Är det här beteendet ok för en 9-åring?
Min kille har ett barn som är 9. Jag har själv ett barn i samma ålder.
Hans barn kan inte sitta stilla om vi ska äta ute eller hemma, utan ska klättra och krypa runt på golvet.
Hen klagar och gnäller på allt. Att bli tillsagd funkar inte, då surar hen och svarar inte på tilltal. När något inte blir som hen tänkt sig så kan hen börja gråta eller bara gå och sätta sig i ett hörn och sura.
Äter samma sorts mat varje dag helst. Vägrar smaka på annat.
Tjatar tills hen får som hen vill om allt, t ex tjata sig till saker i affärer.
Förstår inte att andra inte vill samma saker. Förstår inte skämt. Är ständigt sur och tvär.
Jag hävdar att detta inte är normalt för en 9-åring. Antingen är hen oerhört bortskämd, eller att hen har en diagnos.
Vad anser andra? Mitt barn gör inget av dessa saker utan finner sig i de flesta situationer och vet att världen inte kretsar runt hen, klättrar absolut aldrig runt någonstans när vi äter, smakar på saker, surar inte för att hen inte får sin vilja igenom. Är det min partner som inte vet hur man uppfostrar barn?
En av mina söner har en mild form av asperger. När han var 9 hade han stort behov av att röra på sig så vi var ute och sportade varje dag. Lite svårt att sitta stilla i skolan men vid måltider etc gick det bra.
Vi kämpade mycket för att han skulle prova olika maträtter och lite i taget gick det bättre och bättre. Vi lärde honom hur det fungerar med skämt och hur andra personer tänker. Vi kom på hur man skulle säga till honom om något för att det skulle fungera, om någon annan tillrättavisade honom utan att känna till detta, fungerade det aldrig men vi lärde honom även om hur detta hänger ihop.
Han hade lätt för att bli arg eller börja gråta men var aldrig sur utan nästan jämt glad och positiv. Det där med att tjata till sig något fick han tidigt lära sig att det inte fungerar, vi vek aldrig och gav in.