Inlägg från: Anonym (Förstörd av barnlängtan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Förstörd av barnlängtan)

    Ska lämna min man

    Kort.. Vi har varit ett par i 7 år. Vi har båda barn sedan tidigare relation. Är gifta.

    Min man kände för 2 år sen ca att han inte ville ha fler barn. Har försökt acceptera det men kan inte. Det gör ont i hela kroppen av sorg att aldrig få fler. Jag var ung när jag fick mitt barn, under 20, och är snart 30. Står inte ut med tanken att aldrig få vara gravid och hålla min egen nyfödda i famnen igen. Min man har 2 barn, är 38 och känner sig klar. Vi har pratat om det i flera år och han hoppas att jag ska bli nöjd med tillvaron och jag hoppades att han skulle ändra sig.

    Har beslutat mig för att ge det ett år och se om känslan släpper, men annars måste vi gå skilda vägar. Under den tiden hinner vi båda stå i bostadskö och planera för nya bilar och annat vi behöver om situationen är ett faktum. Min man är jätteledsen och vill inget hellre än att dela livet med mig. Jag är jätteledsen för jag älskar min man. Våra barn kommer bli jätteledsna eftersom de älskar varandra och oss...

    Känner mig hemsk som ens tänker så här. Men jag mår så fruktansvärt dåligt över det här. Det går inte över och jag vet inte vad jag ska göra annars.

    Någon som förstår mina känslor? Varit i samma situation? Hur har ni gjort och laöt det? Borde jag vara nöjd med det barn jag har? Finns ju ingen garanti att jag hittar en lika bra man i framtiden..

    Åh usch. Fan vad allt suger. Varför vill han inte bara ha barn med mig för.

  • Svar på tråden Ska lämna min man
  • Anonym (Förstörd av barnlängtan)

    Det är bara så svårt att lämna någon som man älskar så mycket. Vår relation är så otroligt fin och öm på alla sätt. Är rädd för att aldrig känna så stark kärlek eller träffa någon som kan prioritera mig på samma sätt som denna man kan.

    Jag förstår att min man inte vill ha fler. Han vill resa och ser fram emot att inte vara lastgammal när barnen blir vuxna. Svårare för mig som är 9 år yngre och osäker på om jag verkligen är klar. Det har ju vuxit fram med åren, att han inte vill mer och jag vill starkare.

    När vi började träffas så situationen annorlunda ut men då vr det såklart inte aktuellt med fler barn av förklarliga skäl. Man kastar inte in ett barn till i en bonusfamilj, den behöver gro först.

    Jag vet inte hur jag ska tänka. Vad som är rätt eller fel. Värst av allt känns det för min dotter. Hon kommer bli helt förkrossad.

  • Anonym (Förstörd av barnlängtan)
    Anonym (,k) skrev 2021-12-06 09:37:53 följande:

    Jag förstår hur du känner dig. Jag har avstått att göra slut för mina barns skull, men det är bara dumt. Om du inte mår bra blir det svårt att vara en bra mamma också. 


    Det är väl mycket därför jag tvekar och vill ge det mer tid. Min dotter säger ofta att hon önskar att min man var hennes biologiska pappa och att hennes bonussyskon bodde heltid med oss (hon bor heltid, bonusarna varannan vecka). Vi är ju en fin familj egentligen och det har ju tagit år att bygga upp. Hjärnan säger stanna och hjärtat vill så gärna ha en till..
Svar på tråden Ska lämna min man