Lätta på ditt hjärta!
Lätta på ditt hjärta genom att besvara dessa frågor:
Är du man eller kvinna?
Hur gammal är du?
Vad är ditt största problem/stress/oro i livet just nu?
-
-
Svar på tråden Lätta på ditt hjärta!
-
Det suger. Som jag känner nu så kommer jag inte inleda nåt med nån annan, blir inte bra för nån. Och så får jag väl acceptera att han vill ha sin egen tid och bara ses ibland. Orkar inget annat just nu. Har redan "förlorat" två andra män pga mina kvarvarande känslor för honom. Och hur schysst är det..kan blocka honom igen o igen o skita i honom ett tag men det blir aldrig länge nog.Anonym (Mycket) skrev 2022-08-07 12:28:16 följande:Samma här....
Hur tänker du? -
Tack för att du svarade ? Jo jag vet att jag ska släppa det jag ändå inte har kontroll över. (Vuxet barn och exet) Jag har tre till vuxna som jag vill finnas för och när min olycksfågel vill så finns jag här.Anonym (TS) skrev 2022-08-07 12:21:56 följande:Tungt och tråkigt att höra om ditt barn och dennes pappas mående. Det är en tung börda att bära, ibland är det enda och bästa man kan göra är att påminna sig själv om att vi alla är människor som på olika sätt försöker vårt allra bästa i livet och som bara vill bli älskade.
När man går igenom svåra problem, är det viktigt att komma ihåg att vara extra snäll mot sig själv och inte klandra sig själv. Visa att du bryr dig och finns där för alla involverade och inte minst dig själv.
Vad gäller arbete så kommer det att lösa sig med tiden, på ett eller annat sätt. Det viktiga är att du värnar om ditt eget mående. Jag håller tummarna för att sakar ska ordna sig för dig.
Ang jobbet så kommer det lösa sig på något vis. Vi får hjälp av kommunen och jag börjar fundera på att det här kan vara signalen till börja med något helt nytt och lämna vården helt. Jag har åldern mot mig men arbetslös blir jag nog inte.
Tack igen för att du svarade
-
Sverige har världsledande sjukvård som dessutom är gratis och erbjuds till alla oberoende på status och rikedom. Det finns nästan ingen bättre plats att vara på om man är sjuk.Anonym (H) skrev 2022-08-06 13:39:33 följande:
Kvinna 44 år.. Mitt ena barn har obotlig hjärntumör. Operation gick bra, strålning och nu cellgifter. Enligt sista röntgen så allt bra ut. Jag försöker vara lugn och tänka positivt, men det är inte alltid lätt
Det gläder mig att höra att allt har gått bra för ditt barn, även om det är tunga och krävande behandlingar så låter det som att det gick så bra som det kunde ha gått och det är bara att gratulera!
Mitt råd är att lägga energin på att spendera tid med ditt barn och skapa så fina minnen tillsammans som det går under omständigheterna. Det kommer både att föra er närmare varandra och få behandlingen att kännas lite mindre krävande för er alla.
jag önskar er det bästa! -
Jag hänger kvar ett tag till men vet att jag misshandlar mig själv. Hoppas väl han ska ändra sig. Vi har setts i två år nu. Har har små barn och mina är vuxna så att vara sambo är inte aktuellt. Vi ses ungefär en gång i veckan och tillbringar kvällen och natten ihop i hans hem, beroende på när han har barnen.Anonym (Me) skrev 2022-08-07 12:34:04 följande:Det suger. Som jag känner nu så kommer jag inte inleda nåt med nån annan, blir inte bra för nån. Och så får jag väl acceptera att han vill ha sin egen tid och bara ses ibland. Orkar inget annat just nu. Har redan "förlorat" två andra män pga mina kvarvarande känslor för honom. Och hur schysst är det..kan blocka honom igen o igen o skita i honom ett tag men det blir aldrig länge nog.
Hur tänker du? -
Vad är det som oroar dig med skolstarten?Anonym (F.K) skrev 2022-08-06 14:04:20 följande:
Kvinna, 53, orolig inför skolstarten.
Vem är det som ska börja i skolan och vad är det för typ av skola vi pratar om? -
TackAnonym (TS) skrev 2022-08-07 12:39:37 följande:Sverige har världsledande sjukvård som dessutom är gratis och erbjuds till alla oberoende på status och rikedom. Det finns nästan ingen bättre plats att vara på om man är sjuk.
Det gläder mig att höra att allt har gått bra för ditt barn, även om det är tunga och krävande behandlingar så låter det som att det gick så bra som det kunde ha gått och det är bara att gratulera!
Mitt råd är att lägga energin på att spendera tid med ditt barn och skapa så fina minnen tillsammans som det går under omständigheterna. Det kommer både att föra er närmare varandra och få behandlingen att kännas lite mindre krävande för er alla.
jag önskar er det bästa! -
Du är 30 år gammal, du är ju bara barnet, även om det inte känns så just nu, så har du hela livet framför dig. Det finns ingen mening med att stanna i situation som inte är önskvärd om det inte finns några goda utsikter för att förändra situationen.Anonym (Uppgiven) skrev 2022-08-06 23:30:22 följande:
Kvinna.
Jag är 30 år.
Jag har precis insett att min sambo och pappa till våra gemensamma barn är narcissist. Har blundat för det länge och dansat efter hans pipa men har nu börjat säga emot. Detta har resulterat i en tystnad och andra otrevligheter från hans håll i flera dagar. Jag vet att enda sättet att få oss tillbaka och ha bra dagar igen är att krypa till korset och be om förlåtelse för något han stör sig på med mig, även om jag vet det handlar om kontroll från hans sida. Men då är det bara en tidsfråga innan det blir en sån här grej igen. Jag är sugen på att se hur länge han ska behandla mig så här och inte vika mig denna gång, men hur blir det då för barnen?
Låt inte fler år gå till spillo med en person som inte behandlar dig väl och som spelar psykologiska spel med dig. Du förtjänar inte det. Du förtjänar att älskas och behandlas väl och hur du agerar nu kommer att lära dina barn, hur de bör agera och vilka standarder som de ska sätta för sig själva i sitt liv.
Jag önskar dig insikten och styrkan att förändra din situation -
Lita aldrig på vad en man säger, utan titta på det han gör.Anonym (Me) skrev 2022-08-07 12:22:08 följande:
Kvinna 35. Min största stress är att jag älskar en man sen några år tillbaks som vill umgås med mig ibland (inte bara för sex) men inte vill vara i en tydlig parrelation. Han säger att han vill bara ha mig och vill träffa mig livet ut men vill inte ses särskilt ofta ändå. Så jag kan inte inleda nåt med nån annan men inte få honom såsom jag vill heller. Och jag sårar andra och mig själv.
Du förtjänar att älskas och att vara lycklig.
Det rätta personen finns där ute, det lovar jag, men det gäller att inte nöja sig med det du har framför dig innan du har hittat rätt. -
Du förtjänar bättre... mycket bättre...Anonym (Uppgiven) skrev 2022-08-07 00:36:52 följande:
Tack för svaret. Jag vågar inte säga hur han är till någon av hans nära vänner. Jag vet inte om någon skulle tro mig. Han är otroligt inställsam mot alla, alla ÄLSKAR honom både på jobbet och privata/bekanta och har ett yrke där han också får en daglig egoboost. Däremot har han nästan ingen nära vän.
Han blir inte aggressiv (iofs, om inte jag provocerar honom. En gång gick jag nära honom provokativt då jag var less på hans nedtryckande sätt och då blev han alldeles svart i ögonen och varnade mig kraftigt).
Ofta löser vi detta med sex. Han kan närma sig mig efter några dagar och säga hur dum jag är samtidigt som han tar tag i mig och gör sexuella saker. Känns hemskt att säga men det känns nästan bra efter flera dagar med total utfrysning.
Har han dåliga dagar och han börjar störa sig på mig är det inte kul. Ofta stör han sig på min telefon (Som jag inte använder överdrivet mycket, men HAN TROR att jag gör det). Han trycker ner mig psykiskt genom att förlöjliga mig och vad jag har ett behov att scrolla/kolla. Han säger ofta han tappar intresset för mig och vår relation. Samtidigt som han själv använder men han gör ?viktiga saker?? Han pikar mig även framför barnen. Och han är delvis så här mot barnen med, rätt beroende på vilket humör han är på.
Jag sa nyligen till min terapeut, kan du inte bara hjälpa mig att vara lycklig i den här situationen trots jag är olycklig? Hjälp mig få ett drägligt liv. Ärligt talat är jag LIVRÄDD av tanken att han skulle vara ensam ansvarig över våra barn. Jag vill bara han ska vara snäll med mig
-
Vad är det du oroar dig för? Vi finns här om du vill lätta på hjärtat.Anonym (SS) skrev 2022-08-07 12:29:23 följande:
Kvinna, 38 år. Mitt barns psykiska ohälsa.