Flerbarnstillägg - argument för och emot.

Exakt detta.Avdrag istället för bidrag. 

Det uppmuntrar folk till att arbeta istället för att ta emot bidrag.
Barnbidraget är på 1250 kr per månad och barn. 

En person som tjänar 14000 i månaden betalar ca 2500 i skatt i Sverige. Det behövs inga höga löner för att få samma ekonomiska effekt av ett avdrag som barnbidraget har idag

Och då har pengarna inte tagit omvägen via staten och en del av dem försvunnit på vägen.

Jag är helt övertygad om att folk överlag inte skulle argumentera emot nuvarande bidragssystem alls i samma omfattning om det inte vore för att reglerna kring dessa system är så otroligt naiva, lätta att sätta i system och missbruka.

Jag har precis inga problem alls med att samhället försörjer de som inte KAN försörja sig själva, är du svårt sjuk, har något handikapp eller funktionsnedsättning som hindrar dig att sköta din egen försörjning så är det helt ok.
Det jag och många andra har problem med är att det nu snart sitter 1miljon människor i arbetsför ålder som inte har några sjukdomar eller funktionsnedsättningar o blir överösta med allehanda bidrag.
Samtidigt som vi upplever att välfärdsystemen är under hård press med ständigt sjunkande kvalitè och funktion.
Det är helt nödvändigt med riktigt kraftiga reformer av samtilga välfärds- och socialförsäkringssystem, så att de sparkar ut de som inte har där att göra och istället fungerar bra till de som FAKTISKT behöver samhällets stöttning. 

Därför att det hör till ämnet att också föra fram och diskutera orsakerna.Jag har sagt samma sak hela tiden. Att du inte förstått det och försökt läsa in annat mellan raderna ska inte belastas mig.

Vad är det du tycker att jag säger, som jag sedan sagt att jag inte säger?Jag har upprepade gånger förklarat att flerbarnstillägget ger effekten att fler kvinnor med låg eller ingen utbildning och arbetserfarenhet stannar hemma med barn istället för att utbilda sig och komma ut på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor med invandrarbakgrund, vilket motverkar både jämlikhet och integration.

Kan du vara lite mer tydlig och saklig i din kritik, förklara vad i detta som är osakligt, så att du inte förstår det argumentet?Nu är du där igen och påstår att jag uttryckt något jag aldrig uttryckt.

Fixar du att citera text, så gör det istället för att koka ihop egna budskap av ord lösryckta ur mina inlägg.Jag hänvisar till inlägg #15, vars text jag kopierat nedan:

1 barn = 1250
2 barn = 2500 + 150
3 barn = 3750 + 730 (= 243,33 per barn)
4 barn = 5000 + 1740 (= 435 per barn)

Det är alltså barnbidrag som visas i siffrorna först och därefter flerbarnstillägget.

Detta är självklart inte den enda orsaken, men definitivt en av dem och dessutom till en kostnad för staten för ett bidrag ingen kunnat argumentera för.

Du får börja med att argumentera för att barnbidrag + flerbarnstillägg ska utgöra ett undantag bland bidrag för de som har inkomst, då inget annat bidrag avser att täcka hela kostnaden. Dessutom är det ett bidrag som utgår oavsett om man faktiskt behöver det eller ej.

Menar du att flerbarnstilläggets vara eller inte vara skulle motiveras av vilka argument som lagts fram i tråden?

Om du vill kan du läsa riksrevisionens granskning av flerbarnstillägget för att finna argument för flerbarnstilläggets värdefullhet förbarn, familjer och samhälle.

Nu håller ju inte alla med om premisserna för riksrevisionens bedöming - dvs att det finns ett värde i att de sämst lotttade får stöd av samhället. 

www.regeringen.se/4a7704/contentassets/d4928e0a0b3e472dbc81d340c81c4e7a/skr.-2020_21_10.pdf

"Riksrevisionen har granskat flerbarnstilläggets fördelningspolitiska träffsäkerhet. De finner att ett generellt stöd till flerbarnsfamiljernas köpkraft, i form av ett flerbarnstillägg, är ett träffsäkert sätt för den ekonomiska familjepolitiken att utjämna ekonomiska skillnader i befolkningen. Av de 3,7 miljarder kronor som betalades ut i flerbarnstillägg 2019 gick sammanlagt cirka 2,3 miljarder (62 procent) till barnhushåll i de fyra lägsta inkomstdecilerna. Det är cirka 560 miljoner kronor (33 procent) mer än motsvarande summa för det allmänna och förlängda barnbidraget. Personer i de fyra högsta inkomstdecilerna fick cirka 370 miljoner kronor (34 procent) mindre i flerbarnstillägg än motsvarande summa för det allmänna och förlängda barnbidraget. Med andra ord fick barnfamiljer i de fyra lägsta inkomstdecilerna en betydande del av de 3,7 miljarder kronor som under 2019 betalades ut i flerbarnstillägg. Det är enligt Riksrevisionen ett förväntat resultat mot bakgrund av att barnfamiljer med många barn i genomsnitt har sämre ekonomisk standard än barnfamiljer med få barn. Riksrevisionen finner vidare att det främst är sammanboende föräldrar som gynnas av barnbidragets utformning med ett flerbarnstillägg, eftersom sammanboende tenderar att ha fler barn än ensamstående föräldrar.

I oktober 2005 utökades rätten till flerbarnstillägg till att även omfatta familjer med två barn samtidigt som barnbidraget och flerbarnstillägget höjdes. Flerbarnstilläggets förmåga att bidra till målet om en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljer har förbättrats i och med dess ökade omfattning. År 2017 bidrog flerbarnstillägget till att cirka 6 procent av de personer som utan ett flerbarnstillägg skulle ha hamnat under gränsen för låg inkomststandard i stället hamnade över gränsen. År 1997 var motsvarande andel 2 procent. Utvidgningen av flerbarnstillägget, till redan det andra barnet, innebar dock att den fördelningsmässiga träffsäkerheten i flerbarnstillägget försämrades. Riksrevisionen finner att införandet av flerbarnstillägget för barn nummer två försämrade flerbarnstilläggets kostnadseffektivitet i förhållande till målet om god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. För varje enskild familj utgör flerbarnstillägget för barn nummer två och tre ett litet tillskott till hushållets disponibla inkomst, men då de berörda hushållen är många blir statens utgifter jämförelsevis höga. Resultatet i form av minskad ekonomisk utsatthet per satsad krona är allra minst för flerbarnstillägget för barn nummer två i en familj. De 1,3 miljarder kronor som betalades ut i flerbarnstillägg för andra barnet under 2019 bidrog, enligt Riksrevisionens bedömning, i liten utsträckning till att förbättra enskilda barnfamiljers ekonomiska situation."

Sen är du fortfarande skyldig förklaringen på varför du drog upp frågan om flerbarnstillägg i tråden om invandringen är en belastning om det inte hade etniska grunder? 

Det är så mycket tyckande och lösa påståenden om flerbarnstilläggets nytta eller onödighet - så varför inte gå till källorna.

Jag hoppas att Tom kan redovisa lite uträkningar om vad som kan återanvändas i kostnadsväg i mitt senaste inlägg för att stödja sin hypotes om återanvändning - kanske visar han att tillägget inte behövs då barnen kan få varandras presenter eller få den mat som storebror åt för 2 år sedan och storasyster åt för 4 år sedan

Kläder och skor slits olika mycket i olika åldrar, de minsta storlekarna växer ju barnen ur ganska omgående så de kan ju enkelt återanvändas lika fort som de åter igen blir urvuxna..

Vilket i dessa saker menar du täcks av barnbidraget för barn nr 1 men inte av barnbidraget för barn nr 2 och 3 etc?

Okar inte bostadsbidraget om man har behov av en större bostad vid fler familjemedlemmar?

Menar du verkligen allvarligt att staten genom extra bidrag ska subventionera större bil för barnfamiljer? Subventionera bilinnehav överhuvudtaget medan de samtidigt ökar bensinskatter och alla miljöskatter etc på fordon och vill att alla andra (tydligen är flerbarnsfamiljer undantagna?) ska ta allmänna kommunikationsmedel istället för bil?

Som det är nu ger det ingen större positiv effekt, utan effekten är mest negativ genom att utgöra en kvinnofälla och motverka integration.

Jag eftersokte ett svar på frågan vad ett flerbarnstillägg är meningen ska täcka som inte redan täcks av de vanliga barnbidragen?

Tack! Jo, jag börjar förstå de som väljer att skaffa fler barn och vara föräldralediga i åratal och sen jobba deltid i stor utsträckning (om de ens jobbar alls) och prioriterar TID och därmed inte har samma pengar att lägga på t ex nöjen som skid/badresor eller annat dyrt som hushåll utan eller med få barn faktist kan ha råd att välja just p g a sina val, ska premieras extra. Idiotiskt.