Flerbarnstillägg - argument för och emot.

Jag behöver inte leta efter svar på den frågan, eftersom jag är tillräckligt gammal för att ha varit med då flerbarnstillägget infördes. Kort historielektion:
Det kom larmrapporter. Många larmrapporter. Svenska familjer fick allt färre barn. Statistiken visade att befolkningen blev äldre för varje år som gick. När alla de här som var mitt i karriären (inklusive politikerna) gick i pension, så skulle det finnas för få förvärvsarbetande för att räcka till. För få som betalade skatt och för få som kunde vårda den åldriga befolkningen. Sveriges ekonomi var på väg mot en katastrof.

Man diskuterade två olika vägar att gå. Antingen uppmuntra en kraftigt ökad invandring eller så hitta sätt att få svenska kvinnor att skaffa fler barn. Man valde väg 2 och införde flerbarnstillägg. Ingen hade ännu kommit på tanken att det var skadligt för miljön att få barn, utan när mitt första barn föddes fick jag från alla håll veta att den som skaffade många barn var en föredömlig samhällsmedborgare. Slut på lektionen.

Ja, från början gav man flerbarnstillägg från och med 3:e barnet. Det fanns någon uträkning om att i fall tillräckligt många skaffade 3 barn i stället för 2, så skulle Sverige gå en ljus framtid till mötes.
Med åren upptäckte man att flerbarnstillägget var ett bra verktyg för att minska barnfattigdom, så de införde det redan från 2:a barnet. Lite valfläsk var det nog också, för en högljudd opinion tyckte det var orättvist att flerbarnsfamiljer skulle få något som inte familjer med 1-2 barn fick.

Ingen har för övrigt valt väg 1. Det har aldrig beslutats om att vi skulle utöka invandringen. Vi fick oväntat många flyktingar under en period, men det är en helt annan historia.

Att "revidera sina dåliga beslut" har sitt pris. Familjer som redan har flera barn skulle drabbas hårt, och barnfattigdomen skulle öka rejält. Det staten skulle spara in skulle i stället kommunerna få betala via socialtjänsten.

Man kan se lite olika på det där med att "försörja" barnen.
När vi planerade för vårt 3:e barn, så pratade jag med många andra mammor. Alla tänkte likadant; inkomsten var lön, barnbidrag och flerbarnstillägg. Lönen betalade arbetsgivaren ut för att vi jobbade, barnbidraget betalade staten ut för att vi bidrog med nya samhällsmedborgare och flerbarnstillägget betalade staten ut för att vi bidrog lite mer än andra. Det var alltså en inkomst som räknades in till försörjningen av familjen.

Numera räknar nog de flesta flerbarnstillägget som en ersättning i stället för ett bidrag. En ekonomisk ersättning från staten för att man förlorar lite mer inkomst och har lite mer utgifter än andra. Men det är fortfarande något som bidrar till försörjningen. Man "pumpar" inte ut fler barn än man kan försörja, utan man räknar in flerbarnstillägget i försörjningen.

Jag ser att du tror att varje nytt barn är billigare än det föregående. Den diskussionen har jag haft förr. När jag väntade mitt 5:e barn, så pratade jag med en mycket irriterad blivande mamma. Hon tyckte att de skulle tiodubbla barnbidraget för första barnet och ta bort det för alla andra. I hennes ögon levde vi flerbarnsfamiljer ett lyxliv på alla barnbidrag och flerbarnstillägg. Antagligen hade hon inga matematiska kunskaper alls. Jag räknade snabbt ut att de skulle leva 3 personer på 40.000 kr/månad (lön, högsta föräldrapenning och barnbidrag) medan vi skulle leva 7 personer på 25.000 kr/månad (lön, lägsta föräldrapenning, barnbidrag och flerbarnstillägg). Men nej, hon hävdade fortfarande att det var synd om henne som måste vara fattig medan jag blev rik.

Precis. Den jag diskuterade med, ansåg att våra barnbidrag gav oss en fantasisumma att leva lyxliv på. Fast hon såg summorna svart på vitt, så hade hon ändå den där bilden av flerbarnsföräldrar som fick en förmögenhet av staten.

Ser du det som en rättvisefråga? Att alla föräldrar ska ha exakt samma summa? Jag ser det snarare som att familjer med flera barn har en sämre ekonomi än familjer med ett barn. Därför får flerbarnsfamiljer lite mer i barnbidrag. För att göra det rättvist för BARNEN - inte för föräldrarna.
Så var alltså inte tanken bakom flerbarnstillägget från början, men det har ändrats med åren.

Ang din undran om föräldrapenningen, så är det där ganska vanligt, åtminstone i de här trakterna. Man och kvinna har heltidsjobb och får högsta f-penning med första och andra barnet. När de väntar tredje, så orkar de inte med tempot längre. Hon byter jobb till ett som är närmare och går också ned i tid. Det ger en lägre f-penning med tredje barnet. Fjärde barnet är det dyraste barnet. Då måste man köpa större bil och kanske bygga ut bostaden. Alla kläder är utslitna och behöver förnyas. Han börjar jobba mer och hon jobbar mindre, vilket ger ännu lägre f-penning.
Det behöver inte gå till så här, utan det beror ju mycket på var man bor, hur arbetsmarknaden ser ut, hur barnomsorgen fungerar och hur friska barn man har.

Det där är en besvärlig uträkning som det är svårt att hitta statistik på, eftersom man räknar lite olika.

I reda pengar och exakta kronor och ören, så gissar jag (OBS gissar!) att varje barn kostar ungefär lika mycket om man slår ut det på 18 år. Men det beror också på. Om man har ett enda barn och aldrig skaffar fler, så kommer det barnet att ha många sjukdagar som liten och sedan allt färre. Om barnet får 3 syskon, så smittar de varandra och fortsätter ha många sjukdagar även när de blir äldre. Det där första barnet blir alltså dyrare med syskon än utan.

I procent blir det en väldigt skillnad. Föräldrarna börjar med två inkomster och inte så stora fasta utgifter, och första barnet kostar 2-3 % av inkomsten. Med antalet barn minskar föräldrarnas inkomster, fasta utgifter ökar, sjukdagarna för både barn och vuxna ökar drastiskt och med 4 barn i familjen kostar barnen tillsammans inte 8-12 % av inkomsten utan snarare 20 %.

De stora extrakostnaderna som jag sett i praktiken och verkligheten när antalet barn stiger, är sjukdomar (akuta och kroniska, eftersom sannolikheten för minst ett barn med kronisk sjukdom ökar för varje barn man får), bil (fler än 3 barn ryms inte i en vanlig bil) och om- och tillbyggnad i huset. De stora skälen till inkomstminskning är att mamman efter fler graviditeter inte längre orkar jobba heltid och att föräldrarna inte längre kan välja jobb efter hur hög lönen är utan efter om jobbet är praktiskt möjligt att kombinera med familjelivet.