Höstdepression

Jag blev alltid höstdeppig när jag var yngre, upp till 30-årsåldern ungefär. Sedan började jag märka att deppen inte slog till, det blev lite tyngre och tristare förstås men den där oförklarliga depressionen uteblev. Så skönt.

Hur gammal är du? Kan du hoppas på att det blir samma för dig, du växer ifrån det?

Annars är det ju de vanliga knepen som hjälper. Se till att utnyttja solljuset så mycket du kan, gå ut på lunchen och gå en promenad. Solljuset, frisk luft och motion hjälper faktiskt. Ta vara på helgerna och gå långpromenader i naturen, den helar. Gör sådant du gillar att göra, ägna tid åt en hobby så ditt liv inte enbart fylls av jobb och tråkiga måsten. Det värsta du kan göra är stänga dig inne och deppa, det är inte lätt men du måste tvinga dig att komma ut och iväg.

Ljusterapi kan hjälpa, du kan få remiss till det från läkare. Investera i en ljusterapi lampa för hemmabruk. Det hjälpte mig när jag var höstdeppig. En halvtimme framför den starka lampan på morgonen medan jag åt frukost, sen kände jag mig piggare och mer redo att tackla dagen.

Vad tråkigt att du känner så. Själv älskar jag hösten och tycker det är bästa årstiden på hela året.

Varför jag älskar hösten är för man kan börja tända levande ljus i mörkret som kommer, sitta in och titta på film utan ångest för att man inte behöver ta vara på vädret (om man ändå inte gillar hösten) det blir så fina färger ute och mot oktober månad blir det sådär mysigt kusligt ute. Älskar det! Halloween är min favorithögtid och önskar det var mer populärt här i Sverige. Halloween är den enda årstiden jag pyntar inför. Hatar julpynt.

Jag älskar när man kan ta fram sina snygga höstjackor och halsdukar. Jag längtar hela sommaren efter att få kunna klä sig utan att svettas på alla ställen man inte trodde man kunde svettas på.

Dock förstördes denna höst pga jag blev dumpad för några dagar sedan av killen jag trodde jag hade en framtid med. Är det möjligt att dö av hjärtesorg?

Motion.

Måste inte vara värsta gympassen heller, utan vardagsmotion. Kan du gå en sträcka istället för att åka så gör det.

Min börjar i princip efter midsommar. Bara den där vetskapen att det blir mörkare för varje dag... Usch. Naturen som bara dör, kylan, dimman, regnet. Jag tappar sugen helt! Nu har jag dessutom barn och bara tanken på att det till slut är så mörkt att man bara kan gå ut en liten stund mitt på dagen ger mig nästan panik! Jag mår egentligen bara bra mellan mars till maj. Augusti till januari kan jag hoppa över. Och kom inte dragande med natur, skog och promenader. Jag bor mitt i skogen, ser naturens förfall varje dag och bara lider. Kan inte motionera pga värk heller. Allt är bara en transportsträcka mot våren. 

Måste jag hitta på nåt positivt med hösten är det väl att alla jävla småkryp tills sist försvinner.

Boka en resa till solen så du har något att se fram emot.

Motion och dagsljus. 

Haha, tack för roliga kommentarer och bra tips. Det livade upp lite grand i sig... Ljusterapi är det jag inte prövat annars. Försöker med det övriga. Dock svårt att hitta tid för sina intressen i Familjelivet.. Men nog så viktigt. Har inte fått till det på ett bra sätt.

Sen hjärtesorg.. Nej, man dör ju inte. Men när det gått i kras med vissa man älskar, tycker jag det känts som att hugga av en kroppsdel. Man sitter ju lite ihop med vissa, så att säga. Det är bara tiden som läkt hjärtesorg för mig. Kram!

Jag håller med, blir också deppig av att se hur naturen dör. De fula kala grenarna som spretar på träden som skelett. Lätt att bli deppig och tänka på döden när allt dör runtomkring. Men jag försöker se skönheten i naturen även på vintern, jag försöker lura mig själv liksom. Jag gillar att teckna och insåg hur intressant det var att teckna träden utan löv, du ser trädets arkitektur så tydligt när inte alla löv är i vägen. Ekarnas grenar ser ut på ett visst sätt, lönnen har en annan form på kronan.

Jag jobbar på min plan att bo utomlands halva året, har träffat en kille från ett varmare land och inom några år kommer vi antagligen att kunna bo där på vintrarna, måste byta jobb så jag kan ta ledigt längre perioder och så ska vi köpa en lägenhet där. Längtar enormt, det ska bli så skönt att slippa vara här hela vintern åtminstone.

Mår du bra resten av året?  Jag har alltid haft det svårt med hösten och tiden fram till våren. Våren är härlig, försommar likaså, sen börjar åskan dundra, jag mår inte bra av väderväxlingar. 2005 fick jag diagnosen Bipolär 2 och fick kognitiv terapi, det har varit ovärderligt + rätt medicin. D-vitamin tror jag skulle kunna hjälpa dig. Ta kontakt med den psykiatriska öppenvården så snart som möjligt om det känns för djävligt. 

Tack för svar. Nej, men såå dåligt att jag behöver besöka öppenvården tror jag inte det blir. Och jag har bokat en resa till Teneriffa om några veckor för att lapa lite sol. Men, ja en skörhet för depression finns och öppenvården har jag besökt, men riktigt så illa känns det inte än så länge.