• Anonym (Allt kommer tillbaka igen)

    Behöver kloka kommentarer

    Så kort det bara går...

    Mitt livs största och enda kärlek (vi träffades i mogen ålder) lämnade mig helt utan förvarning för drygt tre år sedan efter 6 årig relation. Det kom som en chock för mig. Detta blev en tung emotionell trauma och obeskrivlig sorg som påverkade mig inte bara psykiskt utan fysiskt också. 
    Vi hade precis gjort planer för att flytta ihop (var särbos pga hänsyn till våra barn). Vi var ett team, vi hade så kul ihop, vi upplevde världen, hade fantastiska sociala kontakter. Det var vi, han och jag... Vuxna, kloka, friska, trygga...

    Men en dag sa han att han vill göra slut och att han inte älskade mig längre. Jag hade inget val, jag var tvungen att acceptera detta. Men det påverkade hela mitt liv och påverkar fortfarande. 
    Än i dag så kan jag känna en enorm saknad efter honom. Det händer att jag gråter i min ensamhet. Jag vet inte vem jag är i dag men definitivt inte den person jag var innan han lämnade mig. 
    Jag har inte haft kontakt med honom under alla dessa år och vet ingenting om honom eller hans nuvarande liv. Jag har absolut inga hatkänslor eller bitterhet. Jag hoppas alltid att han mår bra och är lycklig...

    Och så plötsligt en dag för ett par veckor sedan skrev han till mig. 
    Han skrev att han tänker på mig och den kärlek vi hade och att han minns våra fantastiska år tillsammans...
    Inte mer än så, bara det...

    Vad betyder det? Är detta inte hänsynslöst av honom? Han visste hur mycket sorg han orsakade i mitt liv genom att bara helt plötsligt lämna mig... Jag älskade honom så så så innerligt och ärligt... Eller är han bara en människa med sina fel och brister och sorger? 

    Jag tänker inte besvara honom, jag vet inte vad jag skulle skriva? Jag kan inte skriva, kan inte riva i sår som känns så färska fortfarande.

    Vad tycker ni att det hela handlar om? Och gör jag rätt i att inte svara?
    Tack på förhand...

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2021-12-01 12:41
    Tack alla fina människor som har svarat på min tråd!
    Och tack för alla era tankar, funderingar och förslag. Jag uppskattar det verkligen, jag behövde höra det.
    Dessutom min tråd är ett levande bevis att det finns så många fantastiska "främlingar" som bryr sig om en annan främling. Jorden har ett hopp!

    Jag kommer inte kontakta honom så länge jag lever! Det finns ingen tvekan om saken!

    Jag kommer aldrig att få veta anledningen till varför han skrev till mig (mest troligt för sin egen skull). Men han kommer inte heller att, någonsin, få veta att jag älskar honom fortfarande och kommer göra det resten av mitt liv. Han förtjänar inte min sorg.

    Jag önskar honom all lycka och välmående i världen och jag hoppas att han hittar "rätt" kvinna att älska och bli älskad av... Jag har trotts allt mina minnen kvar och de kan ingen ta ifrån mig.

    Tusen tack och God Jul!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2021-12-04 10:36
    Tråder fortfarande engagerar många vilket är så fantastiskt och helt oväntat!
    För mig känns det oerhört respektlös att lämna tråden så länge den "lever".
    Återigen, tack alla fina människor.
    Av hela mitt hjärta - tack!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2021-12-11 11:16
    Efter all stöd och uppmuntran här så vågade jag skicka ett brev till mitt ex.
    Vi får se vad som händer eller inte händer nu...
    Kram till er alla...

  • Svar på tråden Behöver kloka kommentarer
  • Anonym (Allt kommer tillbaka igen)
    Anonym (terapi kanske) skrev 2021-11-29 22:52:45 följande:
    Hej, det låter som du har levt "fjättrad" i flera år. Du behöver komma vidare. Tre år har gått och du har inte släppt honom menar du. Jag tror att du har släppt honom egentligen, det är något annat som håller dig kvar. Nåt gammalt som spökar. Det verkar som du tror att du satsat alla kort på denna man. Men han var ju inte den du trodde. 

    Du har fortfarande dig själv, dina barn. Meningsfullt liv. Det går att hitta ny kärlek. Låter som du hamnat i en depression och behöver nysta i nåt. Som att detta med mannen hakat tag i nåt djupare, outrett inom dig.
    Jag skulle uppskatta att slippa bli diagnostiserad, tack.
    Du får mer än gärna utrycka din åsikt men jag behöver inte någon "diagnos".

    Varför måste jag hitta "ny kärlek"? Varför? Är det alltid en lösning på varje avslutat relation...
    Jag vill inte älska någon ny man igen.
    Tråden handlar inte om hur man börjar dejta eller hitta en ny kärlek?

    Jag har ett bra liv, du har absolut rätt : tre fantastiska barn, bra jobb, vänner, släkt, ekonomi, hus, bil...
    Ja, det har jag och jag är enormt tacksam för det...

    Men jag älskar och saknar honom samtidigt som jag har det bra på annat sätt, och kommer alltid att göra det, resten av mitt liv. Varför måste detta "åtgärdas"?

    Tack för dina funderingar.
    Ha en trevlig dag.
  • Anonym (Våga!)

    Vilket smärtsamt inlägg TS!

    Jag tycker såhär. Du har inte kommit vidare under de tre år som ni har varit utan kontakt. Det har alltså inte funkat så bra. Dags för ett nytt grepp! Även om det är smärtsamt.

    Jag tycker att du ska svara och utnyttja att han har hört av sig till att få ut dig alla dina känslor en gång för alla. Se det som att du gör det för dina barns skull om du inte har motivation för din egen skull. Dina barn är värda en förälder som ler med ögonen.

    Svara honom och berätta hur jävligt han har behandlat dig. Skrik och gråt ur dig! Tjata på honom om förklaringar och älta en period!

    Sen går du vidare!

    Jag önskar dig all styrka för att klara att ta tag i detta nu. Och jag önskar dig sen massor av lycka och en fin och glädjefull fortsättning på ditt liv. Om du bara vågar så kommer det gå bra!

  • Anonym (Carola)

    Tror du att du kommer att klara att inte höra av dig?.. jag vet hur svårt det är..

  • Anonym (Sorgligt hjärta)
    Anonym (Allt kommer tillbaka igen) skrev 2021-11-30 11:28:20 följande:

    Vad hemskt! Beklagar verkligen. Hoppas att han slapp lida...

    När hände det?


    2010, den där fruktansvärt snöiga, kalla och isiga vintern. Jag hoppas också det. Är nåt jag inte vill tänka på ens nu så här långt efteråt och jag vet inte heller detaljerna mer än att han krockade med en lastbil.
  • Anonym (Också)
    Anonym (Sorgligt hjärta) skrev 2021-11-29 21:15:05 följande:

    Jag har ingen aning om ifall det kan vara något för dig men det finns en bok om sorgbearbetning som hjälpte mig i en sorg jag hade. Jag trodde inte ens på det utan bara gjorde som det stod för hade inget att förlora. Kanske det kan vara värt att prova? Boken finns på Adlibris tror jag (billigast där gissar jag) men de har en hemsida om du vill kika - sorg.se. Förut fanns ett utdrag ur boken att läsa, vet ej om den finns fortfarande då det var 10 år sen jag hittade dit.


    Min sambo gjorde också slut från ena dagen till den andra. Vi skulle gifta oss och hade diskuterat namn till våra blivande barn. Veckan innan hade han på eget initiativ letat efter en flygel åt mig och diskuterat var vi skulle ställa den. Men så sa han en sen kväll att han  "inte älskade mig längre" och ville att jag skulle flytta ut ur hans tjänstebostad samma dag som vikariat hos den lokala arbetsgivaren gick ut (1,5 mån). Allt var över, inget att diskutera.

    Ett år senare mådde jag fortfarande jättedåligt och snubblade över sorg.se. Beställde boken och gav det ett försök. Jobbade ensam eftersom jag fått flytta 40 mil för att få ett nytt jobb och inte direkt hade några gamla pålitliga vänner där. De närmaste månaderna när jag höll på och efteråt mådde jag faktiskt sakta bättre. Till slut landade jag på något som liknade normalnivå, även om jag längtade efter att ha det igen som vi haft det.

    Och ytterligare ett år senare var jag i kontakt med en gammal vän. Och allt som gjorde att vi inte blev ihop en gång i tiden funkade utmärkt nu. Vi gifte oss och vi har det faktiskt ännu bättre än jag och mitt ex hade det. Det är tio år sedan nu. Hjärta
  • Anonym (Allt kommer tillbaka igen)
    Anonym (Våga!) skrev 2021-11-30 14:19:51 följande:

    Vilket smärtsamt inlägg TS!

    Jag tycker såhär. Du har inte kommit vidare under de tre år som ni har varit utan kontakt. Det har alltså inte funkat så bra. Dags för ett nytt grepp! Även om det är smärtsamt.

    Jag tycker att du ska svara och utnyttja att han har hört av sig till att få ut dig alla dina känslor en gång för alla. Se det som att du gör det för dina barns skull om du inte har motivation för din egen skull. Dina barn är värda en förälder som ler med ögonen.

    Svara honom och berätta hur jävligt han har behandlat dig. Skrik och gråt ur dig! Tjata på honom om förklaringar och älta en period!

    Sen går du vidare!

    Jag önskar dig all styrka för att klara att ta tag i detta nu. Och jag önskar dig sen massor av lycka och en fin och glädjefull fortsättning på ditt liv. Om du bara vågar så kommer det gå bra!


    Tusen tack fina du för dina omtänksamma ord!

    Men vad skulle jag svara honom? Han skriver ingenstans att han vill ha mig/oss tillbaka. Han bara tackar för kärlek och alla fantastiska år...
    Kanske det är hans avslut. Han kanske behövde skriva det... Han kanske tänkte inte alls på vad jag behöver/inte behöver.
    Svårt...

    Men jag vågar inte...
    Tänk om han bara kommer tycka att jag är löjlig som tänker fortfarande så mycket på honom 

    Om han hade antytt att han vill återuppta kontakt med mig tex "Det är för mycket att begära men jag hoppas att du hör av dig när du redo!", så kanske...

    Den här tråden handlar egentligen inte om mig... Eller,, jo så klart det handlar om mig. 
    Men jag ville bara förstå varför skrev han till mig efter drygt tre år av total tystnad från bådas sidor... Det var ju han som valde att lämna mig...
  • Anonym (Allt kommer tillbaka igen)
    Anonym (Carola) skrev 2021-11-30 16:23:03 följande:

    Tror du att du kommer att klara att inte höra av dig?.. jag vet hur svårt det är..


    Jag klarar av vad som helst. Har gjort det i drygt tre år. Varför skulle det vara svårare nu. Frågan är inte om jag klarar mig eller ej utan VARFÖR hör man av sig till någon som man har lämnat "för gott"?
  • Anonym (Allt kommer tillbaka igen)
    Anonym (Också) skrev 2021-11-30 18:00:22 följande:
    Min sambo gjorde också slut från ena dagen till den andra. Vi skulle gifta oss och hade diskuterat namn till våra blivande barn. Veckan innan hade han på eget initiativ letat efter en flygel åt mig och diskuterat var vi skulle ställa den. Men så sa han en sen kväll att han  "inte älskade mig längre" och ville att jag skulle flytta ut ur hans tjänstebostad samma dag som vikariat hos den lokala arbetsgivaren gick ut (1,5 mån). Allt var över, inget att diskutera.

    Ett år senare mådde jag fortfarande jättedåligt och snubblade över sorg.se. Beställde boken och gav det ett försök. Jobbade ensam eftersom jag fått flytta 40 mil för att få ett nytt jobb och inte direkt hade några gamla pålitliga vänner där. De närmaste månaderna när jag höll på och efteråt mådde jag faktiskt sakta bättre. Till slut landade jag på något som liknade normalnivå, även om jag längtade efter att ha det igen som vi haft det.

    Och ytterligare ett år senare var jag i kontakt med en gammal vän. Och allt som gjorde att vi inte blev ihop en gång i tiden funkade utmärkt nu. Vi gifte oss och vi har det faktiskt ännu bättre än jag och mitt ex hade det. Det är tio år sedan nu. Hjärta
    Du är den andra personen här som nämner sorg.se.
    Jag kanske skall titta på den sidan.

    Tack för att du delade med dig.
    Jag förstår dig precis.
    Glad att du har gått vidare "med besked"?

    Men ni har aldrig kontaktat varandra igen?

    Min största ångest just nu att  jag blev kontaktad. Jag ville inte, jag önskade inte det och jag behövde inte det. Jag har inte läkt några sår ännu, Han öppnade bara nya...

    Jag ville bara bli lämnad ifred...
  • Anonym (Allt kommer tillbaka igen)
    Anonym (Sorgligt hjärta) skrev 2021-11-30 17:49:38 följande:
    2010, den där fruktansvärt snöiga, kalla och isiga vintern. Jag hoppas också det. Är nåt jag inte vill tänka på ens nu så här långt efteråt och jag vet inte heller detaljerna mer än att han krockade med en lastbil.
    Då skall vi inte prata om det...
    Var inte mening att få dig att må dåligt...
  • Anonym (Också)
    Anonym (Allt kommer tillbaka igen) skrev 2021-11-30 18:55:38 följande:
    Du är den andra personen här som nämner sorg.se.
    Jag kanske skall titta på den sidan.

    Tack för att du delade med dig.
    Jag förstår dig precis.
    Glad att du har gått vidare "med besked"?

    Men ni har aldrig kontaktat varandra igen?

    Min största ångest just nu att  jag blev kontaktad. Jag ville inte, jag önskade inte det och jag behövde inte det. Jag har inte läkt några sår ännu, Han öppnade bara nya...

    Jag ville bara bli lämnad ifred...
    Jo, vi hade kontakt igen. Efter ett halvår ville han börja om från början, utan några förpliktelser. Då bodde jag redan 20 mil bort. Men hade fortfarande ingen bättre förklaring än att han tidigare "inte blivit glad när jag kommit in i rummet längre" och att han nu ville ha mig igen. Jag fattade egentligen redan då att han inte skulle hålla för "nöd och lust" men jag mådde så fruktansvärt dåligt utan honom så jag gick med på det. Det höll i två veckor. Upprepa x 5. Varje gång gick han precis tillräckligt långt för att jag skulle falla till föga till slut. Det störde mig att trots att det var HAN som först kraschade vårt liv tillsammans och sedan gjorde slut gång på gång så var det ändå JAG som till slut var tvungen att sätta ned foten och säga nej. Nej till allt jag innerst inne önskade.

    Under alla diskussioner så bad han ändå mellan varven om ursäkt, även om han kunde förneka allt han sagt dagen efter. (Och jag var tydligen helt knäpp som ens kunde komma på något så dumt, fast det var honom jag citerade.) Jag tog tillvara de sällsynta och kortvariga ögonblicken av självinsikt, tyckte det hjälpte lite med bearbetningen. Men jag hade fastnat rejält innan jag började att långsamt, metodiskt och plågsamt gå igenom alltihop med Sorgbearbetning (boken). Förstod först inte vad det var som hände när jag insåg att jag mådde lite bättre. Och lite till. Och lite till. Ge det en chans. Hjärta
Svar på tråden Behöver kloka kommentarer