Vi som startar IVF 2022

Mimzan: Vad skönt att det gick vägen.

Nu har min mens kommit igång så då kan vi påbörja omgång nr 2. 

Gick väldigt snabbt dessa veckor. är inne här och läser hur det går för er. 

9 ägg från Äggplocket resulterade i tre ägg som gick till dag 2, och då sattes ett av dem in. Två av toppkvalitet och ett något sämre. Återstår att se om något klarar sig till frysen och om det här lilla tvådagars tar sig. Känner mig idag otroligt hopplös och är så orolig att det inte ska ta sig och inget till frysen. Vår första omgång ivf men flera inseminationer bakom oss. Betalar för allt och uppe i mycket pengar som bara resulterat i besvikelse på besvikelse. Känns otroligt frustrerande att ekonomin sätter stopp. Kanske kan vi ha råd med ett till ivf-försök men om det blir inget till frysen känns det så sjukt hopplöst och dyrt för ett enda försök liksom, alltså ett återförande. 

behöver pepp idag för att inte ta ut besvikelsens i förhand utan vara glad och optimistisk över att lilla fröet tar sig. Bara RD2 än så länge. 

Håller tummarna att äggen är starka nog att klra sig till frysen. 
När har du din testdag?
Känner så igen känslan och det är tufft när pengarna ska styra valen man gör. 

Härligt att tiden gått fort, man vill ju vara igång lixom

Usch, du har inte haft det lätt!! Skönt ändå att få se på vul att bebis mår bra. Är hjärtat igång är ju missfallsrisken väldigt liten 

Jag hoppas det stämmer. 

Förstår inte hur man svarar på specifika meddelanden.. Men angående väntetid. 

Vi ställde oss i kö i hemlandsting hösten 2019, efter vi blivit godkända av hemlandsting fick remiss till KI våren 2020 och har idag börjat med nässpray för första försöket. I vårt fall skyller de de extrema köerna på covid

Hej, ny här!
Gjort 5ivf alla utan resultat, 4 återföringar med 2 varje gång.
dessa är gjorda privat.

vi har nu äntligen blivit godkända av landstinget efter många käppar i hjulen påvägen.
Började med superfact igår efter allergibiverkningar av synarela sist jag gjorde. 

detta är andra gången vi kör långa protokollet.
testar visar att jag har lågt amh (0,4) har trots det många ägg så fler läkare förstår inte hur det kan vara så lågt, men så är det iaf.

fått ut många ägg varje gång, men något är uppenbarligen fel.
mår skit då min bror hunnit få 3barn under tiden vi försökt (yngsta 1år), min mans syster har fått en (1år) precis alla i umgängeskrtesen är gravida eller har fött och nu senaste var droppen när min bästa vän som känts som den enda jag kunnat prata med berättade att hon var gravid, detta var två månader sen?jag tar avstånd från gravida och barn, då det är alldeles för jobbigt för mig.

vet inte vad jag vill säga med detta, men känner mig väldigt uppgiven..

Hej alla krigare <3

Jag vill bara ge er en heads-up vad gäller lutinus.
Detta var vår andra IVF omgång, 1:a slutade med uteblivet missfall, kroppen var i V.11 men embryot ahade slutat utvecklas i V. 7. Hade inga problem med lutinus den omgången.

Denna omgången hade jag återföring den 11:e april och upptäckte att lutinusen var beige/blodfärgat den 16:e april. Kontaktade kliniken i panik som sa att så länge man inte blöder färskt och mycket blod så ska det vara ok. De uppmanade mig att fortsätta som planerat.
Vilket jag gjorde och fick postivt svar på TD 23:e april.
Så skulle det hända er så är det troligen lutinus som är boven, två dagar efter jag slutade med lutinus så försvann de beige-aktiga flytningarna med.

Jag anmälde biverkningen till Läkemedelsverket eftersom att det som skrämde och stressade mig mest var att just blödning, enligt bipacksedeln, var en biverkning som drabbade 1,5%

Så händer det er, som det hände mig; troligen är det bara den jäkla vagitoren!

Här får man känna sig så uppgiven man vill. Även jag gör det idag. 

Själv väntar jag på att få göra FET och tiden fram till pms gick strålande. Pms var ett litet helvete av uppgivenhet och nu borde jag vara pepp eftersom jag har mens och är ett steg närmare FET, men jag är bara ledsen. Ledsen i förväg för att jag är inställd på att FET kommer misslyckas. Massa katastroftankar angående själva ingreppet (ingen blastocyst klarar upptining/samtliga är av kass kvalitet/jag blir inte gravid/jag blir gravid men får missfall), och massa ledsna tankar om att jag aldrig kommer bli mamma. 

Men tankarna går över. Man får tillåta sig att känna det man känner och sen försöka skaka av sig det.

Jag önskar dig lycka till <3