Flerbarnstillägg - argument för och emot.

Att få barn är inte alla förunnat - i en aspekt kan de som inte får barn vara sämst lottade.

Ja, du har alltså inte förstått konstruktionen av barnbidrag och flerbarnstillägg - barnbidrag och flerbarnstillägg avser inte att kompensera föräldrar för specifika utgifter som barnbidraget räknas av mot.

Du kan läsa riksrevisionens förklaring som finns länkad längre upp i tråden om du vill förstå mer. Så länge du inte har förstått premisserna för barnbidraget utan resonerar utifrån en felaktig grundförståelse så är argumentet du framför inte relevant.  Du har byggt en halmdocka Tom - du argumenterar mot någonting som du själv hittat på.  

Riksrevisionen har beräkningar på hur många familjer som skulle få behopv av ökat försörjningsstöd om flerbarnstillägget togs bort.

Du har fel premisser och saknar fakta  - som finns lätt tillgängliga -  i ditt resonemang

Om du är intresserad på riktigt finns det material länkat tidigare i tråden. Det är intressant läsning för frågeställningen du har.

Vad tror du själv Riksrevisionen har för källor till sina utredningar och rapporter?  Beräkningar på en halmdocka, två halsdockor, tre hamldockor osv...? 

Biståndsnivåer är bestämda i lag och det är myndigheter som fastslår aktuella nivåer baserat på utredningar om vad som är skälig levandsnivå och vad riksnormen är. Socialstyrelsen lär vara en del av de myndigheter som ansvarar för detta.

Riksrevisionen har i materialet jag tidigare länkat till jämfört nuvarande modell för barnbidrag med olika alternativa modeller och hur det skulle påverkar familjer med barn och hur det skulle påverka behov av och utbetalning av försörjningsstöd.

Dessa uppgifter går inte ihop med de premisser du har för sditt resonemang.

Riksrevisionen utreder och skriver rapporter om hur statens olika verksamheter fungerar och påverkar samhället.

"Riksrevisionen har i uppgift att granska statens verksamhet. Vi undersöker om genomförda reformer fått avsedd effekt, om skattepengar använts effektivt och om myndigheter redovisat sin verksamhet på ett rättvisande sätt"

Undrar du verkligen vad försörjningsstöd skall bidra med till de som får det utbetalat? På riktigt?

hahaha

Nänä,det har inte framkommit några kostnader 

Vilka kostnader utöver den del barnbidraget täcker kan barnfamiljer ha verkar du undra ?

Menar du att tre barn innebär lägre kostnader än två barn Tom? Det är det du skriver, men jag tror att du försöker skriva någonting annat.

Du måste väl ändå inse att tre barn medför högre kostnader än två barn.

Kan du tänka dig att det kan vara så att den familj som har tre barn har mindre pengar per person än den familj som har två barn  - allt annat lika?

Om du undrar vilka kostnader som finns per barn så är det redan angivet per åldersgrupp i tråden.

Jag tvivlar på att du verkligen undrar över detta. Men berätta om det verkligen är så.

Du kan jämföra dessa kostnader med barnbidragets storlek och sedan räkna ut hur mycket av kostnadera ett, två, tre, fyra osv barn som inte täcks av barnbidraget.  Om du räknar rätt kommer du att finna att för en familj som skaffar fler barn kommer det ekonomiska utrymmet att minska för varje extra barn. Detta trots flerbarnstillägg.

Kan du från denna uträkning lista ut varför barnbidraget ges och hur flerbarnstilläggets vara eller inte vara påverkar familjens ekonomi?

Jo, jag förstå mycket väl vad du skiver och jag säger att du missförstått premisserna - när du sen skriver att du undrar vilka kostnader som finns per barn så frågar jag om du verkligen inte vet detta trots att det varit uppe i flera poster i tråden.

Nej, med fler barn får familjen ett flerbarnstillägg, så det är inte alls lika för alla föräldrar.

Så du förstår att en familj med fler barn får ett minskat ekonomiskt utrymme och du har läst delar av riksrevisionens material, men du tror ändå inte att det finns familjer som skulle få lov att få försörjningsstöd utan flerbarns tillägget - eller har du accepterat detta nu?

Eftersom flerbarns tillägget inte finns för att täcka extra kostnader som tillkommer per barn för fler barn så är dina frågor om dessa extra kostnader ställda utifrån fel premisser. 

Men om du finner det meningsfullt att tjata om det så ställer jag upp på att säga att du leker med halmdockor igen.

Om du verkligen vill diskutera flerbarnstillägget så är det vettigare att ta upp verkliga förhållanden och fakta istället för halmdockan du leker med.

Frågan har inte besvarats eftersom den är ställt utifrån premisser som inte stämmer överens med grunderna för barnbidrag och flerbarnstillägg.

Om det vore så att barnbidraget avsåg att täcka hela kostanden för ett eller fler barn så skulle möjligen inte flerbarnstillägget vara berättigat (under förutsättning att kostnaderan utslaget per barn minskar med ökat antal barn). 

Nu framgår det tydligt i det material från Riksrevisionen som finns länkat i tråden att barnbidraget inte av ser att tacka hela kostnaden -om jag förstår dig rätt håller du med om detta. Sant?

 Eftersom skälet för barnbidrag inte är att tacka hela kostnaden så är argumentet om minskade kostander per barn inget giltigt argument.

Detta säger sig självt.  Motsäger du detta?

Om bidraget inte har för avsikt att täcka alla kostnader så kan visserligen ett argument för eller mot flerbarnstillägget bygga på om extra kostnader finns eller inte finns - men detta är inte lagstiftarens syfte.

om det du kallar glappet mellan kostnader X och barnbidrag Y för ett barn är Z kronor

så:

är det du kallar glappet mellan kostnader och barnbidrag för två barn 2 ggr Z kronor ( minus det som kan ärvas och plus det som kan ge extra kostnader) - minus flerbarnstillägget för 2 barn

är det du kallar glappet mellan kostnader och barnbidrag för tre barn 3 ggr Z kronor ( minus det som kan ärvas och plus det som kan ge extra kostnader) - minus flerbarnstillägget för 3 barn

osv osv.

Vi ser att det du kallar glappet ökar med antal barn men inte linjärt då flerbarnstillägget hjälper till att minska det du kallar glappet.

Eftersom barnbidraget och flerbarns tillägget har som syfte att minska det du kallar glappet ( av olika politiska skäl vid olika tidpunkter och av olika regeringar) så är inte flerbarnstillägget motiverat av extra kostnader per barn. Det är helt enkelt en konstruktion för att öka progressiviteten på barnbidraget och minska det du kallar glappet.

Detta är tydligt beskrivet i det material från riksrevisionen som finns länkat till tidigare i tråden.  Detta oavsett du har eller inte har fått svar på vilka extra kostnader per barn som finns eller inte finns.

Att du argumenterar mot att det är rätt att flerbarns tillägget ger vissa föräldrar (de med fler barn) ett större barnbidrag förändrar inte det faktum att det är just det som är lagstiftarens skäl till barnbidrag och flerbarnstillägg.

Alltså behöver inte den fråga du ställer besvaras, den är helt enkelt fler ställd.

Om du däremot vill resonera om kostnader för ett eller fler barn så är det en annan frågeställning som med dagens system inte är kopplad till barnbidrag och flerbarnstillägg. Men då behöver du formulera om dina frågor och de premisser du har för dem.

Hur du bedömer effekterna har ju inte med lagstiftarens motiv för bidragens form och belopp att göra. Det är ju två helt skilda saker.

Bara för att du inte bedömer effekterna som positiva så förändrar det inte sakförhållandet i lagstiftarens motiv. OK?!

Så om vi är överens om sakförhållandena kan istället effekterna diskuteras. Tänk, materialet jag länkade till från Riksrevisionen handlar ju om effekter och träffsäkerhet med nuvarande modell och alternativa modeller för barnbidragens utformning.  Spännande läsning.

Lagstiftaren har satt upp en miniminivå för fler olika förhållanden - det är därför försörjningsstöd betalas ut under vissa förhållanden.

Vad som är bästa metoden för att nå önskat resultat beror delvis på vad som är önskat, hur resultatet mäts och vilka konsekvenser i övrigt som är acceptabla eller önskvärda.

Utan att ha dessa premisser klargjorda i bedömningen är det svårt att argumentera för varför man håller med eller inte håller med om resultatet.

Kanske är ett mer exakt sikte för ytterligare träffsäkerhet ( till vad behöver redogöras för) mer kostsamt men av vissa ansett som mer rättvist.

Man behöver för dessa resonemang gräva i vad som anses träffsäkert och vad som anses vara rättvist och på vilka grunder man menar rättvisan är högre och vad rättvisa är och vad den kanske också syftar till. 

Om du inte håller med om riksrevisionens resultat så beror det på någonting, anser du att de inte har rätt grunder och slutsatser för sitt resultat, har ogiltiga eller felaktiga data, eller att resultatet värderas på fel sätt, att de gjort ett underåligt arbete, mäter 'fel' saker, mäter på 'fel' sätt, att de är okunnniga klåpare eller helt enkelt tycker fel saker, eller tycker fel om fel saker?  Det går ju att rada upp massa olika saker som kan avses med påståendet att du 'håller inte riktigt med om resultatet och att det är den bästa metoden för att nå önskat resultat'

Det står klart och tydligt vad lagstiftaren har som önskat resultat. Missade du detta?

Riksrevisionen presenterar en utredning om resultatet av nuvarande modells effektivitet i fråga om måluppfyllnad. Riksrevisionen presenterar också alternativa modeller och hur dessa modeller skulle förändra effektiviteten i fråga om måluppfyllnad.

Vad saknar du? 

Riksrevisionen pekar på två alternativa modeller med ändrade regler för flerbarnstillägg och med ett riktat tillägg till till ensamstående föräldrar såsom i Finland. Riksrevisionen nämner och möjligheten till behovsprövade flerbarnstillägg och att andra politikområden måste samspela med den målbild som finns för barnbidraget.

För djupare analyser behöver ett samlat grepp tas enligt Riksrevisionen.

"5.3 Det är viktigt med ett samlat grepp om åtgärder för att förbättra barnfamiljers ekonomiska levnadsstandard

I den här granskningen har vi fokuserat på hur en åtgärd inom den ekonomiska familjepolitiken, i det här fallet flerbarnstillägget i barnbidraget, bidrar till målsättningarna om att utjämna inkomstskillnader i befolkningen och förbättra den ekonomiska levnadsstandarden hos barnfamiljer. Riksrevisionen har i en tidigare granskning gjort en liknande analys av bostadsbidraget.128 Men det är inte bara den ekonomiska familjepolitiken som bidrar till dessa målsättningar. Även andra politikområden såsom skatte-, arbetsmarknads-, integrations- och jämställdhetspolitiken har givetvis också betydelse. För att förbättra barnfamiljers ekonomiska levnadsstandard och samtidigt undvika målkonflikter med andra politikområden behövs ett samlat grepp. Risk för målkonflikter mellan olika politikområden Det är viktigt att se den ekonomiska familjepolitiken i ett större sammanhang, där olika politikområden tillsammans ger möjligheter att förbättra barnfamiljernas ekonomiska välfärd. En eventuell förändring av den ekonomiska familjepolitiken, för att uppnå högre måluppfyllelse inom det området, skulle potentiellt kunna få negativa konsekvenser för mål om exempelvis snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända och en mer jämställd arbetsmarknad. Det är faktorer som i förlängningen också kan ha betydelse för barnfamiljers ekonomiska levnadsstandard. Vid utformningen av socialförsäkringsförmåner är det därför viktigt att både uppnå det fördelningspolitiska syftet och värna om ekonomiska incitament till arbete. Den här granskningen visar att högre måluppfyllelse i förhållande till riksdagens mål med den ekonomiska familjepolitiken skulle kunna uppnås genom en större omfördelning inom nuvarande budgetram för barnbidraget till barnhushåll med många barn. I ett sådant system skulle flerbarnstillägget i högre utsträckning än med nuvarande system ges till barnfamiljer med kort vistelsetid i Sverige och personer med försörjningsstöd från kommunerna och arbetslöshetsersättning som främsta inkomstkälla. Det är med andra ord, grupper som har svag arbetsmarknadsanknytning och som är målgrupp för särskilda insatser inom arbetsmarknads- och integrationspolitiken. Insatser inom dessa politikområden, för att uppnå en mer väl fungerande arbetsmarknad och snabbare etablering för nyanlända, skulle också kunna vara ett sätt att uppnå en god ekonomisk levnadsstandard bland barnfamiljer. Några sådana analyser har inte ingått i den här granskningen

Även en större omfördelning till ensamstående föräldrar inom ramen för barnbidragets konstruktion bör ses i ett större sammanhang. Som framgår av redovisningen i kapitel 3 är ensamstående föräldrar, framför allt kvinnor, överrepresenterade bland ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Vår analys visar att även denna grupp kännetecknas av svag arbetsmarknadsanknytning, bland annat på grund av nedsatt arbetsförmåga vid sjukdom. Satsningar inom övriga socialförsäkringsförmåner såsom sjukförsäkringen och bostadsförmåner som är riktade till personer med sjukersättning skulle också kunna ge resultat i form av förbättrad ekonomisk levnadsstandard inom gruppen. Den ekonomiska familjepolitikens fördel i det här sammanhanget är att den särskilt riktas till barnfamiljer. Givet utgångspunkten att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard bland alla barnfamiljer fyller den ekonomiska familjepolitiken en viktig funktion. Regeringen ska se till att riksdagens mål för den ekonomiska familjepolitiken nås i så stor utsträckning som möjligt inom ramen för tillgängliga resurser. Men åtgärder som syftar till ökad måluppfyllelse behöver alltid vägas mot de konsekvenser som kan uppstå i kringliggande system."

5 stycken syskon i dagisåldern?   5 barn som är 5 år och yngre?

Se där - lite förakt för fattiga så här en onsdag kväll 

Se där - lite förakt för fattiga så här en onsdag kväll