Inlägg från: TheSwedishKiwi |Visa alla inlägg
  • TheSwedishKiwi

    BF juni 2022

    180611 skrev 2022-02-05 14:46:27 följande:
    Jag kan också känna igen mig i det här. Är v. 21 nu. Övre delen av magen blir väldigt uppblåst och det gör riktigt ont när det spänner. Tänker att det är gasigt..? Jag trodde kanske att det har å göra med mitt lilla navelbråck som tyvärr klämdes in för ett par veckor sedan. Jag är även väldigt öm på vissa ställen på magen emellanåt och precis som du säger känns det obehagligt att ligga på sidan ibland då magen nästan blir som en för uppblåst uppblåsbar leksak...

    Har dessutom börjat må illa igen och blivit såå trött! Känwr du igen dig?
    Känner absolut igen mig, jag har varit genomtrött och illamående, men jag tror det möjligtvis kan ha samband med att jag var magsjuk tidigare i veckan. Svårt att veta vad det beror på.

    Jag åkte faktiskt in till gynakuten idag, för jag fick en blödning och där drog jag gränsen för hur mycket jag är villig att ignorera utan att söka hjälp. Fick göra VUL och ta lite prover. Ultraljudet såg bra ut och de kunde återigen inte se var blödningen kom ifrån (som med mina blödningar tidigare i graviditeten), men de kunde se att livmodertappen såg bra ut, och lilltjejen låg där inne lugnt och sög på tummen, haha. Kändes skönt att se.

    De såg dock att urinen inte såg så bra ut så de skulle skicka iväg den på odling. Det lutar mot att jag kanske har urinvägsinfektion, och i så fall är jag glad att jag tog tag i det på en gång så jag inte går runt med det allt för länge.
  • TheSwedishKiwi
    180611 skrev 2022-02-08 21:29:15 följande:

    En liten fråga. Jag jobbar som sjuksköterska och har nu sen v 20 börjat jobba administrativt och utan patientkontakt. Pga Covid-19 men också pga min foglossning. Allt har flutit på fint tills idag... För första gången på länge så var jag med på APT (jobbar sällan de dagarna och undviker oftast större samlingar) men idag var jag med då jag hade en del att informera om. Därför satte jag mig långt ifrån alla andra i andra delen av det stora rummet med flera meter tillgodo. Helt plötsligt började jag få frågor/kommentarer från en av mina kollegor om att det är så konstigt att jag kan träffa personal men inte patienter. Påtalade att jag satt med stort avstånd och att det heller inte enbart var covid som är orsaken till att jag arbetar administrativt. Fick då fler frågor från andra kollegor om vad som egentligen kan hända om jag skulle få Corona och fick frågor om hur många sprutor jag tagit osv... Kände mig väldigt utsatt och ifrågasatt. Det förvånade mig mycket då jag har fantastiska kollegor som gör jobbet så lätt att gå till men det här kändes annorlunda. Någon mer som upplevt nåt liknande? Vad kan det vara som är så provocerande med detta? Är knappast något nytt med Covid och vi har dessutom haft en gravid kollega tidigare under pandemin...


    Tycker det är jättetråkigt att vissa inte har någon förståelse i såna här situationer. Om jag var du skulle jag inte lägga så mycket vikt i det de säger, för du vet ju själv att det är din rättighet att få alternativa arbetsuppgifter under graviditeten. Kanske är de avundsjuka och också skulle vilja jobba med annat? Att man ens ställer frågan vad som skulle kunna hända om du fick Corona tycker jag är helt ofattbart, speciellt om de är sjuksköterskor. Pandemin har existerat i flera år nu, och man kan tycka att folk borde ha fått tillräckligt med information kring sjukdomsförloppet för att redan veta vad som kan hända utan att fråga, oavsett om man är gravid eller inte.
  • TheSwedishKiwi
    Förstabarnet20 skrev 2022-02-09 17:06:50 följande:

     


    är beräknad i början av juli Precis men hittar ingen juli tråd så hoppar in här också :)


    Välkommen! :) Är du beräknad tidigt i juli så finns det ju chans för att det även kan bli juni så det är klart du ska vara med här!
  • TheSwedishKiwi

    Hur går det för er alla? Här var det rätt lugnt i magen i några dagar och jag blev lite fundersam över varför jag inte kände så mycket, men igår måste lillan ha vridit på sig för både igår och idag är sparkarna betydligt hårdare än vad de varit innan. Blev nästan lite rädd förut när hon sparkade till för det kändes så himla tydligt! Men jag älskar det! Så mysigt och sitta och känna henne hålla på där inne. Hjärta

    Problemet jag hade med konstant hård mage verkar ha lagt sig, för nu är magen betydligt mjukare. Hade tydligen inte någon urinvägsinfektion heller, så varför det blev så innan är ett mysterium. Kanske hade det någon relation till min magsjuka som jag hade några dagar innan.

  • TheSwedishKiwi

    Mobilen låter mig inte citera inlägget så jag får svara så här! För mig går det bra tycker jag. Gick in i vecka 25 igår, så än är det långt kvar. Känner mig inte så jättestor faktiskt, men tydlig kula har jag ju så klart! Får rätt mycket sammandragningar men eftersom det är min första graviditet så vet jag inte riktigt vad som är normalt. Ska ta upp det med barnmorskan om 1,5 vecka. Skulle chansa på att jag har åtminstone 10 tydliga sammandragningar per dag. De gör inte ont alls, så på så sätt är jag inte orolig. Hoppas på att det är vanligt. Om det är någon som har erfarenhet och kunskap får ni gärna ge råd.

    Hon är en livlig tjej och jag känner henne varje dag, vilket är alldeles underbart. Vi har faktiskt inte köpt i stort sett något ännu, så det börjar bli dags att börja nu känner jag. Tänkte ta en tripp till IKEA idag faktiskt. Har köpt lite kläder och blir nästan gråtfärdig när jag tittar på dem för att de är så söta!

  • TheSwedishKiwi

    Jag går in i tredje trimestern imorgon, 28+0. Snart kan man börja räkna ner. Har satt igång och virkat lite bebiskläder som jag hoppas kommer passa, men jag har ju ingen aning om hur stor eller liten hon kommer vara så i värsta fall får de bli hängandes. Kul att göra dem i alla fall! :) 

    Jag är fortfarande konstant nervös när det går en lite längre period utan att jag känner henne. Men jag försöker så gott jag kan att vara lugn samtidigt som jag så klart håller koll. I skrivande stund så håller hon igång där inne, så just nu är jag lugn. Jag vet ju att jag har moderkakan i framvägg så den dämpar ju, sen tror jag att hon ofta sparkar bakåt så man inte känner av det lika mycket.

    Längtar så tills jag får träffa henne för första gången. Så nyfiken på hur hon ser ut! Skrattande Jag är europeisk men min sambo är asiat, så jag är supernyfiken på hur ögonen blir, haha!

  • TheSwedishKiwi
    svansmamman skrev 2022-04-01 13:10:29 följande:

    Detta kanske är en jättekonstig fråga, men hur mycket upplever ni att bebis rör sig? Jag är i vecka 30 (29+3) idag och bebis har rört sig mer eller mindre konstant den sista tiden. Det är heller inte några försiktiga buffar vi pratar om, utan det känns precis som att han konstant vänder kroppen så att han spjärnar emot med armar, ben, rumpa osv. Det hinner inte vara lugnt i magen ens en timme förens han är igång igen. Och såhär är det dag som natt. 

    Jag har tre i min närhet som alla väntar barn med BF inom bara någon vecka från mig, och ingen upplever rörelser såhär. Tvärtom beskriver alla det som att det är lugnt majoriteten av dagen, men att rörelserna kommer vid sånär som samma tider/tillfällen varje dag. 

    Jag känner mig lite ensam i detta, då alla bara beskriver hur härligt det är att känna bebis. Och ja, självklart känns det fantastiskt att känna bebis röra sig där inne, missförstå mig rätt. Men det nästan konstant hårda trycket mot revbenen, känslan av pepprande rörelser vid naveln osv känns faktiskt stundtals lite jobbigt. 

    Är det normalt att bebis rör sig såhär mycket, eller är det något man borde kolla upp? Jag har funderat mycket på detta och undrar om det kan bero på mig, att jag är stressad, har dåliga värden (typ hög puls, lågt blodtryck) osv, om något kan vara tokigt med bebis eller om det helt enkelt är helt normalt - att vi bara väntar en väldigt livlig kille. Glad


    För mig är det olika beroende på dag. Jag går in i v29 (28+0) imorgon. En del dagar så är det konstant rörelse med hårda sparkar mot både revben och blåsa, men andra dagar känner jag bara vaga rörelser lite då och då. Jag antar att det beror på hur hon ligger just den dagen, men jag försöker att inte bli så nervös de dagar jag känner mindre. Jag skulle hellre ha det som dig och känna rörelser konstant om jag ska vara ärlig, för annars sitter jag här och undrar om jag ska höra av mig till barnmorskan gällande minskade rörelser eller inte. Just idag är en sån dag som jag knappt känt henne alls och det gör mig såklart orolig. Visst är det obehagligt att få hårda sparkar, men på samma gång är de ju rätt lugnande då man vet att bebisen har mycket energi och styrka! :)
  • TheSwedishKiwi
    kattnos skrev 2022-04-13 16:06:48 följande:

    Nu har vi kommit till v 32+0 och idag var det besök hos bm igen. Alla värden ser fina ut hos mig och min bm konstaterade att bebis nu ligger med huvudet nedåt, dock inte fixerad än så den kan fortfarande göra en kullerbytta :) Jag tycker att det är så häftigt att bm kan känna "jaha, här är en rumpa, här känner jag fötter..." när man själv förvisso känner att bebis rör sig men inte alls kan förstå vilken kroppsdel det är man känner. 

    Igår plockade jag fram lite kläder som ska tvättas upp inför bebis ankomst, delade upp i pojk-kläder resp neutrala och tvättar kanske inte upp de utpräglade pojkkläderna förrän jag vet om de behövs :) som tur var visste vi ju inte sist heller så jag hade sparat mest neutralt :) Alltså, om 5 veckor är bebis färdigbakad och om 8 veckor har vi just passerat bf - det är ju inte alls långt bort nu!


    Spännande! Själv är jag i vecka 30, och har därför något längre tid kvar, men det börjar verkligen kännas att det närmar sig nu! Jag har faktiskt ingen aning om hur hon ligger i magen. Jag kan känna att det är en fot jag känner ibland, men den är alltid på olika ställen, så jag tror hon fortfarande gör kullerbyttor där inne, haha. Var hos barnmorskan häromdagen och de bekräftade i alla fall att alla värden ligger bra och hjärtat slår precis som det ska, så det känns väldigt bra.

    Det börjar bli riktigt svårt för mig att sova bekvämt nu. Gör ont lite överallt när jag ska vända på mig, och jag är kanske lite larvig, men det känns som att jag typ krossar henne när jag ligger på sidan. Vet såklart att det egentligen inte är så, men det är så svårt att förstå hur hon får plats där inne! När jag ligger på sidan känner jag så väl hur hon trycker mot sängen med armar eller ben.

    Jag har fått ganska stora problem med ryggont också, på just ett ställe i övre delen av ryggen. Måste ligga ner ganska ofta för att slippa smärtan. Är det någon annan som dras med lite krämpor så här när vi närmar oss slutet av graviditeten?
  • TheSwedishKiwi

    Telefonen låter mig inte citera inlägg så får göra på detta sättet istället:

    Betula: Jag har faktiskt sovit med kudde mellan knäna och täcket mellan fötterna sedan jag var barn! Så jag har fortsatt likadant nu under graviditeten. Alltid tyckt att det är bekvämt att sova så, och mina knän är så vassa så jag måste ha något mellan om det inte ska vara obekvämt när jag ligger på sidan.

    Hurtänktedunu: Jag har aldrig provat akupunktur. Kanske borde testa och se om det hjälper. Känns som att mitt ryggont har något att göra med att någon nerv ligger i kläm. För det är alltid  på en punkt det gör ont. Men det där att inte sova på rygg är helt omöjligt för mig. Oavsett hur jag somnar så vaknar jag alltid på rygg. Pratade med barnmorskan om det och hon sa att det inte var någon fara och att risken för att något skulle hända är väldigt liten. Så hon sa att jag skulle sova vidare som jag gör. Man får väl lita på det hon säger!

  • TheSwedishKiwi

    i v28-30 kände jag mest av fosterrörelser nedåt mot blåsan. Ibland så långt ner att man kunde tro att hon var på väg ut, haha. Under den perioden var hon även väldigt lugn större delen av dagen och mer aktiv då och då. Nu är jag i v31 och går in i v32 imorgon och jag känner tydlig skillnad. Nu är rörelserna starkare, men lite mer tryck än sparkar. De är mest uppåt revbenen och ut åt sidorna, men vissa gånger kan det kännas nedåt också. Som jag förstått kan bebisen göra kullerbyttor ytterligare ett par veckor, så man behöver nog inte oroa sig ännu om bebisen inte vänt på sig skulle jag tro.

    För övrigt har min bebis börjat få hicka nästan varje dag, och vissa dagar flera gånger per dag! Så vitt jag vet så är det bara ett bra tecken på att lungor fungerar som de ska, men man blir ju lite nervös när hon har det så ofta. jag vet själv hur jobbigt jag tycker hicka är! Haha.

Svar på tråden BF juni 2022