Kvinnor, känner ni skuld?

Nej, det är inget konstigt. man bör hunnit avsluta sitt förhållande för en ny kärlek, även om man av hänsyn inte "hunnit till sexet". det kallas för ansvarstagande mot alla inblandade parter.

Hur kan man då veta om man är sexuellt kompatibel med nya kärleken? Det vet man inte men den risken får man ta. 

Varför? Därför att allt inom kärleksområdet är ett risktagande. Och inte minst är det bra om man håller låg profil innan en ny kärleksrelation tar fart.

T o m är det sundaste att vara singel ett bra tag, för att landa i sig själv, innan en ny passion tar över. 

Tror inte kvinnan i tråden nödvändigtvis ljuger. Har hört om en tjej eller två som gör som hon.

Båda varianterna som du nämner blir i något avseende fel hur jag än vänder och vrider på det.

Randomknull i fyllan och villan är både lätt att förklara inför sig själv och för omgivningen att förstå. även om risken är stor att man utsätter sin kvinna/man för risker.

Att smyga runt i smyg och träffa sin käraste med allt mer känslor av attraktion och kåthet är som du vidrör ett större svek. Ja det blir en grad av utvecklad otrohet när band knyts utöver de sexuella. mentalt. känslomässigt. allt.

Allra bäst blir därför att hålla mötet med nya kärleken till ett eller två och såklart utan avancerat hångel eller samlag.

Sen måste budskapet ut och fram till alla.

Det är ju vanligt i många förhållanden att kvinnan tappar sexlusten. Orsakerna till den tappade lusten kan vara många men det påverkar ju de flesta förhållanden negativt och i många fall går man skilda vägar efter några år. Ofta med barn i bilden och med splittrade familjer som följd.

När ni sen lever singelliv eller träffar en ny partner så finns det helt plötsligt massor med sexlust. Tänker ni någon gång då att om ni bara tillfredställt er man så kunde ni fortfarande varit en kärnfamilj och bott kvar i huset tillsammans. Borde ni känna skuld? Om ni inte känner skuld så undrar jag varför inte när det kanske var den bristande sexlusten som var orsaken till att ni gick skilda vägar.

Det är ju vanligt i många förhållanden att kvinnan tappar sexlusten. Orsakerna till den tappade lusten kan vara många men det påverkar ju de flesta förhållanden negativt och i många fall går man skilda vägar efter några år. Ofta med barn i bilden och med splittrade familjer som följd.

När ni sen lever singelliv eller träffar en ny partner så finns det helt plötsligt massor med sexlust. Tänker ni någon gång då att om ni bara tillfredställt er man så kunde ni fortfarande varit en kärnfamilj och bott kvar i huset tillsammans. Borde ni känna skuld? Om ni inte känner skuld så undrar jag varför inte när det kanske var den bristande sexlusten som var orsaken till att ni gick skilda vägar.