Inlägg från: Toxiz |Visa alla inlägg
  • Toxiz

    Gravid med en narcissist/psykopat

    Hej,


    Detta kommer vara ett långt inlägg, och vill nå ut till de som kanske är i en liknande situation som jag. Oavsett våld eller inte, utan riktar mig till alla gravida ensamma kvinnor. 


    Har under en kortare period träffat en man som är 14 år äldre än mig, han 42 och jag 28. Han har sen tidigare två fina barn i åldrarna snart 7 och 10 som han har varannan vecka, eget företag och stabil. MEN, finns något oklart i hans tidigare förhållande som han har barnen med då han tidigt började prata om henne och jämföra mig med henne. Det värsta av allt är att han anser henne vara en psykopat. Oavsett om han målar ut sig att våra stabil har ett bagage rättsligt. ( ej våld,  utan annat skit )


    Jag själv har under hösten gått igenom en del som separation, bortgång i familj, besked om sjukdom i nära relation och på det haft otroligt mycket på jobbet. Så nu är jag sjukskriven men är på förbättringsvägen.


    Med tanken på den korta perioden som inte sträcker sig mer än 3 månader  började vi snabbt prata om framtiden, och våra känslor för varandra. Vi blev helt enkelt blixtförälskade. Som ni förstår vart allt kommer landa i har det inte varit helt hundra. 


    Jag som nästintill labil och förvirrad under den första månaden vi träffades föll för hans otroligt fina ord, spontanitet, underbart sex, och inte minst hans ödmjukhet. Allt vände ganska snabbt av ett fånigt missförstånd, och hur än jag förklarade för honom blev jag bara anklagad för att vara helt dum i huvudet. Sen dess har det dykt upp flera olika scenarier där han anser att jag gjort fel och anklagat mig för saker jag inte ens har gjort, sagt. Ett typiskt exempel är att jag ska ha legat med hans vänner, vilket absolut inte har hänt. I allt detta har jag gått "tillbaka" till honom när han visat en svag och sårbar sida. Jag har som ni hör kastats runt i han känslomässiga aggressiva tillstånd under dessa 3 månader rejält. 


    Nu till årsskiftet fick jag besked om att jag var gravid vilket inte kom som en jätte överraskning då han flertal gånger kommit i mig. För att klargöra det hela har han med hundra procent vetat om att jag inte har preventivmedel. Dels att vi många gånger pratat om barn.


    När jag berättade det här för honom var han först kall och sa verkligen ingenting. Skickade ett sms då han var med sina barn. Jag åkte hem till honom och barnen för att jag var ledsen och glad. Vi hade en så fin helg och han visade att han verkligen va där. Den helgen som inte är mer än 3 veckor sen förklarade han för mig hur fin jag var mot hans barn och hur mycket han ville ha mig i hans liv. När vi väl var själva tog jag upp det här igen, berättade dels om min tidigare abort som var sjukt dramatisk och att det här valet denna gång inte är lika självklart. Han blev yx tokig och började kalla mig allt från psykopat till att jag var den mest egocentriska personen han känner, värre än sitt ex som han uttryckte sig. Vilket han har gjort väldigt ofta mellan "turerna". Han blev väldigt hotfull och slutade med att han kastade ut mina saker ur hans hus och knuffade ut mig. Jag grät och var helt knäckt? 


    Några dagar senare pratade vi i telefon och han pratade på som att inget hade hänt. Fort jag tog upp något dumförklarade han mig och la på. Jag fick absolut inte säga vad jag tyckte eller kände. Utan allt som hänt och med graviditet är mitt fel nu ," gör bara den där jävla aborten som du skjuter på "


    Bokade en tid för abort som han sa att han skulle följa med på men eftersom vi hann med ett litet tjafs igen bokade jag om tiden. Tjafset handlade om att jag förklarade hur processen går till och han menade på att det är väl bara svälja tabletten och gå hem ? Varför ska jag finns vid din sida? "Jag har tidigare gjort flera gravida och dem har gått igenom det själva, unga problem för dem"


    Om ni ska förstå det hela så har han en extremt dominant sida. Jag har fått bett om ursäkt för nått jag inte sagt eller gjort. Han har bokstavligen uttryckt sig flertal gånger att jag borde tänka på det jag ska säga innan jag pratar och att jag absolut inte får säga emot honom. Han har tagit strypgrepp på mig så att jag svimmat och "tröstat" mig efter och sagt att; säg inte emot mig bara. 


    Den värsta gången var hemma hos hans vänner. I deras kök faller jag bara ihop och in kom en gemensam vän. Vet inte om han såg nått..Men jag skämdes..har inte vågat frågat.


    I helgen som var åkte jag hem till honom och hans barn under lördagen. Anledningen var att vi på fredagen pratade i telefon i över 5 h och att han tyckte vi skulle prata som två vuxna människor. Han sa allt från att han älskar mig, vill leva med mig till att han vill att jag behåller barnet. Samtidigt som han säger att det är för tidigt ( om inte annat i min värld aldrig, efter allt detta ) och att jag ska göra en abort och att vi kan bli gravida om ett halvår..Lördagen ligger fokus på barnen och vi har en otroligt fin dag. Han var ganska klar innan jag kom att vi bara är vänner inför barnen. Vilket vi tidigare sagt. Men när jag väl kommer hem till honom ger han mig så mycket kärlek och kramar om mig. Det slutar med att vi håller om varandra i soffan, trots barnen där. Och ja barn är inte dumma i huvudet, så självklart förstår dem att deras pappa tycker om mig mer än vän.


    Han har egentligen inget emot vad dem tycker utan mer hans ex och är rädd att hon ska ta barnen ifrån honom. Vi hinner inte prata så mycket den dagen/ kvällen. Han nattar barnen som ville sova i hans säng och inga konstigheter sen tidigare har jag sovit i ett av barnens rum. Vi avslutar vår kväll själva i soffan som är otroligt kärleksfullt.. när han går och lägger sig gråter jag mig till sömns för att jag förstår att det här är inte sunt. Dagen därpå, söndag, mår inte jag så bra vilket jag inte gjort dem senaste dagarna. Jag äter då inte frukost med dem utan dricker bara lite te .. barnen går iväg och spelar varpå vi sitter i soffan. Inte ett ord säger han till mig och är tydlig att han inte vill ha min närhet. Ber honom att vara lite social och frågar rakt ut,"Hur känner du?" Han spelar dum oavsett att han vet att jag menar graviditeten. Han blir fly förbannad och har som nästintill alltid en monolog med sig själv. Slutar med att jag åker hem efter att bli kallad horunge. Åter igen , allt är mitt fel..


    Då jag inte vet själv vad jag vill ännu hade jag ett bokat samtal med kurator. Idag kom jag fram till att jag vill behålla barnet. Vet till 100 att han INTE vill vara delaktig. Jag har min familj och vänner som stöttar mig i allt och är absolut inte rädd att gå igenom en graviditet, förlossning och ett liv utan en karl jävel rent ut sagt. Hur som, han hotade mig. Hotade mig att skicka folk på mig och att jag borde skaffa hemlig identitet. Jag var den största psykopaten efter hans ex han träffat. Och han ska minsann berätta för barnet hur ovälkommen det här barnet är?. I allt det här blir jag otroligt rädd, jag vet ärligt inte vad han kan göra. Inte för att jag tror det då hela hans liv förstörs. Jag är samtidigt så jävla arg på att kvinnor lever under dessa förhållande och ska behöva vara oroliga för att det finns idioter där ute, som han. Och som sagt, behålla om allt går som det ska? Inte behålla?, allt är mitt val trots en idiot.


    Jag har helt enkelt träffat en narcissist/psykopat.

  • Svar på tråden Gravid med en narcissist/psykopat
  • Toxiz

    Airpod, 
    Om du läser första stycken kanske du förstår tråden. 
    Bara okänsligt att ens kommentera som du gör när du dumförklarar dig själv. Uppenbarligen har du inte förstått att jag inte vänder mig till sånna som dig. 
    Du har nog inte så bra koll på lagar heller och en abort är inte så jävla lätt som du tror.

    Tack

Svar på tråden Gravid med en narcissist/psykopat