Vad anser ni om hemmafruar med nannys?

Och kvinnan betalar med att ha sämre möjligheter den dag förhållandet tar slut. Att ha varit borta från arbetsmarknaden i typ tio år är ingen merit. 

Varför är det bara mamman som ska vara hemma förresten? Varför kan inte föräldrarna bägge arbeta deltid då?

Dessutom, alla har inte högavlönade jobb. Att leva fattigt så att ens barn hamnar utanför sin kamratkrets för att de aldrig har råd till något är ingen höjdare.

Slutligen, vilken bild ger man barnen? Sonen får lära sig att han måste ha ett högavlönat jobb för att ensam försörja fru och barn. Dottern får lära sig att hennes framtid är att bli hemmafru. Dvs viktigare att satsa på utseendet än att plugga. 

Mitt barn är 10 och jo det är viktigt med kvalitetstid, typ göra något annat tillsammans än att bara stressa runt till träningar och läxor mm. Det gör man ju ändå varje dag? Fram till mitt barn var 4 vägrade jag barnvakt och hade ingen familj som hjälpte till. Jag gick nästan under av det, att vara närvarande hela tiden som du säger är inte heller bra för någon.

I din icke citerande undersökning från usa undrar jag vad det är för människor du pratar om, vet ingen som på eget bevåg kan bara anställa en assistent när det blir för mycket? Vi är inte bortskämda med och får inget barnbidrag, bostadsbidrag, VAB, sjukförsäkring mm. och då har jag hög utbildning och tjänar bra.

Tror alla gör det som är bäst for sin situation?

Det är väl ändå upp till arbetsgivaren vilka som anställs på jobbet. 

Man kan väl inte bara bestämma att man ska anställa en assistent...

Fast, vadå, man kan väl inte bara anställa en assistent på jobbet sådär?? Jag är ju anställd av min arbetsgivare för att utföra mina arbetsuppgifter, inte en assistent till mig som JAG skulle kunna anställa. Skulle jag avlöna den med min lön då liksom?

Och det skulle ju knappast vara möjligt ens med en hel del jobb. En assisterande kirurg som tar hälften av mina operationer, för samma kostnad som en nanny som passar ens barn? Eller en assisterande busschaufför som kör hälften av mina turer? Alltså, hur menar du ens?

Vilken spännande undersökning, att den ens gick att utföra?

Och kvinnan betalar med att ha sämre möjligheter den dag förhållandet tar slut. Att ha varit borta från arbetsmarknaden i typ tio år är ingen merit. 

Varför är det bara mamman som ska vara hemma förresten? Varför kan inte föräldrarna bägge arbeta deltid då?

Dessutom, alla har inte högavlönade jobb. Att leva fattigt så att ens barn hamnar utanför sin kamratkrets för att de aldrig har råd till något är ingen höjdare.

Slutligen, vilken bild ger man barnen? Sonen får lära sig att han måste ha ett högavlönat jobb för att ensam försörja fru och barn. Dottern får lära sig att hennes framtid är att bli hemmafru. Dvs viktigare att satsa på utseendet än att plugga. 

Jag håller helt med!!! När jag växte upp (4 syskon) hade vi knappt råd med något och jag kände mig utanför. Min mamma stannade hemma med oss.. Jag valde att skaffa ett barn, universitetsutbildning och jobba heltid. När jag och min man skiljde oss kunde jag enkelt försörja min son själv, även om vi har delad vårdnad. Har många vänner som vill lämna men som inte kan för att dem inte jobbat på många år och har enkelt inte råd.

Och jag växte upp utan att ha råd med mycket trots två arbetande föräldrar. Jag var inte olycklig för det. Maken växte upp med en mamma som var hemmafru och hade råd med mer än min familj. Trots att mina föräldrar drog in lite mer än makens pappa. Prioriteringar.

Jag har många tjejkompisar(Sverige) som inte har råd att skilja sig. För de är arbetarkvinnor och har inte råd att försörja barnen och skaffa ett boende. Feminism är för kvinnor med karriärer och inte för kvinnor med jobb. Den svenska modellen befriar inte kvinnor, den binder dem bara till staten.