• RH93

    Vi som försökt en längre tid - första barnet

    Hej alla! Har varit lite frånvarande här senaste tiden då jag haft otroligt mycket på jobbet. Men idag hade vi vårat återbesök på sophiahemmet för resultat på utredningen. Alla prover såg bra ut. Vi kom överens om att skicka remiss för ivf. Försökte fråga om ungefär hur lång tid det tar. Hon sa att inom ca 4 månader kan man räkna med att komma igång. Tyckte det va väldigt snabbt. Nästa vecka kommer mensen och då ska jag boka ny tid för undersökning av livmodern då den förra spolningen visade att något eventuellt är avvikande. På nåt sätt hoppas jag att det finns något fel som kan åtgärdas. Känner mig väldigt rädd för ivf-processen, men är så tacksam för att ni är flera här som delar med er av era upplevelser :)

  • RH93
    Vickan31 skrev 2021-10-01 15:24:58 följande:

    Åååh vad spännande att det går framåt och är lite saker på gång :D Eftersom jag inte var så nöjd med kliniken vi gjorde utredningen på så ska vi faktiskt till Sophiahemmet på vårt första besök om två veckor då vi ska prata om IVF! Så jag måste få fråga vad er bild av Sophiahemmet är, som gjort er utredning där? Tycker ni att de varit bra hittills och kommer ni att fortsätta hos dem för ev IVF och så?

    Som du säger är det ju ganska snabbt faktiskt :) Vi fick vår remiss godkänd efter lite mindre än tre månader, men det kan ju också vara pga att det var sommar och semestertider. Jag tycker i alla fall att det låter bra att de följer upp med ny undersökning efter din spolning, det gjorde de inte på kliniken jag var på. Och jag förstår verkligen att det känns läskigt, det tycker jag också ibland samtidigt som det känns skönt att lägga saken i experters händer så att allt ansvar inte bara ligger på oss längre, om du förstår hur jag menar :) Jag hoppas att allt kommer att gå bra för er och jag är också så oerhört tacksam över att ni finns! <3 


    Ja det känns bra ändå att man inte bara står och stampar på samma ställe.

    Jag har fått en jättebra uppfattning av sophiahemmet. Alla personer jag träffat har varit väldigt lugna, förstående, empatiska och förklarar allt på ett bra sätt. När jag gjorde min spolning var det en barnmorska med som i princip bara stod och klappade på min hand och såg till att jag mådde bra medan läkaren gjorde undersökningen. Ja jag tycker också det är bra att dom tar det på allvar och kollar en extra gång ordentligt. Vi kommer nog att välja dem för ivf också om det blir så då jag känner mig trygg där. Det enda som varit tråkigt är att min sambo bara fick vara med på första mötet. Idag fick han vara på telefon då de har kvar sina restriktioner kring corona.

    Jag hoppas det går bra för er också att du får ett lika fint bemötande som jag har :)
  • RH93
    Msofie skrev 2021-10-09 08:58:37 följande:

    Detta är det absolut galnaste jag har varit med om. Jag är gravid.

    TRIGGER VARNING, berättar om hur jag fick reda på det.

    Igår bestämde jag och min kille att vi skulle ta ett test idag, på ruvar dag 10. Jag vaknar tidigt, runt 7. Han brukar alltid vakna ganska sent. Jag känner sån ångest kring testet, har aldrig fått ett endaste streck. Tänker att jag vill inte göra en stor sak av det. Vi tar aldrig test i normala fall tillsammans. Jag tänker att jag går upp och tar det negativa själv, inte en tanke om att det skulle vara positivt.

    Jag väntar aldrig tiden ut utan jag börjar alltid stirra på testet direkt. Efter 1 minut börjar jag se ett spöksteck. Tänker att folk får ju det, men jag har ALDRIG fått ens en antydan till ett streck. 1 minut till går. Jag börjar skaka. DÄR ÄR NÅGONTING. Börjar gråta när jag inser att det är för starkt för vara spök, även om de fortfarande är svagt.

    Sätter mig på golvet och tar ett digitalt. Vid denna punkten är jag säker på min sak. Och som sagt, det kommer upp gravid 1-2. Jag bara gråter och skakar. Hämtar en barnbok som jag köpt för snart två år sedan, lägger på köksbordet tillsammans med testen och kallar på min kille att han ska komma då vi kan testa. Han kommer ner, jag filmar. Hans reaktion var PRICELESS. Får vara ut ett ljud som låter som en höna haha.

    Vad ska jag göra nu?? Hur ska jag bete mig??


    Wow va häftigt! Stort stort grattis <3
  • RH93
    apan95 skrev 2021-10-10 07:47:20 följande:

    Godmorgon tjejer!

    Kan säga att även jag vaknade till en chock idag. Var såå inställd på att ta ett negativt test idag på RD8 men efter 3 minuter visade mitt testa tidigt test 2 ganska starka test så jag tog ett CB digital och ett CB plus.

    Kan inte fatta! JAG ÄR GRAVID!!!!


    Men omg grattis <3 så mycket glada nyheter här nu och så himla välförtjänt när ni kämpat så länge. Önskar dig all lycka <3
  • RH93

    Hej tjejer! Idag var jag på min andra "spolning" för att undersöka livmodern, då de sist såg något avvikande. De fick spruta in väldigt mycket vätska då de verkligen ville se ordentligt. När vi var klara sa läkaren att "allt såg bra ut". Jag kände verkligen hur luften gick ur mig. Ville bara skrika till henne "MEN VARFÖR GÅR DET INTE DÅÅ?". Nånstans ville jag bara att det skulle finnas något man kunde fixa/åtgärda på nåt sätt. Man känner sig så otroligt maktlös i detta. Efteråt bröt jag ihop totalt. Min sambo förstod inte riktigt varför eftersom han tänkte att det va bra nyheter. Men jag kände bara att jaha nu ska vi in i denna eviga karusellen igen och bara försöka.. Den senaste månaden när vi inte försökt i avvaktan på denna undersökning har varit den bästa på riktigt länge. Men nu kom alla jobbiga känslor tillbaka och det känns som att detta kommer bara aldrig gå..

  • RH93
    Vickan31 skrev 2021-10-15 08:59:43 följande:

    Igår hade vi första besöket angående IVF på den nya kliniken vi valt (kommer inte ihåg om jag sagt vilken det blev eller om någon tycker att det är dumt om man pekar på en viss klinik?) och det var en väldigt positiv upplevelse där både läkare och barnmorska var sååå varma och omtänksamma och fina! Läkaren hade inför besöket gått igenom vår journal med de undersökningar och prover vi gjort på den första kliniken och så gick läkaren idag igenom med oss hur hela IVF-processen funkar, ställde frågor och lät oss ställa frågor och ventilera tankar och känslor. Det kändes verkligen som att hon tog sig tid och genuint engagerade sig. Sen kollade hon lite på min livmoder och äggstockar (allt såg bra ut) och skrev recept för alla sprutor innan vi fick träffa barnmorskan som gick igenom vilka doser och dagar som gäller för sprutorna samt att vi fick testa på varsin "stressboll" hur man använder sprutorna. Vi vet inte än exakt när vi får börja med IVF, men när nästa mens kommer så ska jag ringa och då kollar de om det klaffar så de kan klämma in mig den cykeln eller om vi behöver vänta en månad till. Kändes jättebra med den här kliniken, är så glad att vi bytte, och jag har även berättat för min chef nu direkt efter läkartiden om vad som händer och hon gav också väldigt fin respons och sa att hon var så glad att jag berättade. Så vi kaaanske snart är igång med första IVF-behandlingen, vågar inte hoppas för mycket på nästa cykel, men det känns ändå pirrigt och jobbigt och spännande på samma gång!


    Åh va skönt att du fick ett så bra bemötande. Hoppas ni snart får komma igång!
  • RH93
    Emma1992 skrev 2021-10-15 09:25:27 följande:

    Hej allihopa. Ny på denna sida, varit inne lite då och då men blivit medlem nu för att kunna skriva av mig också.

    Har denna månad påbörjat behandling med Letrozol, och tidigare i veckan tagit Ovitrelle-sprutan. Detta i väntan på att få påbörja IVF till hösten om det inte tar sig. Varit på två olika gynekologmottagningar - den första där vi gjorde vår fertilitetsutredning i våras - var jag inte så nöjd med. Gick till en annan gynekologmottagning efter sommaren, hon frågade om jag hört talas om PCOS - vilket jag inte hade. Berättade att jag tycker att ingenting händer, tiden bara går, och hon frågade om jag skulle vilja påbörja behandling enligt ovan tills jag och min man får påbörja IVF. Samtal hit och dit, den första gynekologen tror inte att jag har PCOS men den andra jag gått till säger att flera saker tyder på det - blodprovet, äggen som låg som i ett pärlband, inga lyckade graviditeter hittills. Är däremot varken överviktig, har ökat kroppsbehåring eller mer akne. Hoppas att det kan ta sig nu efter både Letrozol och Ovitrelle, känner att det mest är hopplöst men försöker tänka positivt att chansen finns att det denna gång händer <3


    Hej och välkommen! Va förvirrande att de säger så olika saker. Man undrar ju hur det kan vara så? Skönt att ni ändå får testa något "annat" innan ivf. Håller tummarna att det går bra :)
  • RH93
    Soff skrev 2021-10-19 16:07:52 följande:

    Kan bli oerhört trött på att det är jag som drar i att sexet ska bli av när det är kring äl. Och ibland känns det inte ens som att jag kan räkna med det, vilket oroar mig. Jag vill ju inte tvinga mig på min partner, utan att det ska vara en gemensam vilja att försöka kring äl så vi eventuellt kan få ett barn!?.... 

    Igår så sov vi borta, dålig timing då det är kring äl nu, och jag vill ju inte missa chansen och vänta med sexet tills vi kommer hem när det var 2 dagar sen vi hade sex innan. Jag vill pricka in det där fönstret och även om det är lite mer obekvämt när man är någon annanstans så tänker jag inte låta det hindra.. 

    Men igår sa min sambo att han inte var bekväm med att sex där, och sa att vi kan väl vänta, medan jag blir jätteledsen för blir jätteorolig att vi då ska missa det lilla äl-fönstret.. och då tycker han att jag ger honom skuldkänslor för att han inte ställer upp, vilket verkligen inte är meningen. Jag blir bara väldigt ledsen om det inte blir nåt. Speciellt nu när jag ska testa prog-kräm och var lite extra hoppfull denna månaden. Vill liksom göra allt lite extra "rätt"... 

    Det slutade med att han "gick med på" att ha sex. Men jag kände mig som ett svin. Ingen hade lust och jag hade gråtit...Usch va trött jag blir på detta ibland. Han stod för att ändå ha sex, och gav mig inte skuldkänslor för att jag "pushade" på nåt sätt, men kändes ändå fel. Fan för att man ska time:a ibland när alltid runtom inte alls passar... 


    Förstår så hur du känner. Det är verkligen en stress att man inte vill missa någon chans när det gått så lång tid, speciellt om man då som du nu ska få någon hjälp tänker jag. Om inte jag tog initiativet hade vi vissa månader inte försökt alls, även fast jag brukar berätta när ägglossning närmar sig. Det blir så tröttsamt att känna som att man är den enda som kämpar, speciellt när man är den som också får gå igenom allt annat jobbigt i detta med mens som kommer, hormoner, framtida ivf om det inte går.. det är inte en lätt process detta. Hoppas att progesteronkrämen ska göra susen nu ändå så denna månadens försök leder till graviditet. Kram <3
  • RH93
    Ericky skrev 2021-10-20 11:10:30 följande:

    Hej på er,

    Några namn här är nya för mig, men många av er är ju gamla vänner så jag vill berätta för er vad som hänt. I lördags eftermiddag gick mitt vatten i vecka 17. Det konstaterades på UL att det inte fanns något vatten kvar. Vatten behövs för att bebis ska kunna utveckla sina lungor och träna rörelser mm. Förhoppningen var att vattnet skulle fyllas pp, vilket det i vissa fall kan göra. I mitt fall så verkade det gått hål helt och hållet på hinnan runt bebis och i måndags var vi tvungna fatta det oerhört tunga beslutet att avbryta graviditeten, trots att bebis var helt frisk. Utsikterna var små och risken för mig att drabbas av infektion för hög. Så i måndags eftermiddag fick jag föda fram vår lilla, lilla bebis på sjukhuset.

    Vi trodde med vår otur (försökt ett år och under den tiden brottats med mellanblödningar), och sedan ett missfall, att det var vår tur nu. Allt såg toppen ut på KUB. Men livet funkar ju inte så tyvärr, att det finns någon slags universell rättvisa. Livet är oerhört tungt just ny men tillslut kommer en annan dag hoppas vi. Och ett annat barn som får leva med oss <3


    Beklagar innerligt förlusten <3 livet är verkligen så himla orättvist och vi alla hoppades att det äntligen var er tur, men den kommer tll slut som du säger! Hoppas ni kan ta er tid att sörja och ta hand om varandra. Vi alla finns här också om du behöver någon att prata med. Kramar och styrka till dig <3
  • RH93
    Tildasafira skrev 2021-10-22 10:05:05 följande:

    God morgon<3

    Idag kom ?mensen? och ännu ett tidigt missfall för mig. Inte ett dugg förvånande längre.

    Känns dock helt ok, har precis ringt kliniken och meddelat och ska börja ta sprutorna imorgon kväll! Nu är vi igång, även om det hade varit skönt att slippa såklart, känns spännande! Kramar


    Så hemskt att du ska behöva gå igenom detta gång på gång. Men va bra att det känns okej och att du har hopp inför ivf. Hoppas så att det går bra <3
Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet