Under IVF-behandling - vill ni följas åt?

Stort tack! 
Jo men absolut, det känns lugnare nu. Nu vågar jag tro på att det är sant, det låg ju faktiskt en liten figur där inne och rörde sig. Så fantastisk! 

Låter som vettiga justeringar av träningen. Jag ska nog våga mig på att gå till gymmet ändå. Tar långa promenader varje dag, men känner att jag också behöver lägga fokus på ryggen nu.   

Det har du faktiskt helt rätt i, gifterna har ju ackumulerats under lång tid. Och det går ju inte att värja sig heller, gifterna finns överallt. Jag tror att jag är onödigt petig, ska försöka ha en mer avslappnad attityd. Hitta nån gyllene medelväg.

Ja, jag ska göra KUB, så får vi se vad det visar och om
vi behöver gå vidare. Tänker att jag vill vara så förberedd det bara går om sannolikheten är hög att barnet avviker på något sett. Ska du göra det? 

Hej Jonisa!  //

Hur har det gått för dig? Har du startat nån ny behandling? Hur mår du? 

Det har varit ganska tuffa månader för mig, massa oro och jobbigt rent fysiskt. Första tiden kunde jag knappt sova, sen spydde jag flera ggr varje dag i två månader, och nu är allt i kläm och smärtar i magen. Min IBS har blivit tio ggr värre. Går även hos specialistmödravården nu pga att jag har ett myom i livmodern som vuxit sig stort. Moderkakan har dessvärre satt sig just på myomet med risk för att bebben inte växer som den ska. Har varit så orolig, men får gå på en del extra kontroller. 

Men det är ju glädje också såklart. Plutten härjar runt i magen. Allt känns så overklig. Tror det är extra overkligt eftersom det varit en sån lång kamp för att komma hit. Och oron är nog också extra stark eftersom jag gjort IVF. Man vågar liksom knappt tro på att det kommer gå hela vägen. 

Åh vad roligt att höra att allt fortfarande löper på! Samtidigt som jag förstår att det är mycket oro pga. det du genomgår nu. Men låter ändå som att det i stort rullar på som det skall även om du stött på en del bumps på vägen. Har tänkt på dig och undrat hur det går. 

Jag har för första gången fått sätta in ett embryo och precis haft mina ruvardagar och plussat! Dock har jag sen haft lite småblödningar dagligen så jag har inte så höga förväntningar. Inväntar ultraljud i slutet av v.21. Som sagt har jag inte höga förhoppningar pga. blödningarna men hoppas att det åtminstone inte är utomkveds eller annat läskigt! Har i alla fall varit roligt att man nu vet att det GÅR att få ett pluss. Innan nu har vi ju inte ens vetat om vi kan det!

Tack! Ja men den här gången gick behandlingen bättre, fick även lite högre dos så det kanske gjorde sitt. Nu hoppas jag att blödningarna inte är något att oroa sig över men inväntar ultraljudet om 2 veckor innan jag slappnar av! Men som sagt, glad att det föste oavsett! 

Men det här med myomet för dig? Låter som att det varit riktigt jobbigt både fysiskt och psykisk? Vad har lökarna sagt nu det senaste? Jag förstår det ändå på dig som att det inte verkar vara någon fara för dig nu? Hoppa att du kan njuta lite samtidigt! 

Vad skönt att det gick bättre den här gången, men det är ju oavsett en påfrestning med hormoner, äggplock mm. Jag känner mig helt färdig efter upprepade behandlingar och sen nu då graviditet. Det tär på både kropp och själ. Jag håller verkligen tummarna för att det inte kommer behövas fler behandlingar för dig :)

Ja det har varit väldigt stressande. Visste att jag hade ett myom men fick först på ultraljudet veta hur stort det vuxit sig samt att moderkakan satt sig ovanpå. Fick liksom ingen vidare förklaring heller mer än att det kunde hämma tillväxten hos barnet. Började såklart googla en massa och tänkte att nu är det kört, barnet kommer varken få näring eller syre. Men så fick jag gå på ytterligare ultraljud på specialistmottagning och de bokade sen in mig på en uppföljande tid först åtta veckor senare, så antar att det inte verkade vara så alarmerande ändå. Får se vad det visar, ska dit igen om typ tre veckor. Jag känner mig iaf lite lugnare nu. Jodå, lite kan jag njuta, men udet gör väldigt ont i magen hela tiden (antar pga myom och ibs) så orkar inte göra så mkt :( 

Jag känner igen känslan! Efter alla sprutor och all känslomässiga berg-och-dalbana blir man trött. jag går runt just nu inför vul och tänker om det inte är
något där så får vi börja om från början igen med sprutor..pust! 

Fick du ingen information innan att det skulle kunna påverka en eventuell graviditet? De kunde väl tagit bort det innan de satte in embryot? Precis som du säger så hade man ju troligen inte sagt att du skulle komma tillbaka först om 8v om det varit något farligt! Men man blir ju så klart ändå lite orolig över situationen. 

Har du mycket ont i magen? Har du känt  av andra syntom? 

Vet du förresten hur det gick för Ma1986?

Ja det tär verkligen på en :( Var det ditt tredje försök detta? Även om läkarna säger att man ska se behandlingarna som delförsök så är det ju en jäkla insats varje gång.

Jag fick bara veta att myomet kunde göra väldigt ont mot slutet av en graviditet. Det jag har är ett så kallat intramuralt, det sitter inkapslat i själva livmoderväggen. Tror inte man kan göra nåt åt det faktiskt. Och när livmodern växer, växer även myomet. Jag har väldigt ont i magen redan, men vet inte om det har nåt med detta att göra. 

Jo men absolut, jag har rätt många symtom. Tänker att det man dras med i vanliga fall förstärks när man är gravid. Jag har problemmage och den ger sig till känna extra mkt nu. Det känns t ex som att jag har håll hela tiden. Konstant magknip. Sjukt jobbigt! 

Nej, jag vet inte hur det har gått för henne, men man brukar ju säga att inga nyheter är goda nyheter, så förhoppningsvis har allt gått bra :)

Ja men så får vi tänka! Förhoppningsvis går allt bra för henne! :)

Hm låter inte skoj med myomet! Förstår att du känt oro, det är ju alltid jobbigt att inte riktigt veta vad man har att vänta sig!
Känner du håll? Vilket spännande symtom :) Gör det ont? Kanske kan vara ligamenten som känns av? 

Jag vet faktiskt inte riktigt vilket försök detta räknas som, jag tror och hoppas att det räknas som nr 1, trots att vi gjort 3st hormonbehandlingar. Det är ju första gången vi fått sätta in något. Det verkar dock som att klinikerna räknar lite olika när det kommer till ?använda försök??

Hej igen :) Jag känner håll ja, det är som att träna med magen full. Jättemärkligt och störande. Det gör inte så ont egentligen, men det kniper ju ständig, som ett tryck över mellangärdet liksom, så plågsamt är det ju.
Ja kanske är det ligamenten, men jag tänker att de känns längre ner i magen, men jag vet inte?

Ah, jag fattar. Hoppas verkligen det räknas som försök 1 då enligt din klinik. Det vore det enda rätta tycker jag. 

Hur mår du nu? Det var denna veckan du skulle på ultraljud väl? 

Blev negativa nyheter för min del. Väntar på att det skall komma ut, förhoppningsvis under helgen. Jaja, ta nya tag efter sommaren igen då. 

Hoppas allt går enligt plan för dig och att du mår bra!