Hur mycket ska man hjälpa till hemma?

Hej! Jag är en tjej som snart fyller 18 år. Min mamma klagar dag in och dag ut på att jag inte hjälper till hemma. Grejen är att jag tycker att jag hjälper till ganska lagomt. Jag städar mitt egna rum (dammsuger, dammtorkar och renbäddar osv) en gång i veckan. Jag tvättar alltid mina egna kläder och viker in dom själv i garderoben. Jag städar toaletten på övervåningen minst en gång i veckan (skurar toalettstol + handfat, putsar av spegeln, dammsuger, diskar ur tandborstmuggen och byter handdukar osv). Mamma ber mig nån gång då och då att plocka ur diskmaskinen och då gör jag det.

Jag har två bröder varav en är 16 år och en är 8 år. Min 16 åriga lillebror gör absolut ingenting. Han tvättar inte själv, han städar inte sitt rum, han dammsuger inte, han renbäddar inte ens själv. Men han blir aldrig ombedd att göra någonting så som att plocka ut ur diskmaskinen eller städa sitt rum som alltid ser ut som det varit inbrott där inne, utan det gör mamma.

Min andra lillebror på 8 år gör absolut ingenting själv heller. Han ställer inte ens in i diskmaskinen efter maten.

Dom sysslorna som jag gör anser jag vara helt normala och jag har gjort dem sen jag var kanske 12 år så jag har inga problem med att göra dem. Men det jag inte förstår är vad mer mamma vill att jag ska göra. Hon säger att alla hennes kompisars barn minsann alltid hjälper till hemma osv men då jag frågar vad så får jag inget svar.

Vi barn har ju faktiskt inte valt att bli födda, vi borde väll inte vara skyldig föräldrar att göra någonting alls då det är våra föräldrar som valt att skaffa barn.

Jag ska ju skaffa ett eget hushåll en dag och då kommer ju jag få vara den som diskar och städar osv. Hade självklart uppskattat om mina barn hjälpte till och exempelvis städade deras egna rum och såklart tycker jag det är viktigt att dem lär sig vanliga hushållssysslor tills vuxenlivet.

Ska även tillägga att mina föräldrar är skilda och hos pappa gör jag samma sak som hos mamma. Min lillebror gör ingenting där heller. Dock så har vi städerska där en gång i veckan så det är inte lika viktigt med allt städande men vi har även 2 hundar som löser mycket hår och jag har vitt golv så jag dammsuger och vaskar där ändå efter halva veckan typ så jag gör i princip lika mycket som hos mamma.

Men nu undrar jag, vad hjälper era barn till med hemma? Om ni inte har barn, vad skulle ni viljat att era barn hjälpte till med? Vi säger i mina och mina syskons åldrar, 18, 16 och 8 år?

Jag är mest förvånad över svaren här, det verkar som många tycker att barnen ska göra allt arbete hemma, speciellt de tråkiga uppgifterna
Om det är, som i TS fall, fem personer hemma, varför ska TS göra mer 1/5 av arbetet hemma?
Lagom är att föräldrarna tillsammans tar 75% av arbetet och ungdomarna/barn tar 25% av arbetet.
När jag bodde hemma så hade vi så
En av oss barn (och det började vi först i mellanstadiet) hade köket alternativt badrum och toalett när det var veckostädning, den yngsta (min bror) hjälpte pappa, som hade hand om all dammsugning i hela huset (och torka golven) min mamma plockade och dammade.
Våra rum skötte vi själva, om vi ville ha kaos, så fick vi ha det, ingen som lade sig i.
Tvätten sköttes gemensamt, jag tog över den när jag var 15 (all tvätt) och då slapp jag badrum och kök.
Den som lagade maten var befriad efteråt. När jag tog hand om efteråt fick ingen ställa ner något i diskmaskinen, eftersom det blev dubbelt arbete, då jag plockade upp allt igen och ställde ner det på "rätt sätt" (och fick alltid plats med mer)

Men det är inte TS ansvar att det ska ske. 
Trädgården t.ex, det är ett val föräldrarna har gjort att ha trädgård och då är det inget man kan ålägga barnen.
Återvinningen krävs i 9 fall av 10 att man behöver använda en bil för det ändamålet
Alltså, det är föräldrarna som har ansvaret att detta ska göras, de kan absolut ta in barnen som hjälp och även lära ut barnen dessa uppgifter.
Men hushållets skötsel är och förblir föräldrarnas ansvar. 
Den dagen TS flyttar hemifrån, så blir det hennes ansvar  att ta han om sitt hem.
Egna rum och egna saker är en annan sak, de ska man självklart hålla rätt på, men de gemensamma utrymmena, trädgård etc är föräldrarnas ansvar.
Att var och en ska tvätta sin egen tvätt verkar är, i mina ögon, totalt vansinnigt. Bättre att se till att man ha lagom fyllda tvättmaskiner istället för en enstaka blus eller byxor

Varför ska ts hjälpa till för att hon får mat på bordet, föräldern har faktiskt lagstadgad plikt att se till att ts får mat på bordet och tak över huvudet. 
trädgården är inget som åligger barnen 

Men ANSVARET är föräldrarnas. Barnen ska självklart lära sig och hjälpa till vid behov.

Åh andra sidan har vi själva ytterst få rutiner när det gäller hushållsarbete, så det präglar mitt synsätt. Och ja, sonen har aldrig haft dedikerade uppgifter, åh andra sidan har han sällan sagt nej om vi behövt en extra hand.

Men familjen är inget företag, dessutom får man lön.

Dessutom kan man lämna om man inte är nöjd

Förstår verkligen inte många av svaren här.

Många verkar ju ha skaffat barn mest för att få hjälp hemma?

Tex så tycker jag verkligen ingen annan än föräldrarna ska ansvara för maten. Visst, är man riktigt kräsen eller kommer hem senare än resten av familjen kan man kanske fixa till sig själv. Men inte till hela familjen?

Fixa sina egna rum, och t o m tvätta sin egen tvätt fine, det gjorde jag också. Och man kan absolut hjälpa till, så att man lär sig. Men inte ansvara för hela områden som på ett schema själv.

Som TS skriver, man har inte valt att bli född.

Men ts föräldrar har valt att skaffa barn, ett hem och troligen har de lagt en ribba hur de vill ha det hemma.

Det är väl ingen som har skrivit att de inte ska lära sig att ta hand om ett hushåll. Det några av oss har sagt är att föräldrarna har ansvaret över det hem de skapat.

De flesta av våra barn är normalbegåvade och behöver inte en 19 år lång utbildning för att lära sig städa på normalnivå, tvätta och grundläggande matlagning.

En dammsugare eller tvättmaskin är ingen komplicerad maskin som kräver specialutbildning för att lära sig.