Forum Relationsproblem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Kär men inte gjort något

    Fre 30 jul 21:44 Läst 652 gånger Totalt 127 svar
    Anonym (Tråds­tartar­e)
    Visa endast
    Fre 30 jul 21:44

    Hej! Jag är i en svår och jobbig situation. Jag är gift men har blivit kär i en annan person. Den andra personen vet det och jag tror att hon känner samma sak, utifrån kroppspråk och hur hon agerar. Personen vet att jag är gift.

    Vi har inte gjort något. Inget närkontakt förutom så som man gör med vänner. Inga sms eller liknande med sexuellt innehåll.

    Ändå är det mycket tydligt, tycker jag, att vi båda är kära eller i alla fall tycker om varandra mycket på ett romantiskt sett.

    Vi måste träffas då och då pga jobbet. Kollegor verkar ha uppmärksammat att det finns kemi mellan oss. En kollega har skojat om detta.

    Är detta otrohet?

    Jag planerade inte att det skulle bli såhär men känner ändå dåligt samvete.

  • Anonym (Ohlal­a)
    Visa endast
    Sön 1 aug 14:31 #101
    Anonym (Trådstartare) skrev 2021-08-01 06:21:08 följande:

    Tack, det känns som att du i alla fall förstår. Jag har ju aldrig sagt att det jag känner eller gjort är bra. Men jag är ändå förälskad. Att mina kollegor ser det trots att jag faktiskt inte gör något fysiskt fel, vad ska jag göra åt det?


    Jag förstår också vad du går igenom. Jag har också varit förälskad i någon annan än min man. Jag har även tagit det längre än vad du har gjort. Jag vet hur svårt det är när man är förälskad. Jag reagerar bara på att du inte tycker du har gjort något för det tycket jag faktiskt att du har.
  • Anonym (E.)
    Visa endast
    Sön 1 aug 15:35 #102
    Anonym (Ohlala) skrev 2021-08-01 11:40:12 följande:
    Svarade du på rätt inlägg? Jag ifrågasatte inte kär och förälskad. Det vet jag att man kan bli snabbt för det har jag blivit massor av gånger. Jag undrade bara om han verkligen älskade någon han kännt sen i juni.

    Att de är förtroliga ned varandra tycker jag inte heller är konstigt. Det vet jag också av egen erfarenhet att man kan bli. Men ts verkar tycka att han inte har gjort något för att de inte har gjort något fysiskt. Och det motsätter jag mig. Han kan inte rå för sina känslor men han har absolut eldat på känslorna genom att prata så mycket med kollegan. Och han har absolut gått över gränsen för vad som är ok när han berättar för kollegan vad han känner.

    Det jag utgår ifrån är vad frun skulle säga. Får hon veta att han har känslor för någon, väldigt tufft att få höra men inget partnern kan rå för. Det kanske man kan jobba sig igenom. Men att få veta att partnern och kollegan varit så förtroliga. Att partnern har berättat om sina känslor. Ja nu börjar det ju bli mer problematiskt. Detta är nog svårare att komma över.

    Så det är absolut inte så att bara för att man inte gjort något fysiskt så har man inte gått för långt. Det är bara att fråga sig själv, skulle jag kunna spela upp en film med alla våra samtal för min fru? Om svaret är nej så har man ju gått för långt.

    Men jag dömer inte på det sättet. Jag har själv varit otrogen. Men jag svarar bara på ts fråga om det är otrohet och ja det kan det vara även om det inte varit fysiskt. Ts verkar tycka att han inte gjort nåt men det har han ju absolut gjort.
    Fast nu pratar du mot dig själv. I det inlägg jag svarade på, ifrågasatte du ju om man kunde vara kär i någon man bara känt "sedan i juni". Som om det skulle vara inbillning och inte en verklighet. För TS. För förälskelse ÄR ju en egen verklighet, för den som upplever det, medan han/hon upplever det. Det spelar ingen roll vad någon annan tycker om det, eller om det är lämpligt enligt någon samhällsnorm. 
  • Anonym (E.)
    Visa endast
    Sön 1 aug 15:44 #103
    Anonym (Elizabeth) skrev 2021-08-01 12:01:16 följande:
    Ja, först och främst kan du ju sluta att elda på känslorna för kollegan? Att ta avstånd från henne och göra allt du kan för att faktiskt gå vidare och sluta vara kär i någon som inte är din fru? 
    Anonym (MM) skrev 2021-08-01 12:25:53 följande:

    Viktigt att komma ihåg också. Du är inget offer i detta. Det är inte synd om dig. Du är den som har kontrollen och bör ta ansvaret för att avsluta relationen med kollegan. Du säger att ni inte gjort något men det tycker jag du har. Du har redan tagit de första stegen mot otrohet genom att få en sån nära kontakt med en annan kvinna. Du bär ansvaret för att inte ta det längre. Du har en familj, fru och barn som litar på dig. Så ta i ratten och styr in på rätt väg. Börjar kännas som att du låter bilen styra vart den vill, ta i ratten och ta kontroll över situationen. Du vet vad som bör göras. 



    Fast samtidigt är detta inte så illa som det skulle ha varit för 80 år sedan, eller i vissa länder på jorden än i dag. Vi FÅR skilja oss och gifta om oss med någon annan, det behöver inte sluta i en stor tragedi. Det KAN faktiskt vara så, att äktenskapet aldrig var rätt från början. Eller att frun/maken förändrats med åren. Vi måste inte längre lida oss igenom ett långt liv med fel person, för att vi en gång gjorde ett misstag och sa "ja" till fel person i en kyrka eller ett stadshus.

    Dock skadar det självklart alltid frun/maken och barnen i någon mån, så innan man tar ett sådant steg, tycker jag att man i alla fall ska vara så säker som det går på, att den nya personen verkligen är rätt person. Och det är svårt att veta så länge som man är förälskad. 

    Ibland önskar jag att man kunde få se videos på dem som sådana här trådar handlar om! Ofta räcker det med ett par minuter, för att bedöma någons personlighet. Då skulle man kunna säga till trådstartaren: "om du kan få en sådan som X ska du så klart slå till, varför leva hela ditt liv med en sådan tråkmåns som Y?" eller "ser du inte att X är en fjant? Du kommer att tröttna fort, och då har du förstört allt det fina du hade med Y, som är en så bra och gedigen människa".
  • Anonym (Tråds­tartar­e) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 1 aug 16:24 #104

    Så om man är gift så får man aldrig prata förtroligt med någon annan? Om jag är förälskad eller kär i någon annan så minskar eller ökar ju inte det av att jag säger det högt. Personen fattade redan det ändå pga kroppspråk som var svårt att dölja helt.

  • Anonym (MM)
    Visa endast
    Sön 1 aug 16:25 #105
    Anonym (E.) skrev 2021-08-01 15:44:19 följande:
    Anonym (MM) skrev 2021-08-01 12:25:53 följande:

    Viktigt att komma ihåg också. Du är inget offer i detta. Det är inte synd om dig. Du är den som har kontrollen och bör ta ansvaret för att avsluta relationen med kollegan. Du säger att ni inte gjort något men det tycker jag du har. Du har redan tagit de första stegen mot otrohet genom att få en sån nära kontakt med en annan kvinna. Du bär ansvaret för att inte ta det längre. Du har en familj, fru och barn som litar på dig. Så ta i ratten och styr in på rätt väg. Börjar kännas som att du låter bilen styra vart den vill, ta i ratten och ta kontroll över situationen. Du vet vad som bör göras. 



    Fast samtidigt är detta inte så illa som det skulle ha varit för 80 år sedan, eller i vissa länder på jorden än i dag. Vi FÅR skilja oss och gifta om oss med någon annan, det behöver inte sluta i en stor tragedi. Det KAN faktiskt vara så, att äktenskapet aldrig var rätt från början. Eller att frun/maken förändrats med åren. Vi måste inte längre lida oss igenom ett långt liv med fel person, för att vi en gång gjorde ett misstag och sa "ja" till fel person i en kyrka eller ett stadshus.

    Dock skadar det självklart alltid frun/maken och barnen i någon mån, så innan man tar ett sådant steg, tycker jag att man i alla fall ska vara så säker som det går på, att den nya personen verkligen är rätt person. Och det är svårt att veta så länge som man är förälskad. 

    Ibland önskar jag att man kunde få se videos på dem som sådana här trådar handlar om! Ofta räcker det med ett par minuter, för att bedöma någons personlighet. Då skulle man kunna säga till trådstartaren: "om du kan få en sådan som X ska du så klart slå till, varför leva hela ditt liv med en sådan tråkmåns som Y?" eller "ser du inte att X är en fjant? Du kommer att tröttna fort, och då har du förstört allt det fina du hade med Y, som är en så bra och gedigen människa".
    Men nu verkar ju hans fru eller deras äktenskap inte vara fel. Och ibland är det lättare att tro att gräset är grönare på andra sidan än att faktiskt uppskatta och se värdet i det man redan har. Som man riskerar förlora eller förlorar på grund av något som sedan visade sig sakna någon sorts verklighetsförankring. Vill man riskera ett familjeliv med fru och barn för något som man inte vet vart det bär av alls? Varför istället inte se till att göda förhållandet hemma. Det skrivs så mycket om att barnen kommer först men det verkar gälla enbart i bonusfamiljer? I kärnfamiljer gör föräldrarna som de tycker? Vill de ligga med en annan för att de fick lust så ska de det? Oberoende vad det får för konsekvenser för barnen och familjen? Såklart klarar sig frun! Men klarar sig mannen sen när han konstaterat att han förlorat kvinnan han verkligen älskade (som han insåg då hon lämnat honom) och samtidigt barnen eftersom de inte kommer bo med honom på heltid längre. Barnen kanske inte alls vill veta av honom efter hans otrohet. Man måste komma ihåg att ställa allt i perspektiv och inte bara bejaka det man känner för. Det är det som det innebär att vara vuxen och att ta ansvar. 
  • Anonym (Tråds­tartar­e) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 1 aug 16:26 #106

    Jag har haft samtal med vänner av samma kön där vi pratat om saker som jag inte velat att min fru ska höra. Ska sådana samtal också spelas in och godkännas av min fru? Det känns ju lite orimligt.

  • Sön 1 aug 16:33 #107

    Nu gör du ju dig bara barnslig TS, vad ska du göra åt situationen? Försöka med frun eller satsa på nya?

  • Anonym (Vart där)
    Visa endast
    Sön 1 aug 16:45 #108

    Hej, jag var med om något liknande för några år sedan, inget uttalat och inget ?hände?, inte ens någon privat kontakt och aldrig minsta beröring men nog uppenbart för alla runtomkring att attraktion fanns. Vi hade båda småbarn och krävande jobb, hade väl båda slitigt på hemmaplan. Då brottades jag mycket med precis samma tankar som du men jag höll huvudet kallt och agerade inte. Skäms dock nu i efterhand över hur uppenbart det måste ha varit för andra? och vilken dålig äkta hälft man var ? känslorna skenade och var faktiskt svåra att kontrollera. Är ändå så tacksam att inget ?hände?.Personen är skild nu, inte jag. Har ingen kontakt och båda har bytt jobb. Är glad att jag höll huvudet kallt och behöll min kärnfamilj, det hade inte varit värt det! Tror min äkta hälft var med om ungefär samma sak ett par år senare, då förstod jag hur det kändes att vara på andra sidan och skämdes. Man lär sig och blir visare. Låt förnuftet råda!

  • Anonym (Tråds­tartar­e) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 1 aug 17:05 #109

    Jag kommer bara att ta det lugnt. Fortsätta med att inte göra så mycket och ta det lugnt.

    Jag får tänka över mitt förhållande och hur jag i så fall kan få det bättre. Vi har en del problem i förhållandet men jag har pratat med min partner om detta.

  • Anonym (Eliza­beth)
    Visa endast
    Sön 1 aug 17:16 #110
    Anonym (E.) skrev 2021-08-01 15:44:19 följande:

    Fast samtidigt är detta inte så illa som det skulle ha varit för 80 år sedan, eller i vissa länder på jorden än i dag. Vi FÅR skilja oss och gifta om oss med någon annan, det behöver inte sluta i en stor tragedi. Det KAN faktiskt vara så, att äktenskapet aldrig var rätt från början. Eller att frun/maken förändrats med åren. Vi måste inte längre lida oss igenom ett långt liv med fel person, för att vi en gång gjorde ett misstag och sa "ja" till fel person i en kyrka eller ett stadshus.

    Dock skadar det självklart alltid frun/maken och barnen i någon mån, så innan man tar ett sådant steg, tycker jag att man i alla fall ska vara så säker som det går på, att den nya personen verkligen är rätt person. Och det är svårt att veta så länge som man är förälskad. 

    Ibland önskar jag att man kunde få se videos på dem som sådana här trådar handlar om! Ofta räcker det med ett par minuter, för att bedöma någons personlighet. Då skulle man kunna säga till trådstartaren: "om du kan få en sådan som X ska du så klart slå till, varför leva hela ditt liv med en sådan tråkmåns som Y?" eller "ser du inte att X är en fjant? Du kommer att tröttna fort, och då har du förstört allt det fina du hade med Y, som är en så bra och gedigen människa".


    Ärligt talat kan jag bry mig mindre om TS fortsätter med frun eller skiljer sig för att satsa på kollegan. Det är bara det här ?nej, men buhu, jag är ju så förälskad, vad kan jag ens göra åt saken? jag stör mig på. Är det så uppenbart att andra kollegor märker låter man det gå för långt då han redan är i ett förhållande. Det är respektlöst mot hans fru.

    Som någon skrev är ju TS inget offer och det är ju inte som att han inte har någon kontroll alls över situationen. Han måste välja vem han vill satsa på och välja nästa steg utefter det.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll