Inlägg från: Anonym (il) |Visa alla inlägg
  • Anonym (il)

    Idag ska jag få svar om mina tvillingar har DS

    SweeneyToad skrev 2021-11-19 19:22:58 följande:
    Om man har DS fungerar man inte självständigt. Då går man på särskola, eller har elevassistent, god man när man är vuxen med mera. 

    Samt en överväldigande majoritet med DS pratar inte rent. 
    Måste alla vara likadana då?

    Godman finns det många normalfungerande shopaholics som skulle behöva också, även de som handlar på kredit eller får betalningsanmärkningar.

    Jag har ett barn i min bekantskapskrets med DS. Världens mysigaste och finaste unge:) Alltid glad!
    Tror aldrig att detta barn kommer att hamna i negativa saker som spelmissbruk, drogmissbruk, kriminalitet osv.

    Sen kommer ju detta barn under hela livet att behöva någon form av hjälp förstås. 
    Hon är 7 år nu och både pratar (inte som jämnåriga, fast finns ju många barn som tar tid på sig att tala rent, inte kan säga r tex), räknar och kan alfabetet. Klär på sig själv om man lägger fram kläder och hjälper sina föräldrar glatt och inlevelsefullt med små saker i köket.
  • Anonym (il)

    Håller tummarna för att dina barn ska vara friska TS!

    Alltså även om de har Downs att de är friska utöver det och slipper hjärtoperationer och liknande.

    Och att du kommer fram till rätt beslut för dig och din familj oavsett.Hjärta

  • Anonym (il)
    Myten7891 skrev 2021-11-20 22:31:53 följande:

    Förstår pappan, har själv ett handikappat barn. Tanken om två och ett par till får mej att vilja skiljas omgåend oavsett konsekvenser. Ingen man pallar det


    Varför skulle män vara sämre på att palla ta hand om handikappade barn?

    Snacka om att dra ner hela manligheten.
    Förstår att det inte är lätt (för någon), men det finns nog både män som är sämre än dig på att klara det, precis som att det finns män som skulle hantera det betydligt bättre än dig också. Liksom med allt.
  • Anonym (il)
    Anonym (Solar) skrev 2021-11-20 21:39:36 följande:
    Ett barn med DS är ganska likt ett barn utan DS. En vuxen med DS skiljer sig betydligt mer från en vuxen utan DS.

    Barn och vuxna med DS kan självfallet vara superglada och mysiga men deras syndrom kommer påverka dem på sätt som vissa föräldrar inte tycker är rättvist. När min mamma fick mig så bröt hennes syster (min moster med DS) ihop totalt för att hon insåg att hon aldrig skulle få några egna barn. Det finns många fler sådana tillfällen där hon insåg att hon inte var som "alla andra" och inte kunde leva samma liv, samtidig som hennes hennes förmåga att hantera detta låg på en 6-årings nivå. Det är inte kul för någon.
    Ja det där har jag hört från mamman till barnet med DS jag refererade till också. Att skillnaden mellan ett barn med DS och ett vanligt blir större och större ju äldre de båda blir.

    Självklart blir livet för någon med DS och de närmaste fullt av prövningar. Men med en bra särskola och sen en meningsfull sysselsättning som vuxen tror jag att de med DS ändå kan leva bra liv (i Sverige+ liknande länder), även om livet kommer att vara mycket skyddad verkstad.
    Alltså jag tror att deras liv absolut kan vara mer värda att få levas än aldrig äntra detta liv och tas bort innan födseln, men det är ju givetvis upp till föräldrarna från fall till fall.
    Finns ju många utan DS som lever helt miserabla liv som en med DS kommer att vara skyddad från.
    I allas liv ingår ju sorger och besvikelser, även om det för egen del ibland kan tyckas som om en del är helt otroligt förskonade från större hemskheter.

    Nu med kub-test och liknande så borde väl fall av DS ha minskat rejält? Iofs långt ifrån alla som fixar en abort på så gamla foster, även fast man tagit ett test med den intentionen. Och så är många förstföderskor väldigt gamla numera vilket ju ökar risken.
    Men sedan 70 och 80talet borde en stor minskning kunna ses av födda med DS.
Svar på tråden Idag ska jag få svar om mina tvillingar har DS