjejer! :)

Jag har ju varit lite frånvarande sen min återföring inte fäste sig i oktober.. tyckte det var väldigt jobbigt och framförallt när jag fick veta att jag inte skulle få en ny återföring i november. Men min mens kom tidigare än vanligt så jag hann precis med en till återföring innan dom stänger i december, och två dagar innan julafton så plussade jag på rd 5. Jag har nog inte riktigt förstått det än.. man sambo vill knappt prata om det för han är så rädd att något ska gå fel.. men nästa vecka ska jag ta blodprov på måndag och onsdag för att se hur hcg stiger. Detta pga att jag hade ju utomkveds i våras och vill utesluta det. Detta var min första FET. 20e försöket att bli gravida <3

Hoppas att det ger er hopp ni som är påväg in i ivf-resan och inte känns jobbigt att höra. Jag själv tycker det är skönt att också få höra när andra lyckas för att bli påmind om att det förhoppningsvis finns ett lyckligt slut i andra änden <3 tänker så på er som ska börja ivfen snart <3 hoppas ni får en bra upplevelse <3

Idag hade vi vår konsultation på fertilitetssektionen. Alla blodprover+sädesprov på mig och min man var bra och genom att titta på sjukdomshistorik och livsstil så gick det inte fastställa varför vi inte blivit gravida på 14 försök. Det finns ingen uppenbar orsak. Jag fick ett cellprov taget pga tidigare cellförändringar (opererade CIN3 två gånger för 10 år sen). Det började blöda mycket när läkaren smörjde med den där ättikan. Hon sa att det kan ha olika orsaker men vi får provsvar om 2-3 veckor.

Sen gjorde hon ett vul samtidigt och hittade en hinnsäck där så det togs ett hcg blodprov också men hon sa att det kan vara lite för tidigt för positivt (äl+5). Fick inte spolat äggledarna då för OM det är en graviditet på gång (hade inte det varit typiskt? xD) så vill hon inte riskera att spola ut den. Det intressanta är att hon sa att det definitivt inte skulle vara något där om det inte var graviditet på gång men ville samtidigt inte inge för mycket hopp. Mycket kan ju hända däremellan. Det hcg-provet kommer i eftermiddag men jag räknar med ett negativt pga att det är för tidigt helt enkelt.

Så det blev både glada och lite oroande besked. SÅ lättad att jag har många fina äggceller och regelbundna cykler och att mannens säd också är normal. Det gav väldigt mycket energi att fortsätta kämpa för en framtida liten bebis.

Vi fick erbjudande och rekommendation om att påbörja IVF och vi tackade ja direkt. Vi fick gå sprutskola efter konsultationen så att vi kan börja behandlingen när vi känner för det och det är en lättnad faktiskt. Nu kan vi lätt ge det 2-3 försök till att få till det på naturlig väg. Bara hoppas att jag inte fått cellförändringar igen för då tar det väl lite tid för att få det ur världen. Men vi tar det med ro :)