Hur ser ert sexliv ut?

Jag känner igen mig i mycket av det som skrivits redan fast jag har det kvinnliga perspektivet. Jag tycker det är intressant. Jag vill också skriva av mig.

Jag hade inte heller hög lust, precis som ni skrivit om era kvinnor. Jag hade ju så klart märkt att sexlivet hade minskat och att det var på grund av mig men jag visste egentligen inte varför jag hade mindre lust och kunde inte förklara det själv.

Det var väl bara massa annat ivägen antar jag. Jag tänkte inte ofta på sex och saknade det inte och önskade inte att jag hade någon lust. Men jag kände pliktkänslor och tänkte "jaha, nu är det dags igen" (neutralt, inte negativt) när han gjorde närmanden och jag ställde upp eftersom jag tyckte att han förtjänade det.

Jag tror också att problemet var att jag inte "fick ut" något av det och då blev det inte lockande (nu menar inte jag att det var hans fel, snarare mitt eget eftersom jag inte prioriterade någon tid för sex. Tänker man på sex och fantiserar m.m. så blir man mer sugen.)

Iaf så hade vi en konversation efter en tid och han nämnde, helt förkrossad, nästan gråtfärdig, att "jag kan för fan inte leva så här! Det är alldeles för lite och dessutom som att ligga med en död fisk! Vi måste göra något, vad kan jag göra? Vad kan vi göra? Såhär vill jag inte ha det! Jag vill inte sitta på toa och runka när jag kan ligga med min fru.. "

Det ledde till det som redan skrivits om här innan att vi kompromissade med att om jag inte kände för det så kunde jag göra något oralt i stället. Jag tyckte det var en bra lösning för dels behövde jag inte vara inblandad själv särskilt mycket, dels var det ganska snabbt och enkelt. 

Det ledde till att mina pliktkänslor och moraliska dilemman och skuldkänslor försvann och jag kunde slappna av mer. Då kunde jag passa på att få ut något av det och träna upp min egen förmåga och verkligen se honom njuta och ge till honom utan att få något tillbaka, en skön känsla. Det hela blev mindre spänt och båda var nöjda, särskilt efter tränandet och utvecklingen från min sida. 

På senare tid har jag dock upplevt det som tvärt om, jag har mer lust och han mindre. Vi båda har bytt arbetsplats, jag till ett mindre stressigt och han till ett mer stressigt (hag drar tyngsta lasset för jag har mest tid hemma). Iaf tycker jag vi har ett bra, stabilt sexliv nu med mycket hängivenhet, 1-3 ggr i veckan med blandade inslag, inte alltid traditionellt samlag, ibland bara samlag, ibland inslag av olika.

Ibland kan jag dock bli lite löjlig och tröttna på att det ändå är rutin (har typ tre olika ställningar/faser/trick) som vi alltid kör. Men då ser jag till att göra något annorlunda för mig själv solo vid onani när jag får tillfälle till det ibland och då är jag nöjd ett tag igen. Iaf har vi ett fint sexliv, så jag vill inte tjata om att det är lite rutinmässigt, för han har inte klagat och verkar inte se problem med det, och jag har ändå min egen lösning som ger lite spänning när jag behöver det, och dessutom något att längta till. 

Jag tror det är viktigt att fokusera på vad man kan göra för den andre, inte gnälla på alla fel, om det inte är riktigt stora fel, då måste man kommunicera och lösa dem tillsammans.

Varsågod. Ta och diskutera när det är rätt stämning och var seriös men inte elak eller attackerade. Prata inte om det när ni är mitt i vardagsstressen. Berätta och visa att du verkligen vill att det ska förändras, fråga vad hon vill ska förändras och hur, och så säger du vad du tycker ska förändras och hur. Se om ni har samma svar eller komma överens om kompromisser/lösningar som båda tycker är okej. Se till att lyssna på den andre så ni förstår varandra och visa respekt.
Mvh

Vi kör lite BDSM med vaniljsmak. Lite smisk, lite rep, lite ögonbindel, lite smågrova viskningar. Jag tror att många som upplever slentrian är för blyga för att visa upp sina perversa sidor. Det är synd, för i ett tryggt äktenskap kan man utforska sina och partnerns gränser. Mycket bättre än att placera fantasierna utanför hemmets väggar och bli otrogen.

Har nog ett av de sämsta sexliven. 
Är i 30-års åldern, gift sedan ca 15 år tillbaka. 

I mitt sexliv är det endast jag som tar initiativ, vilket är komiskt då jag absolut inte har ett intresse av att ha sex (med honom). Men jag fortsätter att ta initiativ som ett bevis på att jag älskar honom och för att inget ska hända förhållandet, som bortsett från sexlivet är underbart. 

Vårt sexliv saknar såväl förspel som samspel. Jag suger ofta hans kuk, något jag egentligen tycker är vidrigt för det är hår precis överallt på den och han sköter sin hygien sådär. Jag själv är helvaxad och duschar dagligen men har aldrig fått oralsex. Jag kan även runda av honom men samma sak, han har aldrig satt fingrarna mellan mina ben. 

Själva sexet går snabbt, ett par minuter innan han kommer och allt är klart, han vill bara ha två ställningar så mycket variation blir det inte. Att bli våt innan ligger helt och håller på mig själv vilket kan bli stressande om han har bråttom in. 

Har accepterat hur det är, uselt sex ett par gånger i veckan är bara en minimal del av ett annars helt perfekt förhållande. Har försökt prata om det men ingen skillnad sker, så bryr mig inte längre.