Fick precis reda på att min man är otrogen

Tack själv. Jag tänkte att det kanske hjälper dig att se att du är inte är  ensam om att plötsligt befinna dig i ett parallellt universum där ens make blivit en främling. 
Uppbrott är sällan begripliga och folk uppför sig märkligt. Det blir bättre, annorlunda kanske men bättre än den första tiden. 

Vi har 4 barn och det blev 25 år tillsammans. Nu vet jag inte vem han är längre. Framtiden kommer inte bli på det vis vi fantiserade om men nu har jag accepterat även det. 

Oj oj, har ni försökt med rådgivning?

skild några gånger och det blir inte bättre av att byta kärring ,bara för stunden.

Handlar detta om första tiden eller om juridik och pengar?
Är mannen inte intresserad av att hans 4 barn ska må bra, eller ska han kräva bodelning på dagen?

Han borde bry sig lite om sina barn i alla fall och inte tvinga ut dem ur huset och vem behöver bilen bäst. Den som tar hand om 4 barn och en hund eller den som åker till sin älskarinna?

Fy vilken sits du sitter i... Han beter sig som en barnrumpa det är nog någon form av försvarsmekanism - men fortfarande inte ett ok beteende! 
Ang bilen så är bilen gemensam egendom även om den står på honom. Även här är han barnslig som tar bilen, han vill bara pinka ut sitt revir.
Som flera andra skrivit, ni behöver prata och även om han är den som gjort fel är det verkar det vara svårt för honom också, någon måste ta första steget och han verkar inte vara mogen nog till det tyvärr.
Kan han känna att du har redan övertaget och att han vet att han förstört allt?

Vi är många som står på din sida och lider med dig. Men du framstår i sorgen och ilskan som stark!

Läst hela tråden och tänker på dig!

Jag tror dessvärre att han tror att han har övertaget.
Han vet att jag aldrig skulle lämna hemmet med barnen och hunden.
Han vet att jag på något sätt är fast här.
Han försöker få det hela att vara mitt fel, han vänder på det på något konstigt sätt.
I natt sov han hemma, var hemma hela dagen.
Nu när jag kom hem från jobbet är han med sin nyskilda kompis på stan enligt vad barnen säger. 
Han försöker straffa mig för något. 
Jag försöker bete mig som vanligt för barnens skull, men det känns som jag går sönder. 

Du borde prova göra som några har sagt, packa en väska åt han och ställ den utanför dörren eller nått, så kanske han förstår. Det är det minsta han kan göra för dig.
Du är otroligt stark som tänker på barnen nu!

Jag vet att det är svårt.
Men försök att inte ta åt dig. Det här är inte ditt fel.
Det var hans,och ingen annans,val att vara otrogen.
Det var han,och ingen annan,som valde att ta det steget istället för att prata med dig om det han störde sig på.
Har han alltid haft svårt att kommunicera?

OK, så han tror han har övertaget för att du inte kommer flytta ut med barnen och hunden och han använder huset som ett hotell som han gör utflykter från. Kommer och går mellan älskarinnan, kompisar och huset som det passar honom.

Lägg in om skilsmässa och kontakta en jurist i familjerätt. Har du rättsskydd via din hemförsäkring? Ni behöver få till en bodelning så ni kan bo skilt med egen ekonomi och ha varsin bil.

Det är han som har gjort fel. Inte du. Även om han är missnöjd med något är det hans ansvar att ta upp det med dig så du har chansen att göra något åt det istället för att han försöker straffa dig.

Du säger att han vänder på det. Betyder det att ni har pratat?

Hej,
tja vad ska en säga? Anfall är bästa försvar.. Klart han vet att han ligger pyrt till och har sabbat allt (sina barns förtroenden bland annat) och försöker därmed skjuta skulden på någon annan (dig) för annars blir det för mkt att bära. Fegt, vidrigt, oförlåterligt.. Men händer tyvärr varje dag.

Fy fan, jag lider så med dig. Jag har också upptäckt min mans otrohet genom en chatt en gång så jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Tystnaden, hur ni går förbi varandra, hur den andra ska spela god förälder, den icke-påtagna skulden, den fysiska smärtan och illamåendet.. Chocken. Att måsta gå till jobbet fast en inte vill (och som visade sig vara riktigt skönt till slut ändå och tänka på annat), sömnlösa nätter, ständig ångest och oro i magen inför framtiden.. hjärnan på högvarv med alla fantasier, undrar var han är nu. Hur tänker han, vem har han pratat med etc. 

Jag kan inte ens föreställa mig din situation, 30 år..! Det är ju hela livet. Typ. Om du inte redan kontaktat någon nätpsykolog, gör det E ju typ 250kr om du inte vill träffa någon live. Min man bokade in oss på rådgivning direkt för han vågade ju inte prata med mig i enrum och det tog väl ett par dagar att komma dit (sen var iofs den psyk kass men har en tur så). Eftersom din man inte verkar vilja ta det steget tänker jag att du kan boka in en samtalspartner för dig själv. Det är skönt att få prata med någon, du kan vara stark ändå. 

Din man är iaf ett fegt jävla as som borde ha den goda smaken att hålla sig borta från hemmet den närmsta tiden. Han kan väl bo hos sin nyskilda kompis (är det inte klassiskt ändå hur det smittar av sig), Dessa ynkliga män..
Eftersom han inte fattat det får du nog upplysa han att flytta ut temporärt. Du behöver ju få tid att bearbeta. Han kan möta upp barnen ändå, men kanske på annan plats. De måste ju också få tid att bearbeta. De mår ju heller inte bra av isande tystnad. Du ska ju inte behöva dra iaf. Men pallar du inte om Han ff e kvar hade jag ju flyttat ut ett par dagar. Så får han sköta ruljanserna hemma o se hur kul det e på heltid själv.

Önskar att din mardröm blir väldigt kort iaf.
kram