Hur gick det för er ofrivilliga pappor?

Så jävla asjobbigt bara att snacka me tjejen alls just nu. Hon kanske förväntar sig att jag ska bli varannan vecka pappa redan från start. Kanske jag intw ens är lämplig för? Går fan inte. Kan hon ens kräva det? 

Ni var alltså inte heller ihop när hon blev gravid? Ville hon direkt behålla barnet alltså det var aldrig tal om att hon skulle göra abort? Och hur fasen kändes det för dig va det ba helt självklart att du skule träffa barnet och så från början eller kom de mer senare? Berätta gärna mer om du ids här. Just nu känns allt bara ångest.