Dejting, ekonomi och kultur - vad tycker kvinnor?

Att försörja sig själv är ett minimumkrav, tycker jag. Och då menar jag lön. Däremot har jag råd att betala för mig själv. Hel och ren, välskött hem kräver jag också. Dvs samma krav jag ställer på mig själv.

Jag är svensk, 40+, lärare.
Jag dejtar med målet att hitta en stadig partner, så jag utgår från det.
Jag vill att han ska ha bra ekonomi, jobb, inkomst osv. på ungefär samma nivå som jag har det. Högre funkar också, men är inte något jätteplus. Fin bil, exklusiva kläder och accessoarer är helt ointressant. (ev. ett litet minus - varför väljer man att lägga pengar på det?)
Långtidsarbetslös, sjukskriven, handikappad osv. känns inte så intressant, eftersom vi nog inte har samma förutsättningar, driv, förmågor, ekonomi, etc. 
Att han ska "visa ekonomisk generositet" är inte viktigt, men jag vill inte vara tvungen att alltid betala allt, känna att vi aldrig kan gå ut och äta, resa tillsammans osv.

Det viktiga är inte om han har råd att betala för mig om vi är ute utan att han har ett ordnat liv, stabil ekonomisk situation, att han sköter sitt liv med de medel han har.

/Svensk kvinna

Håller också med om att en flashig yta snarare är ett minus.

Är man som jobbar privat anställd som säljare - tjänar bra.
Min gumma jobbar kommunalt i skolvärlden (lektor/utvecklare) och tjänar klar mer än vad jag gör.
Som kvinna ... kommunalt och i skolvärlden så ska hon vara riktigt nöjd.
Uppenbarligen är hon jävligt bra på det hon gör!

Jag tror på lika barn leka bäst. En man som inte tyckte att välskött ekonomi, sparande, pension och så vidare var viktigt skulle inte passa mig.

Samma med sysselsättning. Jag älskar mitt jobb. Yrket i sig är mindre viktigt, men att man gillar det man gör och är engagerad och trivs.

Är kvinna, 50+ och helsvensk.

Intressant (och evig) fråga. 

Vackra kvinnor med utbildning och barn: Utbildning oviktigt. Däremot är ekonomi viktigt. Egna barn kan vara ett minus om hon vill ha barn med dig. Sex är viktigt, hon vill vara attraherad av dig.

Mindre vackra kvinnor utan högre utbildning:

Pratar om en särbo att hålla i handen och göra saker med. Vill aldrig bo med en man igen efter dåliga erfarenheter. Skulle du ställa upp och städa och lyssna på henne utöver att erbjuda din hand att hålla i tror jag inte att hon kunde bry sig mindre om din ekonomi. 

Detta är etniskt svenska kvinnor jag beskrivit, (avskyr dock uttrycket) , men kan fatta att du undrar eftersom det bor många kvinnor i Sverige som inte föddes här som kommit hit för att de träffat en man som de sedan separerat från. För dem tror jag att ekonomi är viktigt eftersom det ofta var en anledning för dem att flytta hit från första början, att få en bättre ekonomisk situation. 

För svenska kvinnor med invandrarbakgrund har jag inte hört något specifikt mer än att vissa bara dejtar andra med  invandrarbakgrund (väldigt få tror jag dessa är!), sen finns det de som av religiösa eller andra skäl vill dejta dem som har exakt samma bakgrund (de är nog fler än de som dissar etniska svenskar per se,  men har inga siffror här heller m) Sen så har jag hört om dem som vill ha en svensk kille, men det tror jag betyder att de vill ha en svensk kille på samma nivå som Sofia ovan beskrev, alltså någon som har det hyfsat gott ställt och som de ser att de kan leva det livet de önskar tillsammans med. 

Om du själv har dålig ekonomi men mycket kärlek och omsorg att ge skulle jag satsa på att försöka hitta någon som också har det i överflöd. Då kan ni leva ett fint liv tillsammans utan att det behöver kosta så mycket. Men att hitta en kvinna som kan och vill betala för dig när ni gör saker tillsammans är nog väldigt svårt som 50 plus. De kvinnorna byter kanske hellre till sig ungdom och sexuell attraktion för sina pengar i så fall. 

Jag tycker liknande. Jag har bra ekonomi och vill tex ut och resa, gå på restaurang etc och jag kan gärna bjuda ibland, men verkligen inte hela tiden. Han måste ha ett jobb som han gillar och är bra på, vad jobbet är, är mindre viktigt, fast det måste på något sätt reflektera ambitioner och driv. Han bör ha ett fint, trevligt hem, men det behöver inte alls vara stort eller lyxigt, huvudsaken är att han försökt få till det trevligt i sin lilla 1a. Om han har råd med tjusiga bilar och exklusiva kläder, ok, men inget jag tycker spelar någon roll. Om han kan ta sig fram bra med buss och är prydligt klädd räcker det.
Jag är svensk och ovanstående är ungefär vad mina svenska och utländska vänninor tycker också.   

Han behöver ha ett jobb, någon form av stabil tillvaro i alla fall. Behöver verkligen inte ha ett flådigt hus, cool bil eller hög lön, men jag vill att min partner kan ta hand om sig själv liksom.
Jag behöver näppeligen betalas för på dejt - det sköter jag bra själv. Jag kan även bjuda honom, det måste inte vara 50/50, om vi ses flera ggr. 

Sjukskriven - skulle jag kunna dejta beroende på varför han är sjukskriven. Jag var själv deltidssjukskriven när jag mötte min man och jag är så klart evigt tacksam att han ändå valde att träffa mig. Han har sagt att han inte upplevde mig som "sjuk", snarare att jag ju var på väg tillbaka till arbetet och det fungerade och jag har jobbat sedan dess. 

Viktigare än pengar är att vi har någorlunda liknande värderingar, om vad vi tycker är viktigt i samhället. Jag är inte intresserad av att hamna i politiska debatter för att vi tycker väldigt olika - då träffar jag hellre någon annan. Samma med religion - jag är ateist och skulle nog inte funka ihop med någon som är troende.