Vem ska betala på första dejten och varför?

Jag tycker egentligen inte att det spelar någon roll, men tycker ändå att det är lite gentlemannamässigt charmigt om han betalar, så jag har lite dubbelmoral där.
Om han är trevlig och jag vill ses igen får han gärna betala för oss båda om han erbjuder sig, för då kan jag betala nästa gång. (Tycker det är onödigt att splitta, och är inte så noga med kronor och ören) Jag hade nog inte accepterat att han betalar även nästa gång. I samma situation (när jag känner mig säker på att vilja ses igen) kan jag också se till att vara snabb och betala för båda.
Om jag inte vill träffa honom igen är jag lite snabbare på att se till att var och en betalar för sig själv. 
Oftast blir det nog att var och en betalar för sig själv.

Jo, självklart, men det kanske man säger när man är ute ur restaurangen, innan man skiljs åt. Det känns ju jobbigt att sitta kvar och vänta på notan annars. Bättre att säga det när man promenerar, tycker jag. Då kan man välja att prata vidare om man vill, eller komma på att man måste gå åt andra hållet om man inte vill prata.

Ja, man lär så länge man lever!

Men ett litet varningens ord - ha inte för höga förhoppningar!

Det är svårt att hitta någon som man passar bra ihop med på alla plan! Även om det verkar bra när man skriver så kanske man med en gång märker att man inte klickar. Eller så upptäcker man åsikter eller personlighetsdrag som man känner att man aldrig kan acceptera.

En del slutar bara skriva, och då vet man inte varför - kanske känner de att det inte kommer att funka, kanske har de träffat någon annan, kanske var de inte singlar, kanske har de personliga problem/ohälsa som gör att de inte hinner/orkar skriva, kanske har inloggningen försvunnit efter en kraschad mobil, osv. Så det är bra att vara beredd på det, och bara gilla läget och gå vidare.

Om man känner att det inte funkar så är det ganska vanligt (även efter att man setts) att bara ingen av parterna hör av sig. Helt ok - då fattar man och slipper förklara vad som var fel eller få höra vad den andre inte gillade...