Någon som har utmaningar med att bli gravid och inte har någon att prata med?
Hej!
Här är en till :)
Känner igen mig i vad du skriver. Är 34 år och har försökt i ca ett år. Har lite stress eftersom min partner är betydligt äldre än mig. Han har barn sedan tidigare, steriliserade sig innan vi träffades, sedan re-fertiliserade han sig eftersom vi ville försöka. Det gick bra och han har supersperma, haha, men vad hjälper det eftersom jag tydligen är kass.
Har också haft knäppa oregelbundna cykler och nu säger de att jag har AMH på 0,2 vilket är superlågt och tydligen ingen idé att stimulera ägglossning. Vi skulle kunna prova IVF men tycker det känns för invasivt och onaturligt (all respekt till de som vill, men vi känner inte för det). Tror inte jag hade pallat med den karusellen. Så nu känns det bara som att det är bättre att ge upp. Dock vill man ju inte det..
Jag känner i och för sig, som bonusförälder och som person med stort ensambehov, att det finns STORA fördelar med att inte få barn. Samtidigt vill jag så gärna.. min partner är mindre upprörd över det hela, antagligen eftersom han redan har barn, och vi kan ju prata men det blir också lätt spänningar och missförstånd. Önskar också det fanns någon man kunde prata med! Känns som att alla runt omkring blir gravida på två sekunder och trycker ur sig bebisar till höger och vänster, och man känner sig så otillräcklig.