Tankar kring Naked Attraktion!
Ett av de första datingprogrammen i svensk tv var Vem tar vem? med Barbro Lill-Babs Svensson. Premiär våren 1990. Det har hänt en hel del sedan dess. Då stod den tilltänkte bakom en vägg och plötsligt fick de tu se varandra när väggen försvann. Nu går man pang på rödbetan, direkt till de nedre regionerna och gör första bedömningen där, utan någon som helst maskering. Man vet ju lite om personen ovan eller nedan könet, i alla fall inte rent utseendemässigt. Det är som ett lotteri. Gillar man könet kanske man inte gillar ansiktet eller någon annan del av kroppen. Programmet är på gränsen till obscent, eller hur jag ska uttrycka det. Blev det ingen större folkstorm kring det, typ som när Robinson började 1997?