Du låter ju inte nå lycklig alls i detta förhållande och det säger väl allt. Det är fullt naturligt att vilja ha närhet av sin partner och något som är super viktigt, annars kan ni väl lika gärna vara vänner bara?
Barnen klarar sig tro mig, det är väl viktigare att visa att man ska vara lycklig och värdera sig själv och det man vill i livet. Skulle du vilja att dina barn skulle få det som du? Eller skulle du vilja att dom kämpar för sin lycka?
Kan inte citera.
Förstår att det är svårt att applicera det till dig själv, men det kanske får dig att tänka lite allefal.
Och vet att det är otroligt läskigt men vill du verkligen leva utan allt det där? Kan du det?
Jag förstår mig inte alls på varför folk tycker det är så speciellt att ingen har skilt sig, det är super bra om det är för att dom faktiskt är lyckliga tillsammans men är dom inte det så är det bara oerhört tragiskt att vara gifta bara för att? Det är ingen tävling livet, och det ser olika ut för alla.
Ekonomin och sånt har en tilldens till att ordna sig och du kan alltid om du har möjlighet spara innan ni går skilda vägar. Kommer barnen bli ledsen? Ja antagligen men dom kommer komma över det, dom kommer inte bli permanent skadade bara för det.
Inte betyder det att du behöver säga upp kontakten med hans familj heller, ni är ju ändå alltid kopplad till varandra.