Ensam och utmattad GADD
Bollkillen skrev 2023-04-30 09:41:36 följande:
Jag e så sjukt ledsen. Mina panikattacker är tillbaka och jag vill bara ligga i sängen.
Ville bara skriva av mig. jag orkar inte detta mer.
Inlägg från: Eurydike
|
-
Det låter verkligen tufft! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva för att hjälpa dig, men försök att tänka bra tankar om dig själv och krama om en kudde tills du mår bättre. Ofta gäller det bara att hålla ut när det känns som värst
-
#79Bollkillen skrev 2023-08-15 12:13:48 följande:
Jag vet. Tyvärr är jag gör feg och skör.
Bollkillen skrev 2023-08-26 16:48:21 följande:Ibland sköljer allt bara över en..
Mitt tips är att försöka närma dig dina mål och drömmar i små steg. Fokusera på vad du vågar istället för vad du inte vågar. Livet kan vara tufft många gånger och i princip alla känner så ibland. Du är inte feg, du behöver bara träna på att våga fler saker. Börja med något litet och obetydligt, så det inte är hela världen om du ?misslyckas?. -
#81Jag tycker inte att du göra något alls för tillfället, utan backa lite och jobba med din inställning. Du ser dig som feg och skör, men du är bara inte redo att ta ett så stort kliv än. Att inte våga flytta till Spanien innebär inte att man är feg, utan att det är väldigt modigt att våga göra det. Om jag vore du skulle jag backa planerna till fantasier ett tag. Sedan skulle jag läsa på om att flytta utomlands och kanske försöka utmana mig till att åka på en resa till Spanien. Fundera på vad som händer när du får ångest och försök se situationen utifrån. Var snäll mot dig själv och tillåt dig att vara stolt när du vågar göra någonting, istället för att klanka ner på dig själv.Bollkillen skrev 2023-08-27 00:00:45 följande:
Tack. Jag förstår. Problemet är att mina steg alltid är så stora. Vet inte hur jag ska hitta små steg.
Just nu är det många tankar att hålla reda på
-
#85Ingen fara alls! Jag tänkte faktiskt skriva häromdagen och fråga hur det är med dig. Är det lite bättre med ångesten nu eller mår du fortfarande lika dåligt? Nu fick du ett sjukt snabbt svar tillbaka, men känn ingen press att svara på det.Bollkillen skrev 2023-09-18 21:05:54 följande:
Ledsen för sent svar, Stort tack för bra tips och pepp.
-
#89Så synd! Men bra att du försöker vara positiv. Jag tror det är viktigt att prata om sina känslor och förstår att det är svårt att inte klaga när ångesten tar över. Precis, försök att ta en dag i taget och små steg i rätt riktning. Har du någon aning om varför du är så oroligt lagd? Vad som kan ha orsakat det?Bollkillen skrev 2023-09-20 21:44:55 följande:Tack. Det är rätt dåligt. Mycket tankar. Men jag försöker vara positiv. Vill inte vara en som bara klagar. Men det är riktigt svårt när ångesten tar över.
En dag i taget så kanske det blir bättre till slut. Riktigt orolig själ är man.. -
#93Jag förstår. Det är ofta svårt att prata om sina innersta känslor. Då måste man ha någon man verkligen litar på. Fint att du känner att du kan öppna upp dig för din psykolog och mamma! Att du har din mamma som en stor trygghet i livet låter ju fantastiskt. Jag har svårt att sätta mig in i det, eftersom jag har brutit kontakten med min egen. Om hon är så viktigt för dig så förstår jag verkligen att du är rädd att förlora henne. Skönt att du har en bra kontakt med din psykolog, ifall det skulle hända. Ja, du behöver träna på att bli lugn i dig själv och inte bygga upp ångest för saker som inte hänt. Att förlora en förälder kan vara väldigt tungt och det är man nog aldrig helt beredd på. Min pappa dog nyligen och trots att vi hade en komplicerad relation så tog jag det väldigt hårt. Men ändå går dagarna, en efter en, utan min pappa.Bollkillen skrev 2023-09-25 14:28:03 följande:Tack. Svårt att prata med människor det. Det känns som att de enda som jag kan öppna upp mig för och som förstår mig är min psykolog och min mamma. Tyvärr börjar mamma bli gammal och det för mig ledsen för då vet jag inte vem jag ska kunna vända mig till. Vem jag ska sova över hos och få vara mig själv. Kommer bli förkrossad när hon går bort. Även om det är så det är i livet och jag måste kunna bli lugn i mig själv
-
#95Tack så mycket! Det värmer 🖤 Men nu ska jag inte flytta fokus till mig själv i din tråd. Jag har redan fått prata ut om min pappas bortgång med många snälla och kloka människor. Nu önskar jag dig en fin och ångestfri natt! 🌙Bollkillen skrev 2023-09-25 20:39:30 följande:Jag beklagar din fars bortgång.
-
#99God fortsättning på dig också! Kul att få en uppdatering från dig, men tråkigt att höra att du fortfarande mår dåligt. Jag jobbar sent idag, men kikar nog in lite senare och skriver mer.Bollkillen skrev 2024-01-07 19:02:27 följande:
Hej Alla och god fortsättning till er,
Hoppas ni alla mår bra.
Med mig är det sådär. Har hamnat i en ny dipp med panikångest och oro.
Många olika tankar just nu och jag kan nämna några lite ytligt för att se om någon känner samma eller har tips.
Jag känner mig väldigt ensam. Jag tänker att jag är jobbig mot mina vänner och att alla utom två ogillar mig. Känns som att jag säger och gör konstiga saker som får dem att ogilla mig. Inga konkreta exempel men det känns som att jag ofta är utanför och att de inte vill vara med mig.
Jag är rädd för att förbli singel resten av livet. Mina vänner börjar få barn och starta familjer. Men jag är kvar i singellivet och vill verkligen träffa någon. Jag får knappt några matchningar på tinder och när jag väl får det pratar vi lite och sedan blir jag borttagen. Jag har gått upp en del i vikt och tycker jag är ful och väldigt introvert vilket gör inte saken bättre. Vet inte hur man kallpratar.
Jag är rädd för att få sparken eller bli utfryst från jobbet. Jag har på sistone gjort några få slarvfel på jobbet och är rädd för att de ska säga upp mig (även om jag förstår att de inte kan det), men de kan frysa ut mig så att jag tvingas lämna själv. Eller säga till mig att det är bäst för alla att jag säger upp mig. Det är redan en del nedskärningar. Och känslan är att det snart blir min tur. På ett sätt skulle det vara skönt att få börja om men jobbet är nästan det enda sociala jag har.
Mamma ringde mig och var ledsen. Hon ville be om ursäkt för allt hon sagt och gjort i livet och sa att det är över snart. det gör mig väldigt ledsen då hon är min ända riktiga stöttepelare. livet har sin gång.. Men jag kommer tappa hela min sista trygghet.
Alkohol är det enda som får mig lugn just nu och jag kan släppa allt med det. Jag blir mer social och har unnat mig det för att det är enda gången jag får vara lugn. Dock har jag börjat få blackouts när jag är ute med vänner och inte vet vad jag gör. Förmodligen har jag inte gjort något konstigt men det skrämmer mig ändå. Jag försöker skära ner men i de flesta sammanhang tar jag och mina få vänner ett glas eller två som sedan blir fler. Jag har pratat mycket med min psykolog om detta och både hon och jag vet att jag har alkoholproblem och behöver söka hjälp. Något som skrämmer mig och som känns som att jag kommer bli ännu mer utanför om jag säger att jag inte dricker samt då inte börjar följa med på sociala tillställningar.
Just nu är det än fler tankar och detta är några få men ack så jobbiga.
tack för att jag fick skriva av mig om någon har läst ända hit.
-
#100
Hej igen!
Vad synd att du har hamnat i en ny dipp med panikångest och oro! Här kommer några spontana tankar om det du skrev! Det som slår mig är det som går igen i dina inlägg. Att oron för att saker ska hända är värre än sakerna du oroar dig för.
Angående känslan av ensamhet, så känner nog många på liknande sätt ibland. Du skriver att du tänker att alla utom två ogillar dig, vilket ändå antyder att du har några vänner som du träffar regelbundet och i alla fall två som du känner dig ganska trygg med. Det är ju positivt!
Om du känner dig introvert och dålig på att kallprata så tycker jag du ska försöka utsätta dig för situationer där du utmanar dina rädslor på ett kontrollerat sätt. Finns det något sammanhang där du tvingas kallprata så du får öva på det? Jag lider till exempel av en rädsla för att prata i telefon och på sista tiden har jag börjat prata med nya människor i telefon, vilket har lett till att jag också har vågat prata med dem via Zoom.
Rädslan för att göra något fel eller få sparken från jobbet är nog relativt vanlig, men inte mindre jobbig för det. Som du beskriver situationen låter rädslan just nu väldigt irrationell, så försök att få distans till den och se den utifrån.
Kan tänka mig att du känner fasa inför att förlora din mamma och på så vis även förlora din grundtrygghet. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det, förutom att det låter väldigt jobbigt och att jag hoppas att du kan finna trygghet i dig själv eller hos andra.
Jag förstår att alkoholen är ett problem och det är jättebra att du pratar med din psykolog om det. Vad säger hon om din rädsla för att bli ännu mer utanför om du slutar dricka? -
#102Tack! Men jag skriver inte till dig bara för att vara snäll, utan för att jag tycker det är intressant att prata om olika typer av problem. Jag får ut mycket av det själv och får en chans att reflektera över och jämföra med mina egna problem, så det är bra för mig också 😊Bollkillen skrev 2024-01-09 21:19:44 följande:Tack. Vad snäll du är. Det värmer att du skriver till mig.
Ja mina största rädslor har inte inträffat och jag oroar mig/ har ångest över saker som jag "tror" ska hända.
Det är jobbigt med att sluta dricka. Ens i sociala sammanhang. Men kanske nödvändigt. Psykologen säger att jag absolut är i riskzonen för alkoholproblem. Men hon är lite rädd för att jag drar mig tillbaka ännu mer känns det som. Tyvärr kan jag bara lite då och då hålla mig till 3 enheter. Men sen tror jag alltid att det inte är så farligt att vara social och ta någon enhet till och sen får jag blackout.
Det känns ledsamt då alkoholen får mig att slappna av och vara social och glad. Men men... Blir svårt att sluta.
Tack igen för att du skrev till mig. Så fint. Jag hatar också att prata i telefon. Mycket hellre sms.
Svårt det där, när man bestämmer sig för en sak men inte lyckas hålla det. Om du visste att du kunde kontrollera hur mycket du drack så hade det ju inte varit något problem. Har du försökt lura dig själv till att dricka långsammare och låta alkoholen komma i kapp? Till exempel genom att dricka varannan drink alkoholfri. Det kan du testa annars, eftersom det gör att du inte hinner dricka lika mycket.
Ja, alkohol har ju den effekten på gott och ont. Det är delvis det som gör det så beroendeframkallande att dricka, att man får slappna av och vila från sina problem en stund.
Tack själv! Jag kommer fortsätta kika in här i tråden och se hur det går för dig. Precis, sms känns mycket mindre läskigt, men nu när jag har utmanat min rädsla lite så har jag faktiskt lärt mig uppskatta att prata i telefon. Även om jag darrar av skräck innan 😊 -
#113Hej!Bollkillen skrev 2024-02-13 18:01:56 följande:
Hej
Hoppas att alla mår bra.
Nu slog det till som det gjorde för flera år sedan.
Ligger i sängen. Skakar, svettas, drömmer mardrömmar, hjärtat pumpar, armarna domnar, kan knappt äta, magbränningar, klump i magen. Rädd, orolig.
Gråter hejdlöst.
Liknande tankar som jag aldrig trodde att jag skulle få tillbaka.
Allt känns hopplöst..
Ville bara skriva av mig. Men vet ärligt inte vad jag ska skriva.
Fy vad jobbigt det låter! Med mig är det bättre än på länge så jag ska inte klaga.
Men det låter verkligen hemskt att du mår så dåligt. Var det något särskilt som utlöste det? Förutom att ta kontakt med vården så är mitt bästa tips att tänka att känslor går över. Bara för att man känner något väldigt starkt så betyder det inte att känslorna är äkta. Ibland löper känslor amok utan att man riktigt vet varför. När jag mår dåligt brukar jag försöka se på det utifrån och tänka på hur jag reagerar och varför. Att försöka se sina egna reaktioner utifrån kan faktiskt vara lugnande. Försök också fundera på om känslorna har någon grund och om reaktionen är i proportion till det som har hänt. Andra mer konkreta tips är att träna på att ta djupa andetag eller göra något som aktiverar kroppen på annat vis, till exempel duscha varmt/kallt eller gå en promenad. Allt som distraherar från de jobbiga känslorna är bra.
Förstår att allt känns hopplöst just nu, men det är det inte. Känslor behöver inte vara äkta.
Det var bra att du kikade in här i tråden och skrev av dig. Ibland är det viktigare än att man får ur sig precis allt på samma gång. Fortsätt gärna skriva här så vi kan försöka hjälpa dig och ge dig tips och råd!
Här får du en kram och hoppas att du mår bättre snart! ❤️