• Anonym (TS - preggo)

    Gravid, sambo tvekar

    Jag är 34 år och har blivit oplanerat gravid, är i vecka 4, och min sambo 41 år känner inte att det är rätt tajming nu. Argument:  ?Vi har ju inte kunnat resa så mycket under pandemin?, ?vänta tills nästa höst?, ?vi verkar ha lätt att bli med barn så vi kommer bli det igen när det passar? , ?jag hinner ta nästa steg på jobbet om vi väntar? osv. 


    Vi har villa, bil, tjänar över 100K i månaden ihop efter skatt, har varit ihop i 5 år och en jättebra relation. Han är ett planeringsfreak och nu blev det oväntat och oplanerat så  här. Jag vill verkligen behålla! Gjorde abort när vi nyligen träffats och då var det det ?rätta? kände jag men nu har vi alla förutsättningar. 


    Gör jag abort sviker jag mig själv, gör jag det inte sviker jag honom. Vet att det är kvinnans val men i slutändan är man ju två om det hela och jag vill att vi båda ska glädjas och vara förväntansfulla. 


    Har någon varit i min sits eller hur hade ni resonerat och gjort? 

  • Svar på tråden Gravid, sambo tvekar
  • Anonym (ÄLÖNm'ö)

    Om du gör abort nu, kan du leva med honom sen? 


    Om du inte gör abort nu, kan han leva med er då? 

  • Bakabulle90

    Alla som jag känner som varit i din sits, har mannen accepterat tillslut. Och så småningom blivit en bra far. Planeringsgsfreak kommer alltid tveka.. jag är kvinna och drömde om barn och när jag äntligen blev gravid tvekade jag ändå. Det är normalt att bli rädd. jag tycker du behåller och försöker vara lyhörd för att han kommer vqra rädd och kanske oengagerad till en början.. men jag tror absolut du kommer ångra dig om du sviker dig själv den här ggn.

  • Anonym (4-barnsmamma)

    Jag skulle inte gjort en abort om jag egentligen velat behålla. Det känns som bäddat för att ångra sig och fastna i varför man tig det valet.

    Bara för ni blivit gravida 2 gånger på 5 år betyder det inte att ni blir gravida lätt när det väl är dags om ni väljer abort nu. Man vet aldrig från gång till gång. En del blir gravida på första försöket men vid nästa barn tar det flera år, så det kan man aldrig veta, det är mycket som ska klaffa för det ska bli ett barn, man kan även få missfall/ma, så skulle inte ta förgivet att ni blir gravida direkt när det är dags. Vägen till ett friskt fullgånget barn kan vara långt mycket krokigare än man tror. Rätt tillfälle kommer aldrig komma, man kommer alltid bli lite rädd, få lite kalla fötter osv. Hur vet du att han inte tkr ni ska resa lite till nästa år, att han plötsligt känner sig lite för gammal, att han bara vill fixa en sak till osv.. 

  • Gasellen87

    Du sviker inte honom! Han är precis lika delaktig i att ni blivit gravida och får ta konsekvenserna av det. Ni har ju vart ett par i flera år.. vad väntar han på? Vill ni bli gravida om drygt 1 år så skulle inte jag gjort abort iaf. skillnad kanske om de hade handlat om 5-6 år framåt. 


    Du vill behålla, det är din kropp, ditt val i slutänden. Gör valet Utifrån det beslut du kan leva med. 

  • Anonym (TS - preggo)
    Anonym (ÄLÖNm'ö) skrev 2022-08-09 19:36:48 följande:

    Om du gör abort nu, kan du leva med honom sen? 


    Om du inte gör abort nu, kan han leva med er då? 


    Det är en bra fråga som jag inte orkat/våga ställa högt än. 


    Jag vill verkligen vara med honom men det kommer säkerligen att kännas rejält i hjärtat att göra en abort. Vill inte ens behöva tänka tanken. 

  • Anonym (TS - preggo)
    Bakabulle90 skrev 2022-08-09 19:42:36 följande:

    Alla som jag känner som varit i din sits, har mannen accepterat tillslut. Och så småningom blivit en bra far. Planeringsgsfreak kommer alltid tveka.. jag är kvinna och drömde om barn och när jag äntligen blev gravid tvekade jag ändå. Det är normalt att bli rädd. jag tycker du behåller och försöker vara lyhörd för att han kommer vqra rädd och kanske oengagerad till en början.. men jag tror absolut du kommer ångra dig om du sviker dig själv den här ggn.


    Skönt att höra! samtidigt är det inte på de här grunderna jag vill skaffa barn med honom. Att han ska tvingas till att finna sig i att bli pappa. Men då tvingas jag att ta bort en graviditet jag glädjer mig åt. 

    Så sant som du skriver, det är normalt att bli rädd och tänka förvirrade tankar. Det är troligtvis det största man är med om i sitt liv så ja, jag kommer ångra mig om jag genomgår det Gråter
  • Anonym (Hmm)

    Behåll. Det finns ingen garanti för att det kommer att gå lika lätt i framtiden. Din fertilitet börjar dala NU, det är bara ett faktum. Hans med för den delen, även om det sällan pratas om mäns ålder i sammanhanget.

    Förstår inte hur ett barn skulle hindra att han tar nästa steg på jobbet inom det närmaste året, det är ju ändå du som kommer att vara mest med barnet den första tiden, det är åtta månader ungefär till dess.

    Och sen om han vill resa, tough shit. Ni hinner med vad, en resa, innan barnet kommer? Och varför skulle ni inte kunna resa alla tre tillsammans?

    Nej, jag tror det är hans planeringsbehov som kommer i vägen här. Du är gravid NU, kanske inte sen.

  • Anonym (TS - preggo)
    Anonym (4-barnsmamma) skrev 2022-08-09 20:29:57 följande:

    Jag skulle inte gjort en abort om jag egentligen velat behålla. Det känns som bäddat för att ångra sig och fastna i varför man tig det valet.

    Bara för ni blivit gravida 2 gånger på 5 år betyder det inte att ni blir gravida lätt när det väl är dags om ni väljer abort nu. Man vet aldrig från gång till gång. En del blir gravida på första försöket men vid nästa barn tar det flera år, så det kan man aldrig veta, det är mycket som ska klaffa för det ska bli ett barn, man kan även få missfall/ma, så skulle inte ta förgivet att ni blir gravida direkt när det är dags. Vägen till ett friskt fullgånget barn kan vara långt mycket krokigare än man tror. Rätt tillfälle kommer aldrig komma, man kommer alltid bli lite rädd, få lite kalla fötter osv. Hur vet du att han inte tkr ni ska resa lite till nästa år, att han plötsligt känner sig lite för gammal, att han bara vill fixa en sak till osv.. 


    Håller med, det finns inga garantier kring detta och jag har sagt det till honom. Hans svar var att Petra Mede fick ju barn precis! Suck. Tycker han är naiv i sitt tänkande kring att barn är något man bara skaffar när det passar en själv och att det är enkelt att göra en abort när det inte riktigt är den tajmingen man tänkt sig. 

    Han vill ha kontroll på allt i livet och jag tror ärligt att han aldrig kommer vakna en dag och tänka IDAG passar det. Man ställer in sig, ställer om sig och anpassar sig längs vägen. 


     

  • Anonym (TS - preggo)
    Gasellen87 skrev 2022-08-09 20:33:46 följande:

    Du sviker inte honom! Han är precis lika delaktig i att ni blivit gravida och får ta konsekvenserna av det. Ni har ju vart ett par i flera år.. vad väntar han på? Vill ni bli gravida om drygt 1 år så skulle inte jag gjort abort iaf. skillnad kanske om de hade handlat om 5-6 år framåt. 


    Du vill behålla, det är din kropp, ditt val i slutänden. Gör valet Utifrån det beslut du kan leva med. 


    Han väntar på bättre tider eller något? Obestämd som
    att han tror att han ska känna sig mer redo om ett år. Han är 41, har rest, levt, festat, jobbat, gjort allt. Vi lever ett liv där vi inte behöver göra enorma uppoffringar eller förändringar om vi blir en till. Verkar mest vara hans tankesätt som behöver en uppdatering. 
  • Anonym (TS - preggo)
    Anonym (Hmm) skrev 2022-08-09 21:55:27 följande:

    Behåll. Det finns ingen garanti för att det kommer att gå lika lätt i framtiden. Din fertilitet börjar dala NU, det är bara ett faktum. Hans med för den delen, även om det sällan pratas om mäns ålder i sammanhanget.

    Förstår inte hur ett barn skulle hindra att han tar nästa steg på jobbet inom det närmaste året, det är ju ändå du som kommer att vara mest med barnet den första tiden, det är åtta månader ungefär till dess.

    Och sen om han vill resa, tough shit. Ni hinner med vad, en resa, innan barnet kommer? Och varför skulle ni inte kunna resa alla tre tillsammans?

    Nej, jag tror det är hans planeringsbehov som kommer i vägen här. Du är gravid NU, kanske inte sen.


    Resonerar precis som du!


    Han kan göra exakt samma karriär som han vill/tänkt. Vi hinner resa, utan och med barn.


    Tror också det är hans planerande som nu inte blev som han tänkt sig. Jag hoppas att han kanske landar i det här när han hunnit smälta det lite mer. Men om inte? Vad händer då?

Svar på tråden Gravid, sambo tvekar