- +
- Artiklar
- Planerar
- Förälder
- Mina länkar
- Skapa en ny tråd
- Regler
- Forum
- Senaste
- Nya trådar
- Omröstningar
- Quiz
- Obesvarade
- Hetaste
- Kategorier
- Adoption
- Adopterad/vuxen
- Förälder
- Hemma igen
- Hjälp/Råd
- Intresserad
- Land
- Under utredning
- Väntar barnbesked
- Övrigt
- Ekonomi & juridik
- Ekonomi
- Familjerätt
- Företagande
- Juridik
- Konsument/Inhandla
- Lån & skulder
- Spartips
- Övrigt
- Familjeliv.se
- Artiklar
- Dagens fråga
- Efterlysning - media
- Familjeliv - sajten
- Familjeliv förslagslåda
- Helgvärd
- Information
- Jultävlingar på Familjeliv
- Ny på Familjeliv
- Träffar
- Tävlingar - av Familjeliv
- Tävlingar - av medlemmar
- Övrigt
- Fritid & hobby
- Dator & Teknik
- Foto & Video
- Internet
- Motor
- Photoshop
- Pyssel
- Scrapbooking
- Släktforskning
- Spel
- Sport & Fritid
- Teknik
- Övrigt
- Fråga experten
- Barnmorskan
- Öron-näsa-hals- läkaren
- Inaktiva
- Förälder
- 40+
- Allergier
- Amning
- Attachment Parenting
- Barn 0-12mån
- Barn 1-2 år
- Barn 3-5 år
- Barn 6-12 år
- Barn/funktionshinder
- Barnböcker
- Barnkläder
- Barnomsorg
- Barns utveckling
- Barnvagnar
- Bilbarnstol/Säkerhet
- Blöjfri bebis-EC
- Blöjor/Potträning
- Bärsjal / Bärsele
- Dop & Namn
- Efter förlossningen
- Enbarnsföräldrar
- Ensam förälder
- Far/morförälder
- Flaskmatning
- Flerbarnsförälder
- Fosterförälder/barn
- Funktionsnedsättning
- Föräldrapenning
- Hemmaförälder
- Inhandla
- Kost/Matvanor
- Mobbning
- Mor-och farförälder
- Namn
- Njutningsföräldrar
- Pappor
- Pedagogik
- Prematurbarn
- Regnbågsfamilj
- Relation/samliv
- Resa med barn
- Skola
- Styv/Bonusförälder
- Syskon
- Sång/Lek/Boktips
- Sömn/Dygnsrytm
- Tonåring
- Tvillingförälder
- Ung förälder
- Ungdomar
- Uppfostran
- Utlandsförälder
- Varannan-veckas förälder
- Åkomma/sjukdom
- Övrigt
- Barnkalas
- Lekar och aktiviteter
- Gravid
- 40+
- Andra trimestern
- Arbetslivet
- Ensam gravid
- Fosterdiagnostik
- Fosterutveckling
- Förlossning
- Förlossningsrädsla
- Första barnet
- Första trimestern
- Grav. komplikationer
- Hälsa & Kost
- Inhandla/preparera
- Kejsarsnitt
- Mammakroppen
- Namn
- Oro för missfall
- Pappagrupp
- Regnbågsfamilj
- Samlevnad
- Syskon
- Tredje trimestern
- Tvillingar
- Ultraljud
- Ung & Gravid
- Övrigt
- Smärtlindring
- Hus & hem
- Bakning
- Dryck
- Heminredning
- Hus
- Lägenhet
- Matlagning
- Trädgård
- Övrigt
- Husdjur
- Akvarium
- Burfåglar
- Hundar
- Hästar
- Kaniner
- Katter
- Reptiler
- Smågnagare
- Övrigt
- Kropp & själ
- Filosofi
- Frivilligt barnlösa
- Glädje
- Kosthållning
- Medialt
- Mode
- Psykologi
- Relationer
- Rädsla/skräck
- Singel
- Skönhet
- Sorg
- Tatuering & Piercing
- Träning
- Vikt
- Övrigt
- Hälsa
- Känsliga rummet
- Abort
- Adoption
- Allmän debatt
- Barnlängtan
- Ekonomi
- Familjehem
- Familjejuridik-Vårdnadstvist
- Familjerätt
- Förlorat barn
- Förlossningsrädsla
- Föräldraskap
- Graviditet
- Kroppsligt
- Missbruk
- Missfall
- Misshandel/Våld
- Myndighetskontakt
- Psykisk ohälsa
- Relationsproblem
- Skilsmässa/Separation
- Sorg
- Styvförälder
- Svårt att få barn
- Medlemstrådar
- Allmänna
- Föräldrar
- Föräldrar med funktionsnedsättning
- Planerar barn
- Väntar barn
- Nöje
- Bloggliv
- Böcker
- Film/TV
- Humor
- Högtider
- Kultur & Konst
- Musik
- Nöje
- Poesi
- Shopping
- Övrigt
- Resor
- Pappagrupp
- Fritidsintressen
- Föräldrapenning
- Graviditet
- Infertilitet
- Pappaledighet
- Provrörsbefruktning
- Spel
- Sport
- Övrigt
- Planerar barn
- 40+
- Barnlängtan
- Ensamstående/Singel
- Fertilitet & Kropp
- Förberedelser/kost
- Graviditetssymtom
- Graviditetstest
- Kvinnosjukdomar
- Oro för missfall
- Preventivmedel
- Regnbågsfamilj
- Relation & samliv
- Syskon
- Utredning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- Samhälle
- Anonyma diskussioner
- Arbete
- Etik
- Fråga mig vad du vill
- Irritation
- Jämställdhet/Genus
- Natur & Miljö
- Nyheter
- Politik
- Religion
- Samhälle
- Språk
- Studerande
- Vetenskapligt
- Välgörenhet
- Övrigt
- Valet 2014 - Vad tycker du?
- Sandlådan
- Egotrådar
- Ironi & satir
- Lektrådar
- Tro det eller ej
- Sex & samlevnad
- Föräldraskap
- Homo/bi/trans
- Könssjukdomar
- Leksaker/hjälpmedel
- Minskad lust
- När man inte vill
- Otrohet
- Sex & graviditet
- Sex & Sånt
- Sex efter förlossning
- Skydd
- Smärta/Obehag
- Ställningar
- Svårt att få barn
- 40+
- Behandlingar
- Ekonomi
- Endometrios
- Fertilitet och kropp
- Insemination
- Läkemedel
- Manlig infertilitet
- Ofrivillig barnlöshet
- Oförklarlig barnlöshet
- PCO
- Provrörsbefr. / IVF
- Regnbågsfamiljer
- Relation och samliv
- Ruvare
- Sekundär barnlöshet
- Singel
- Spermiedonation
- Svårt -bli gravid
- Upprepade missfall
- Utomkvedshavandeskap
- Utredning
- Äggdonation
- Ägglossning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- änglarum
- Anhöriga
- Avbruten graviditet
- Begravning
- Grav/Minneslund
- Missfall
- Sjukvård
- Sorg
- Väntan
- Änglabarn
- Änglasyskon
- Övrigt
- Annonsera
- Kontakt
- Säkerhet & regler
- Cookies
-
JonisaThu 14 Oct 2021 10:3443770 visningar206 svarUppgifterna du anger när du gillar eller ogillar ett inlägg kommer inte att vara synliga för andra.20643770
Under IVF-behandling - vill ni följas åt?
Hej på er, jag är inte så erfaren på det här forumet men är för närvarande mitt uppe i mitt första behandlingsförsök någonsin med IVF. Jag är idag på sprutdag nr 6 och har genomfört mitt första ultraljud som såg helt ok ut. Jag mår relativt bra, känner av lite diffust illamående på morgonen samt någon gång ibland svag svag huvudvärk.
Finns det någon som är i samma eller närliggande fas som vill följas åt? Vore roligt om det fanns en/ett par vettiga och rimliga personer som man kunde prata och diskutera tankar och funderingar med och följas åt under resan -
Svar på tråden Under IVF-behandling - vill ni följas åt?
-
Utredningen (som inte visade något fel) och vår ålder gissar jag? Relevant fråga, som jag inte själv ställde i allt informationsflöde på vårt första möteElinelisabet skrev 2021-12-16 09:42:03 följande:Wow, vilka lovande siffror! Vad kul för dig :) Vet du vilka bedömningskriterier de utgår ifrån?
Vad tråkigt att höra om missfallet. Vilken vecka var du i? Vi har försökt i snart tre år, men jag har aldrig blivit gravid. Inte heller i yngre år. Tvivlar nästan på om jag har förmågan. Jag har rätt regelbunden mens, det kan väl diffa på nån dag, men den brukar komma när den ska. Vid ett par tillfällen de sista åren har den dock varit fördröjd med ca fyra dagar. Kan det vara en kemisk graviditet tro? Om jag nu använder begreppet rätt...
Jag har inte fått någon procent, vet egentligen ingenting om mina chanser.
Det vet jag heller inte, var så upptagen av processen kring MA. Upptäcktes på UL ca v8 men fostret hade nog dött långt mycket tidigare. Satt på inskrivningen hos BM, innan UL, och så plötsligt dök en tanke upp, lika snabbt som den försvann "vad sjukt att jag sitter här och skriver in mig om inte ens fostret lever". Livet är bra märkligt ibland -
Man kan ju också finna stöd i det, tex att din mamma lyckades få barn iaf och varför skulle inte du då? :) Men ja, det är ju mycket som känns orättvist.Elinelisabet skrev 2021-12-16 10:10:38 följande:Ja, det är tungt, men jag försöker att inta ha så höga förväntningar på honom. Blir bara besviken då. Jag tror det hela bottnar i att barn inte är lika viktigt för honom som för mig. Tråkigt men sant.
Eller hur! Nån slags självbevarelsedrift kanske.
Jo då, jag pratar ofta med min mamma och mina närmsta vänner. Jag håller med dig, det känns fint att dela. De vill detta så mycket de med. Men det blir en slags ojämlikhet, de har alla fått barn på naturlig väg utan några svårigheter. Jag märker att det bubblar upp känslor av avundsjuka inom mig.
Åh, vad tufft för dig att höra om din kompis graviditet. Verkligen en prövning! Stort av dig att du landade i att känna glädje. Som du skriver hjälper det inte dig att andra inte kan få barn.
Min mans bästa vän plus tjej ska komma hem till oss ikväll. Känns jobbigt. Hon är gravid i vecka 12 och de började försöka i somras. Jag är orolig för att inte kunna känna/visa glädje, att det kommer vara så genomskinligt. Som det är nu känner jag avundsjuka eftersom jag ställer det i relation till mig själv. Men innerst inne unnar jag dem verkligen detta, de har varit igenom så mycket svårt så nu var de det deras tur att ha lite flyt. Men det är en prövning!
Och det är klart man får vara avundsjuk och tycka det är orättvist, för så är det. Dessa känslor är så svartmålade och förbjudna att känna/ tala om, men det är ju så det känns för oss utan att missunna/tycka illa om den andra parten. Kanske också lite lättande att låta sig själv känna så, för det är en orättvis situation vi är i! De andra har ju vunnit högvinsten i livets lotteri.
Sen påminner jag mig själv, ofta om, alla gravida/nyförlösta man ser på stan och man känner avund för - jag vet inte vilken resa de har gjort. De kanske har längtat i många många år, troligtvis inte, men man vet ju inget om deras resa.
Annat ämne:
Vilken klinik går ni till? -
JonisaThu 16 Dec 2021 14:05Nej, inte fått någon chans i procent att lyckas. Däremot informerades vi om möjligheterna i procent rent generellt att IVF leder till graviditet mm.Ma1986 skrev 2021-12-16 08:27:43 följande:
Håller med! Hoppas verkligen det går bra för oss alla!
Har ni fått någon chans i procent för att lyckat resultat från er läkare?
Till oss sa hon 80-90% chans att lyckas, men nu kommer jag inte ihåg om det var på ett eller fyra försök. Hoppas ju chansen överväger, men man är ju också lite stukad av att försökt i 2 år med ett MA, där sannolikheten att bli gravid är 90% inom ett år...
Spännande att ni fick ett så tydligt besked om sannolikheten att IVF lyckas för just er! Ser ju ut som goda chanser då, skönt tänker jag att ha med ett sånt besked under processens gång!
Vad tråkigt att höra om ert missfall, usch måste kännas så himla jobbigt! Få upp förväntningarna och sedan besvikelsen samt behöva börja om igen! PUST! -
JonisaThu 16 Dec 2021 14:08I morse vaknade jag och mådde fruktansvärt illa och det har fortsatt under dagen, kan knappt jobba! Så hade jag inte förra gången.Elinelisabet skrev 2021-12-16 09:26:27 följande:
Ja, äggplocket lockade fram många jobbiga känslor :(
Jag tycker det är obehagligt med Lutinus, det kladdar mycket. Får mer biverkningar än av sprutorna faktiskt. Brösten ömmar och det hugger en del i magen. Oklart var i magen dock, jag inbillar mig att det är i trakterna kring livmodern.
Sen vet jag inte om det är Lutinus eller det faktum att jag gått några veckor på hormoner nu, men jag känner mig trött och sliten. Den mentala anspänningen påverkar också såklart.
Det positiva när man börjar med Lutinus är att man slipper nålarna ;) Dessutom går behandlingen in i en annan fas där man får sköta sig lite mer själv utan inblandning från sjukvården.
Haha jag kan tänka mig det, jag avskyr nålarna! Det värsta jag vet! -
JonisaThu 16 Dec 2021 14:12Det där med din man låter extremt jobbigt! Min man vill väldigt gärna ha barn men jag jag kan ändå relatera till det du skriver på ett sätt då jag upplever att min man ändå inte riktigt förstår hur jobbigt det är med själva behandlingen!Elinelisabet skrev 2021-12-16 10:10:38 följande:
Ja, det är tungt, men jag försöker att inta ha så höga förväntningar på honom. Blir bara besviken då. Jag tror det hela bottnar i att barn inte är lika viktigt för honom som för mig. Tråkigt men sant.
Eller hur! Nån slags självbevarelsedrift kanske.
Jo då, jag pratar ofta med min mamma och mina närmsta vänner. Jag håller med dig, det känns fint att dela. De vill detta så mycket de med. Men det blir en slags ojämlikhet, de har alla fått barn på naturlig väg utan några svårigheter. Jag märker att det bubblar upp känslor av avundsjuka inom mig.
Åh, vad tufft för dig att höra om din kompis graviditet. Verkligen en prövning! Stort av dig att du landade i att känna glädje. Som du skriver hjälper det inte dig att andra inte kan få barn.
Min mans bästa vän plus tjej ska komma hem till oss ikväll. Känns jobbigt. Hon är gravid i vecka 12 och de började försöka i somras. Jag är orolig för att inte kunna känna/visa glädje, att det kommer vara så genomskinligt. Som det är nu känner jag avundsjuka eftersom jag ställer det i relation till mig själv. Men innerst inne unnar jag dem verkligen detta, de har varit igenom så mycket svårt så nu var de det deras tur att ha lite flyt. Men det är en prövning!
Iof är det förmodligen hormonerna som spelar in och gör att känslorna är så upp och ned hela tiden men ändå!
Jag pratar med min familj, främst mamma men har inte delat att jag genomgår behandlingen med vänner eller kollegor. Kanske dumt men känner på nåt sätt att jag inte riktigt vill dela det. -
JonisaThu 16 Dec 2021 14:17Jag instämmer till fullo! Att känna avund mm är helt naturligt i den här situationen, jag tror att man måste tillåta sig själv att känna de känslor man känner, utan att gå runt och ha dåligt samvete.Ma1986 skrev 2021-12-16 12:19:33 följande:
Man kan ju också finna stöd i det, tex att din mamma lyckades få barn iaf och varför skulle inte du då? :) Men ja, det är ju mycket som känns orättvist.
Och det är klart man får vara avundsjuk och tycka det är orättvist, för så är det. Dessa känslor är så svartmålade och förbjudna att känna/ tala om, men det är ju så det känns för oss utan att missunna/tycka illa om den andra parten. Kanske också lite lättande att låta sig själv känna så, för det är en orättvis situation vi är i! De andra har ju vunnit högvinsten i livets lotteri.
Sen påminner jag mig själv, ofta om, alla gravida/nyförlösta man ser på stan och man känner avund för - jag vet inte vilken resa de har gjort. De kanske har längtat i många många år, troligtvis inte, men man vet ju inget om deras resa.
Annat ämne:
Vilken klinik går ni till?
Vi går i Stockholm till en privatklinik som har avtal med landstinget. Ni? -
SophiahemmetJonisa skrev 2021-12-16 14:17:01 följande:Jag instämmer till fullo! Att känna avund mm är helt naturligt i den här situationen, jag tror att man måste tillåta sig själv att känna de känslor man känner, utan att gå runt och ha dåligt samvete.
Vi går i Stockholm till en privatklinik som har avtal med landstinget. Ni? -
Thu 16 Dec 2021 17:45Ja, det låter rimligt. Utredning visade inget fel på oss heller, det enda var att äggreserven var rätt låg. Dock inte superlåg.Ma1986 skrev 2021-12-16 12:12:11 följande:Utredningen (som inte visade något fel) och vår ålder gissar jag? Relevant fråga, som jag inte själv ställde i allt informationsflöde på vårt första möte
Det vet jag heller inte, var så upptagen av processen kring MA. Upptäcktes på UL ca v8 men fostret hade nog dött långt mycket tidigare. Satt på inskrivningen hos BM, innan UL, och så plötsligt dök en tanke upp, lika snabbt som den försvann "vad sjukt att jag sitter här och skriver in mig om inte ens fostret lever". Livet är bra märkligt ibland
Det måste ha varit väldigt tufft. Att först få ett gravidbesked och sen se allt raseras. Jag känner med dig! Tänk ända att du blev gravid, det måste ändå kännas lovande trots att det slutade som det gjorde. -
Thu 16 Dec 2021 17:56Jo, det är sant. Hon hade inga problem alls, men var visserligen yngre än mig.Ma1986 skrev 2021-12-16 12:19:33 följande:Man kan ju också finna stöd i det, tex att din mamma lyckades få barn iaf och varför skulle inte du då? :) Men ja, det är ju mycket som känns orättvist.
Och det är klart man får vara avundsjuk och tycka det är orättvist, för så är det. Dessa känslor är så svartmålade och förbjudna att känna/ tala om, men det är ju så det känns för oss utan att missunna/tycka illa om den andra parten. Kanske också lite lättande att låta sig själv känna så, för det är en orättvis situation vi är i! De andra har ju vunnit högvinsten i livets lotteri.
Sen påminner jag mig själv, ofta om, alla gravida/nyförlösta man ser på stan och man känner avund för - jag vet inte vilken resa de har gjort. De kanske har längtat i många många år, troligtvis inte, men man vet ju inget om deras resa.
Annat ämne:
Vilken klinik går ni till?
Eller hur, det är viktigt att dessa känslor får synliggöras. Det är sjukt orättvist att vi behöver gå igenom detta svåra, livet kan vara så skoningslöst.
Där sa du nåt! Jag kan snegla surt och avundsjukt på alla mammor med vagnar och tänka att "jaha, så där ser livet på en räkmacka ut", men ibland sansar jag mig och tänker att vad vet jag om deras liv. Ingenting! Brukar ändå känna viss ödmjukhet när jag ser lite äldre mammor med spädisar, för då har de kanske ändå haft det lite tufft :)
Jag går på Reproduktionsmed. på Sahlgrenska i Gbg. -
Thu 16 Dec 2021 18:02Jag mådde också galet illa under två-tre dagar när jag gick på gonal. Hemskt!Jonisa skrev 2021-12-16 14:08:01 följande:I morse vaknade jag och mådde fruktansvärt illa och det har fortsatt under dagen, kan knappt jobba! Så hade jag inte förra gången.
Haha jag kan tänka mig det, jag avskyr nålarna! Det värsta jag vet!
Hoppas du mot bättre snart. Inga många nålar kvar nu :)