Inlägg från: Fyrklöverns |Visa alla inlägg
  • Fyrklöverns

    Försöka bli gravid i höst, följas åt?

    Rewner skrev 2022-08-25 09:40:46 följande:

    Fyrklövern: Jag tror också att glädjen kommer att bli än större när det faktiskt går vägen när man kämpat ett tag.  Jag har också tänkt så som du med att det är lite tråkigt att det blir en mindre överraskning och att det inte kommer att bli så som man fantiserat om nu när de vet om att vi försöker och vad vi varit med om, men det kanske är tvärtom. Det blir en ännu större glädje även för dem när beskedet väl kommer. 


    Jag blev lite tårögd när jag läste det sista, självklart är det så som du skriver. Det blir ännu mer glädje för våra familjer precis som för oss när man äntligen får dela de god nyheterna :) <3
  • Fyrklöverns
    amandakollb skrev 2022-08-25 09:36:26 följande:
    hejhej, såklart :) 

    får jag fråga vilken vecka du märkte att det var utomkveds? fick du ta bort en äggledare eller hur gick det till? är lite orolig för utomkveds..

    ja så var det för mig med, allt jag kunde tänka på var att bli gravid :/ 

    Jag tänkte också att jag svarar då jag varit med om det också. För mig visade det sig som spottings hela vecka 6, störtblödning v 7 som jag trodde var missfall. Därefter fler gravsymtom och starkare test. Sedan kom buksmärtan i v 8 men det var en cysta som jag kände på andra sidan. Man hittade utomkveds av en slump egentligen. När jag skulle varit i v 10 sprack äggledaren, då hade vi försökt behandla med cellgifter först eftersom jag mådde bra innan dess. 


    Man får i regel något av symtomen som nämnts, spottings, blödningar eller buksmärtor. Helt säkert är det inte förrän man sett på ultraljudet var det sitter men har du inget av symtomen så är risken väldigt liten. Störst risk för att de börjar kännas vid och spricka är från v 8. 

  • Fyrklöverns
    elin1989 skrev 2022-08-25 20:09:08 följande:
    Hej, hoppas allt är bra med dig! Jag är inne på andra försöket efter operationen och hoppas förstås att det har tagit sig. Fick precis veta att min svägerska är gravid med nummer 4 och man vill ju verkligen inte vara missunnsam men det är inte så lätt...

    5 dagar kvar till BIM och tänker inte testa innan dess, jag hatar att se negativa test!

    Det är bra med mig nu :) jag känner att jag hämtat mig både fysiskt och psykiskt. Så nu börjar jag bli mer otålig och vill komma igång och försöka igen. Hur mår du? 


    Jag förstår känslan. Förra hösten berättade min svägerska att hon var gravid med deras tredje och då hade vi försökt i 3-4 månader, det kändes som att det var vår tur att berätta men nej. Sen när jag äntligen blev gravid släppte det men olyckligtvis nog började blödningen för missfallet samma dag som hennes förlossning. Jag klarade inte ens av att träffa bebisen på över en månad. Min bästa vän är gravid nu också och passerar snart v 12. Hon hade med missfall och utomkveds så jag missunnar henne verkligen inte men man känner sig såååå på efterkälken hela tiden. 


    Håller tummarna för dig när du närmar dig BIM :)

  • Fyrklöverns

    LJM och Dalarna, vad roligt att ni har så tydliga temphöjningar. LJM jag har heller aldrig haft så höga värden så man får hoppas på att det är ett tecken. Kul att se att krämen verkar göra sitt jobb iaf :) 

  • Fyrklöverns
    elin1989 skrev 2022-08-26 11:07:04 följande:
    Det är lätt att dra sig undan tycker jag. Jag är ju inte egentligen avundsjuk på min svägerska (jag tycker bebistiden är jättejobbig och skulle verkligen inte vilja ha 3 småbarn samtidigt som hon kommer att ha!) så är det ändå jobbigt att vara i närheten av gravida och bebisar. Jag håller mig liksom hellre på min kant. Det är lätt att bli lite isolerad.

    Tack! Nu är det fyra dagar kvar! Jag vet inte om det egentligen kanske skulle vara bättre att testa imorgon på ÄL+12 och få det överstökat, men jag vill inte

    Ja det blir lätt så att man är lite undvikande. Tråkigt för man unnar ju folk ändå samma sak. Tycker det hjälper att gräva ner sig i jobb och planera resor med mannen. Tiden går fortare också. 


    Spännande! Jag vet inte om jag hade kunnat hålla mig men jag har ju alltid varit testnarkoman haha. 

  • Fyrklöverns
    Dalarna91 skrev 2022-08-28 09:28:39 följande:

    Haha, tänkte detsamma. Fast med andra ord xD 

    Hur har helgen varit för er? 


    För jävligt. Börjar precis vänja mig vid det här limbotillståndet och så frågar min bästa vän hur jag mår. Innan jag ens hunnit svara har hon berättar hur illa hon mår, att hon spyr hela tiden, att hon hoppas hon väntat en flicka denna gången för det var inte så här hon kände med pojken samt när hon har KUB/NIPT och nästa barnmorskemontroll. Jag sa till skarpt att jag hade gett allt för att ha gravidillamående i en frisk graviditet nu och att hon ska sluta klaga och vara glad istället. Skjut okänsligt att klaga på sin friska graviditet till någon som är ofrivilligt barnlös sedan ett år och höll på att mista livet nyligen pga det. Så mår jag denna helgen..
  • Fyrklöverns
    Dalarna91 skrev 2022-08-28 18:15:25 följande:
    Om hon vet om det som har hänt med dig och man har försökt över ett år.. så är det jävligt respektlöst från hennes sida. 
    Såklart kan man säga att man är illamående, men klaga. Inte okej!! 

    Det är nästan som när jag berättar för min syster allt som har hänt. Hon är gravid med nr 3, är yngre än mig och säger plötsligt det kan vara jag som har dåliga ägg. Det är mitt fel med missfallen och svårt att bli gravid. 

    Jag hade aldrig pratat med någon som kämpar om min graviditet. Vissa människor är bara för dumma för att förstå. 


    Du skämtar?! Alltså seriöst. Helt ofattbart, man slutar aldrig förvånas. Det gör ju som mest ont när det kommer från ens närmsta. Ibland vill man bara skita i alla människor och be alla dra nånstans. 

  • Fyrklöverns
    Dalarna91 skrev 2022-08-28 19:09:29 följande:
    Ja, vissa har noll respekt och empati. Vill bara skrika på dom. Men det hjälper nog inte. 

    Jo jag blev väldigt paff när hon sa det. Jag bytte samtalsämne ganska fort. Och detta kommer låta lite omoget, men hon kommer bli den sista som får veta jag är gravid. 
    Jag förstår hur du känner, det var första tanken som slog mig också haha. 
  • Fyrklöverns
    Rewner skrev 2022-08-28 19:17:30 följande:

    Tack snälla LJM! Så fint stöd man får här i gruppen och det är så skönt att få ventilera både högt och lågt ibland. Sambon kom hem från utflykt precis när jag skickade iväg förra inlägget. Jag blev förförd och nu finns det iaf hopp om att där är några spermier kämpande mot målet. Mina axlar sjönk nog två decimeter minst. Ibland oroar man sig och tar ut sorgerna helt i onödan och alldeles för tidigt.

    Så härligt att du är så hoppfull, Dalarna! Jag håller tummarna för en massa plus för er alla min bim nu närmaste veckan. LJM, Dalarna och Sophie, väl. Eller någon mer? Så spännande! Jag får leva lite genom er nu tills det är dags för mig att börja analysera symtom eller brist därpå.

    Även om man ibland vill skydda sig mot besvikelsen och inte vågar hoppas så tror jag att det är de där stunderna av hoppfullhet som gör att man faktiskt orkar en så här lång resa. Ibland önskar jag att jag redan visste facit, alltså om och när jag kommer bli gravid och hur lång tid det är kvar. Samtidigt om jag hade vetat det jag vet idag för ett år sedan så vet jag inte om det här året hade blivit lättare för det. 


    Vad härligt att höra! Så fantastiskt underbart när hoppet kommer tillbaka :) 

    Älskar den här gruppen alltså, det finns ingenstans man kan ventilera din här, högt och lågt som du säger! 

    Vi är här om du vill analysera både symtom eller bristen av dessa! 
    Vet precis hur du tänker, så kan jag också känna ibland att jag skulle gärna vilja veta för att kunna känna mig trygg i framtiden, men samtidigt som du säger om jag hade vetat hur det gångna året skulle se ut så är risken att man gett upp. Nu lever hoppet i varje fall månad för månad och till sist kommer vi med gå i mål :)
  • Fyrklöverns
    LJM91 skrev 2022-08-29 15:56:40 följande:

    Idag har jag äntligen varit hos gyn, jag kommer få ägglossningsstimulerande tabletter utskrivet men först måste jag göra ett återbesök om två veckor. Hon kunde se vätska i livmodern, vilket tydligen är normalt efter ägglossning men hon tyckte mängden vätska var för stor med tanke på att åtta dagar har gått sedan ägglossningen. Så innan jag får tabletterna vill hon se att vätskan försvinner. Givetvis har jag googlat och vätskan kan bero på allt ifrån en sprucken cysta, en graviditet eller typ cancer. Känns lite olustigt att inte veta vad det är för vätska. Hade det varit från en sprucken cysta sa hon att jag borde ha haft rejält ont, och det har jag inte haft. Fortsättning följer antar jag.. xD


    Men hallå, det kanske är en graviditet! :D åhhh vad jag hoppas! Din temp är ju sååå bra nu efter du började med progesteron. Det verkar som du haft ägglossning definitivt vilket innebär att du kan vara gravid också :) hoppas! 
Svar på tråden Försöka bli gravid i höst, följas åt?