Lättkränkta 80 och 90-talister?

Gick själv i skolan på 90-talet. Då var det vanligt och helt okej att några killar höll fast en tjej och en annan kille drog upp tröjan och tog henne på brösten. Tycker att det är helt fantastiskt att sånt inte tillåts i yngre generationer.

Jag är 80-talist och skulle nog kunna ses som lättkränkt i vissa personers ögon (beroende på vad TS menar med lättkränkt). Tycker t.ex. inte att vissa så kallade ?skämt? som handlar om att förnedra någon eller ta sig friheter på andras kroppar är roliga överhuvudtaget.

Det kan säkert vara en generationsfråga, tiderna förändras, vi blir mer medvetna och ställer högre krav på oss själva och vår omgivningen. Att leka bögen i buren, klappa någon på stjärten och säga lilla gumman eller säga jävla mongo eller dampbarn till någon som har ADHD eller vadsom är liksom inte så rockigt längre.

Tänker att det är en ganska bra utveckling? Eller blir ni kränkta för att ni inte får kränka någon längre?

Ts trådstart verkar uppfattas lite olika. Jag uppfattar det som att det handlar om lite mer vardagliga grejer. Som tex när jag snällt påpekade för en ung vikarie att det inom vårt yrke i vår kommun inte är godkänt att jobba med lösnaglar. Hon var sur på mig i flera veckor. Eller när jag skulle jobba med en person som presenterade sig som ickebinär. Jag må ha levt under en sten i en ort som gud glömde för länge sen men jag visste inte vad ickebinär betydde. Jag hade hört uttrycket men dittills inte haft tillfälle att fortbilda mig i ordets betydelse och tyckte att vad kan vara bättre än att fråga någon som verkligen vet vad och hur det är. Personen ifråga blev väldigt kränkt över min fråga och tyckte att det borde alla veta och om man inte vet så ska man absolut inte fråga någon som hen för det är tydligen kränkande.