• Anonym (Tråds­kapare­n)
    Tor 25 nov 09:05
    3278 visningar
    23 svar

    Bråk om julen

    Jag och min sambo pratar om julveckan.

    Vi båda ska iväg träffa våra egna familjer som bor 4-7 timmar bort med tåg för oss båda. Men jag försöker hitta åtminstone 2 dagar av hela julveckan som vi kan fira tillsammans och ha det mysigt. Det är väl inte så konstigt?

    Men då blir min sambo sur då hen föredrar ha ÄNNU mer tid med sin familj, vilket gör att vi bara får 1 dag ihop och hen säger med en taskig och dryg röst:

    -Ja men vadå?? Får man inte ha något privatliv eller?? Man ska kunna vara utan varann en vecka i ett förhållande??

    Jag blir ledsen av denna kommentar, då min enda önskan var att ha en diskussion om julveckan för att båda ska kunna få sin vilja igenom och träffa sin egna familj men också att vi spenderar ca 2 dagar av hela veckan med varandra. Det är just själva nedlåtande meningen som gjorde mig ledsen. Hur hade ni mått av den kommentaren? Nu syftar jag mest på kommentaren i detta inlägg.

Svar på tråden Bråk om julen
  • Anonym (Nej)
    Tor 25 nov 09:09
    #1

    I stunden hade jag ju blivit ledsen, men med lite perspektiv inte. Och så här utifrån så handlar det helt enkelt om två viljor som krockat. Ni har ju rätt till era känslor båda två, men ibland så går det inte att mötas halvvägs på det sättet som du önskar. 

  • Tor 25 nov 09:20
    #2
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2021-11-25 09:05:06 följande:

    Jag och min sambo pratar om julveckan.

    Vi båda ska iväg träffa våra egna familjer som bor 4-7 timmar bort med tåg för oss båda. Men jag försöker hitta åtminstone 2 dagar av hela julveckan som vi kan fira tillsammans och ha det mysigt. Det är väl inte så konstigt?

    Men då blir min sambo sur då hen föredrar ha ÄNNU mer tid med sin familj, vilket gör att vi bara får 1 dag ihop och hen säger med en taskig och dryg röst:

    -Ja men vadå?? Får man inte ha något privatliv eller?? Man ska kunna vara utan varann en vecka i ett förhållande??

    Jag blir ledsen av denna kommentar, då min enda önskan var att ha en diskussion om julveckan för att båda ska kunna få sin vilja igenom och träffa sin egna familj men också att vi spenderar ca 2 dagar av hela veckan med varandra. Det är just själva nedlåtande meningen som gjorde mig ledsen. Hur hade ni mått av den kommentaren? Nu syftar jag mest på kommentaren i detta inlägg.


    Jag hade nog tagit illa vid mig och upplevt att min sambo inte tyckte det var lika viktigt att få julfirande med mig som jag tycker att det är. Om din sambo älskar dig och du känner dig respekterad av denne skulle jag dock tro att det nog inte är sagt av ondo. Kanske får din sambo för sig att du inte förstår hur viktig tiden med familjen är för din sambo? Om ni spenderar mycket tid med varandra, och mindre tid med era respektive familjer, kanske det blir en frustration för din sambo att hen inte får spendera ens jul med sin familj. Något som kanske gör att hen kläcker ur sig en otänkt kommentar som i våra öron låter elak. 

    Vi har tidigare löst det så att vi firat jul tillsammans innan jul, alltså typ en vecka innan. Min sambos familj bor 160 mil bort så av förklarliga skäl har han spenderat många dagar med dem när han väl rest dit. Från och med i år kommer vi dock fira jul tillsammans och fira vartannat år på varje ställe. I år är vi hos min familj, nästa hos hans. För oss är inte julafton som sådan superviktig utan huvudsaken är att vi får fira jul med varandra och våra respektive familjer - om det blir innan, efter eller på jul är mindre viktigt. 

    Jag hoppas verkligen att ni löser det och att din sambos kommentar inte var menad så hårt som den låter utan att det sades i affekt.
  • Anonym (L)
    Tor 25 nov 09:36
    #3

    Hur länge har ni varit ett par? Hur har ni gjort tidigare jular? Jag tänker att det verkar som att ni båda blev lite tagna på sängen över den andras önskemål. Att hen hade räknat med att fira med familjen veckan lång medan du hade räknat med att hen inte skulle det. Jag kan förstå att hen känner sig pressad när du vill ta av tiden hen tänkt tillbringa med familjen och jag kan också förstå att det hen sade sårade dig. Att tiden med familjen är privatliv medan tiden med dig inte är det känns ju lite sådär ... men det kanske inte är de ord hen hade valt om hen hade haft lite mer tid att formulera sig?

  • Tor 25 nov 09:54
    #4
    +1
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2021-11-25 09:05:06 följande:

    Jag och min sambo pratar om julveckan.

    Vi båda ska iväg träffa våra egna familjer som bor 4-7 timmar bort med tåg för oss båda. Men jag försöker hitta åtminstone 2 dagar av hela julveckan som vi kan fira tillsammans och ha det mysigt. Det är väl inte så konstigt?

    Men då blir min sambo sur då hen föredrar ha ÄNNU mer tid med sin familj, vilket gör att vi bara får 1 dag ihop och hen säger med en taskig och dryg röst:

    -Ja men vadå?? Får man inte ha något privatliv eller?? Man ska kunna vara utan varann en vecka i ett förhållande??

    Jag blir ledsen av denna kommentar, då min enda önskan var att ha en diskussion om julveckan för att båda ska kunna få sin vilja igenom och träffa sin egna familj men också att vi spenderar ca 2 dagar av hela veckan med varandra. Det är just själva nedlåtande meningen som gjorde mig ledsen. Hur hade ni mått av den kommentaren? Nu syftar jag mest på kommentaren i detta inlägg.


    Jag tycker det är in riktigt trist attityd din sambo har.

    Jag hade prioriterat att fira ihop, antingen att man tillsammans åker till ena släkten ena året och till den andra andra året, eller så bjuder man hem släktingarna till sig istället.
  • Anonym (MH)
    Tor 25 nov 10:53
    #5

    Jag tycker inte att din sambo borde uttrycka sig som den gjorde. Det är verkligen inte schyst gjort. 

    Men det är också tydligt att ni har olika syn på ledigheten kring jul. Och om sambon inte besöker sin sida särskilt ofta är det inte så konstigt om den vill passa på att vara längre när den ändå åker dit (kanske även för att hinna träffa gamla kompisar?). Men det framgår inte i TS hur ofta ni är hos resp. släkt och om ni då hinner med att besöka de ni vill. 

    En kompromiss är ju att helgen före jul blir en myshelg för er som någon föreslog. Alternativt att du ansluter när du känner dig klar med din släkt. 

    För sambons och min del har vi alltid föredragit att umgås med varandra före våra resp. släkter (de flesta vill mest bara prata om sig själva). Men jag vet ju att rätt många uppskattar sin släkt mycket mer än vad vi gör .

  • Tor 25 nov 10:53
    #6

    Finns det en anledning varför sambon reagerade så? Är det så att ni umgås generellt intensivt och hen känner att hen behöver tid med andra utanför er?

  • Anonym (Tråds­kapare­n) Trådstartaren
    Tor 25 nov 12:42
    #7

    Hej alla! Tack för svaren!

    Lite kortfattat så lever jag i en destruktiv relation där jag för 2 år sedan senast blev utsatt för fysisk misshandel av min sambo. Jag gick sen hos kriscentrum och min sambo blev då rädd att jag skulle anmäla hen, så nu har vi bara det psykiska kvar. Min partner har förbättrat sig något men relationen är väldigt förstörd. Det kanske är dumt att jag berättar detta för då kanske ni automatiskt sympatiserar med mig, och jag vill ju självklart att ni bedömer det jag skrev rättvist.

    Min partner är ofta väldigt arg, irriterad, kaxig, dryg eller snäsig varje dag. Så jag vet att en sån här mening ofta betyder något negativt. Förra julen pratade min sambo om vad hen skulle köpa för julklapp till sin mamma och då frågade jag förra julen, vad vi skulle ha för prisförslag till våra julklappar till varann. Men då slutade det med att jag blev sårad då min sambo inte ville slösa pengar på en julklapp till mig. Så vi gav inte varann något det året.

    Vi har firat med min sambos familj vid 1 tillfälle och många år bara ensamma ihop. Jag fick kontakt med min familj igen förra året och då firade jag 2 dagar med dom, trots att dom bor 7 timmar tåg bort och jag bodde på hotell.

    Jag förstår absolut att min sambo vill fira med sin familj, det finns inga gamla vänner i sambons hemstad som denna ska trötta. Bara sin mamma, bror och farmor. Jag kan förstå om man vill vara iväg 4 av 7 dagar, men eftersom relationen är så infekterad så blev jag så ledsen att hen inte ens kan tänka sig att fira 2 dagar med mig. Det var inget vänligt samtal där man kompromissade, utan ett snäsigt otrevligt svar tillbaka som gjorde mig ledsen och ännu mer förvirrad om hur mycket jag egentligen betyder.

  • Anonym (Vi)
    Tor 25 nov 12:45
    #8
    +1
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2021-11-25 12:42:24 följande:

    Hej alla! Tack för svaren!

    Lite kortfattat så lever jag i en destruktiv relation där jag för 2 år sedan senast blev utsatt för fysisk misshandel av min sambo. Jag gick sen hos kriscentrum och min sambo blev då rädd att jag skulle anmäla hen, så nu har vi bara det psykiska kvar. Min partner har förbättrat sig något men relationen är väldigt förstörd. Det kanske är dumt att jag berättar detta för då kanske ni automatiskt sympatiserar med mig, och jag vill ju självklart att ni bedömer det jag skrev rättvist.

    Min partner är ofta väldigt arg, irriterad, kaxig, dryg eller snäsig varje dag. Så jag vet att en sån här mening ofta betyder något negativt. Förra julen pratade min sambo om vad hen skulle köpa för julklapp till sin mamma och då frågade jag förra julen, vad vi skulle ha för prisförslag till våra julklappar till varann. Men då slutade det med att jag blev sårad då min sambo inte ville slösa pengar på en julklapp till mig. Så vi gav inte varann något det året.

    Vi har firat med min sambos familj vid 1 tillfälle och många år bara ensamma ihop. Jag fick kontakt med min familj igen förra året och då firade jag 2 dagar med dom, trots att dom bor 7 timmar tåg bort och jag bodde på hotell.

    Jag förstår absolut att min sambo vill fira med sin familj, det finns inga gamla vänner i sambons hemstad som denna ska trötta. Bara sin mamma, bror och farmor. Jag kan förstå om man vill vara iväg 4 av 7 dagar, men eftersom relationen är så infekterad så blev jag så ledsen att hen inte ens kan tänka sig att fira 2 dagar med mig. Det var inget vänligt samtal där man kompromissade, utan ett snäsigt otrevligt svar tillbaka som gjorde mig ledsen och ännu mer förvirrad om hur mycket jag egentligen betyder.


    Och du är tillsammans med den här mannen varför?
  • Tor 25 nov 12:53
    #9
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2021-11-25 12:42:24 följande:

    Hej alla! Tack för svaren!

    Lite kortfattat så lever jag i en destruktiv relation där jag för 2 år sedan senast blev utsatt för fysisk misshandel av min sambo. Jag gick sen hos kriscentrum och min sambo blev då rädd att jag skulle anmäla hen, så nu har vi bara det psykiska kvar. Min partner har förbättrat sig något men relationen är väldigt förstörd. Det kanske är dumt att jag berättar detta för då kanske ni automatiskt sympatiserar med mig, och jag vill ju självklart att ni bedömer det jag skrev rättvist.

    Min partner är ofta väldigt arg, irriterad, kaxig, dryg eller snäsig varje dag. Så jag vet att en sån här mening ofta betyder något negativt. Förra julen pratade min sambo om vad hen skulle köpa för julklapp till sin mamma och då frågade jag förra julen, vad vi skulle ha för prisförslag till våra julklappar till varann. Men då slutade det med att jag blev sårad då min sambo inte ville slösa pengar på en julklapp till mig. Så vi gav inte varann något det året.

    Vi har firat med min sambos familj vid 1 tillfälle och många år bara ensamma ihop. Jag fick kontakt med min familj igen förra året och då firade jag 2 dagar med dom, trots att dom bor 7 timmar tåg bort och jag bodde på hotell.

    Jag förstår absolut att min sambo vill fira med sin familj, det finns inga gamla vänner i sambons hemstad som denna ska trötta. Bara sin mamma, bror och farmor. Jag kan förstå om man vill vara iväg 4 av 7 dagar, men eftersom relationen är så infekterad så blev jag så ledsen att hen inte ens kan tänka sig att fira 2 dagar med mig. Det var inget vänligt samtal där man kompromissade, utan ett snäsigt otrevligt svar tillbaka som gjorde mig ledsen och ännu mer förvirrad om hur mycket jag egentligen betyder.


    Men du, ska du verkligen fortsätta ha det sådär? Att leva med någon inte kännas och vara sådär. Alla förtjänar kärlek, ömsesidig respekt och någon som vill en väl. Att ständigt få kommentarer liknande de du beskriver bryter ner vem som helst och får dig säkert att känna dig väldigt ensam i er relation. Att leva i en bra relation kan vara bland det bästa som finns men om relationen är dålig, och man blir behandlad illa, kan det rasera allt. Jag uppmanar dig att tänka på dig själv och vara lite egoistisk. Ingen förtjänar att bli behandlad på det sätt du beskriver. Hjärta
  • Tor 25 nov 13:04
    #10
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2021-11-25 12:42:24 följande:

    Hej alla! Tack för svaren!

    Lite kortfattat så lever jag i en destruktiv relation där jag för 2 år sedan senast blev utsatt för fysisk misshandel av min sambo. Jag gick sen hos kriscentrum och min sambo blev då rädd att jag skulle anmäla hen, så nu har vi bara det psykiska kvar. Min partner har förbättrat sig något men relationen är väldigt förstörd. Det kanske är dumt att jag berättar detta för då kanske ni automatiskt sympatiserar med mig, och jag vill ju självklart att ni bedömer det jag skrev rättvist.

    Min partner är ofta väldigt arg, irriterad, kaxig, dryg eller snäsig varje dag. Så jag vet att en sån här mening ofta betyder något negativt. Förra julen pratade min sambo om vad hen skulle köpa för julklapp till sin mamma och då frågade jag förra julen, vad vi skulle ha för prisförslag till våra julklappar till varann. Men då slutade det med att jag blev sårad då min sambo inte ville slösa pengar på en julklapp till mig. Så vi gav inte varann något det året.

    Vi har firat med min sambos familj vid 1 tillfälle och många år bara ensamma ihop. Jag fick kontakt med min familj igen förra året och då firade jag 2 dagar med dom, trots att dom bor 7 timmar tåg bort och jag bodde på hotell.

    Jag förstår absolut att min sambo vill fira med sin familj, det finns inga gamla vänner i sambons hemstad som denna ska trötta. Bara sin mamma, bror och farmor. Jag kan förstå om man vill vara iväg 4 av 7 dagar, men eftersom relationen är så infekterad så blev jag så ledsen att hen inte ens kan tänka sig att fira 2 dagar med mig. Det var inget vänligt samtal där man kompromissade, utan ett snäsigt otrevligt svar tillbaka som gjorde mig ledsen och ännu mer förvirrad om hur mycket jag egentligen betyder.


    Ni har större och viktigare problem än hur och var ni firar jul.
    Frågan är om ni kan och orkar lösa dem gemensamt....
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.
Svara i tråden...