Hjälp! Sambo vill göra abort när han fick reda på att det var tvillingar

Det har gått väldigt kort tid från att ni fick veta om graviditeten. Det är ju en process.

Du ska boka tid och prata med BM, ev. hjälper hon dig även till en kurator. Då får du hjälp med att bestämma vad DU tycker. Sedan behöver ni ha samtal tillsammans med en bm eller kurator också, för att han ska känna att han fått ventilera och känna sig ok med ditt beslut - för det är ju ditt beslut. 

Jag tänker att han är i chock. Låt honom landa och förstå att det är vansinnigt att göra abort för att sen försöka igen och hoppas på att det bara blir ett barn. Att skaffa barn är en chansning. Man får det man får i form av antal, kön samt hälsa hos barnet. Om ert barn hade förts gravt handikappat. Hade han velat att du skulle göra retroaktiv abort då? Hade varit skillnad om han inte velat ha barn alls, men att göra abort för att sedan försöka igen är bara knäppt. 

Hälsa honom att man får ta det/de barn man får. Det ingår i den chansning man tar när man gör barn att det kan bli två, tre eller flera. Det är ingen normal anledning till abort. Ska man kasta bort två foster för att man bara vill ha ett? Hur förklarar han det för sig själv? 

Det är upprörande att man ens kan tänka så. 

Har man ekonomin för det, åldern inne och medvetet har planerat och gjort barn så får man fasen ta ett extra barn om det blir så. 

Det är inte bara att göra abort, heller. De här embryona lever ju i din kropp nu. Du kommer alltid bära med dig den här upplevelsen oavsett om de föds eller inte. Det är inte heller lätt att fortsätta en relation efter en abort som görs mot ens vilja. 

Hur skulle han reagera om det blev tvillingar näst gång också? Man planerar inte tvillingar men det kan så klart ske.

Vilken tur att det är din kropp som du bestämmer över helt själv! För mig känns det självklart att man behåller sina barn, även om det blir tvillingar. Att göra abort för en sådan orsak är fruktansvärt känslokallt och för mig fullständigt sjukt.

Utifrån hans inställning skulle jag antagligen göra abort bara för att slippa ha barn med en sådan person och sedan lämnat honom.

Sambon är i chock. Låt honom landa i det hela.

Har vänner som fick tvillingar som första. Klart att det var jobbigt - det är det även med en. Men de visste ju inget annat så det blev ju helt naturligt. 

Landa i det. Försök hitta någon i bekantskapskretsen som har tvillingar. 

...och se till att prata, prata, prata, prata med varandra. Prata även med en utomstående som ni fått tips av ovan. 

Vilken korkskalle din sambo är. Han har lågt utvecklad känsla, och ville antagligen skaffa barn ifrån hela början av en "fel" anledning. Man vill ju skaffa barn för att ha någon att älska, men din sambo ser tvillingarna/fostren som objekt istället som man enkelt kan kasta i soporna. Han är inte kapabel till riktig kärlek, vill du lyssna på en sån man? Självklart borde du behålla tvillingarna. Skit i din okänsliga sambo. Om du gör abort kommer du ha enorma men för livet. 

föda ut två foster i v9... vill du det?
jag hade aldrig kunnat älska min man om han tvingade mig att genomgå det. Hade ett missfall i den veckan och den processen var allt annat än -bara-. Påverkade iallafall mig länge känslomässigt.

ni behöver prata tillsammans med en barnmorska-kurrator och bena ut alla känslor.

Dumpa sambon isf. Vilket psykfall.
Abort är inte ett preventivmedel eller något som ska användas för att reglera hans känsliga mansbäbisssinne. Fy jag mår illa av tanken. Det är era barn, de är planerade, en risk för oplanerade händelser sker alltid med barn. Hur tänker han sig att det ska få fungera om barnet blir sjukt, får cancer, eller npf diagnos. Bara ut i skogen och skaffa ett nytt?

Skicka han till en kurator, det går att få via vårdcentralen, men du kommer ångra dig i resten av livet om du tar bort två friska barn bara för att du hade en mansbebis till sambo.

När vi väntade vårt andra barn, var jag så fruktansvärt nervös för att det skulle vara tvillingar, att jag vid flera tillfällen var alldeles säker på att jag skulle göra abort om det var fler än ett barn, vilket jag också meddelade min sambo.

Jag tänker att det i mångt och mycket handlar om chock och rädsla. Och att din sambo borde få möjlighet att prata med någon om det!