Hur gick det för er ofrivilliga pappor?

Så man ska alltid köra med kondom och aldrig lita på kvinnan , är det vad du säger ? Vad är det då för vits med p piller ? 

Men orka för fasen vilket jäkla käbblande här i mer än 10 sidor ja vi alla har fatta att FKL tycker jag ska glömma det här barnet helt å ba gå vidare. Ni förstör ba tråden för andra. Visst men stan är liten å vi lär stöta på varann rätt ofta liksom å ryktet lär gå snabbt vem som är farsan. Har inte tänkt kräva några 10 dagar pappaledigt av mamman heller så ni kan lägga ned den diskussionen också. Ska väl först veta om jag är pappan elr inte sen när barnet kommit.

Okej jag orkade bara läsa de första sidorna men vad bra att ni haft en konstruktiv dialog sedan. Ville bara dela med mig av min erfarenhet angående frågan i TS, de första sidorna handlade enbart om kondomer och att barn som växer upp med ensamstående mamma blir misslyckade personer med psykiska problem men så behöver det alltså inte alls bli. 😀 

Mamman har all rätt att hindra pappan i detta läge, även slå han med ett slagträ ifall han försöker tränga sig på. han är ännu en främmande person.
Faderskap tar ännu en stund, innan dess har han inga rättigheter.

Sedan behöver mamman ensamvårdnad, barnet kan bli sjuk, behöva intensiv vård, dom har ingen kontakt, varav omöjligt för han att få vårdnad, för vårdnad behövs samarbete, den verkar obefintlig just nu.

Man går via myndigheterna för o redan ut vem pappan är, bara för att kvinnan tror det är TS som är pappan utgör inte att det är säkert det är TS, det kan vara någon annan.
Innan detta är utrett har inte TS någon rätt alls, Finns dessutom inget straff för mamman om hon vägrar, man tar inte heller hänsyn till något gällande pappan innan det är fastställt. det kan vara en helt vilt främmande person.

Även om mamman vägra samarbeta, är det inte för barnets bästa att överlämnas till pappan som inte ens kan amma barnet  eller ens sköta om ett nyfött barn, kort TS har inga rättigheter första åren.
Skulle vara rent skadligt för barnet o överlämnas till TS första åren, detta tittar rätten på och inget annat.

Pappan kan inte ge detta till barnet första åren, han verkar knappt kunna ta hand om sig själv.

För det är mycket enkelt.

Först krävs samarbete, detta har inte TS, mamman behöver inte tycka om eller samarbeta om hon inte vill.
För det andra ammar barnet ofta i början, pappan har ingen rätt att sitta o glo på när detta sker, inte heller behöver mamman släppa in TS i sitt hem.
Man behöver inte heller springa till soc för umgänges stöd flera ggr per vecka. och ingen kan kräva detta av någon, där man måste infinna sig på en viss plats o tid flera gånger under en vecka.
Detta medför att barnet inte har regelbunden kontakt, via spädbarnsålder minns inte barnet pappan från en gång till en annan.

Barnet kan ha kolik, behöva ständig omsorg, att bara räcka över barnet till någon okänd är ingen bra lösning, spädbarn går på lukt osv för att känna trygghet.

Barnets främsta är just trygghet och stabilitet, en okänd person kan inte ge detta.

Vad du inte förstår är att mamman behöver inte göra detta, hon har rätt att fostra och skydda sitt barn, gör det som är bäst för barnet.
Vill mamman amma kan ingen tvinga henne o gå över till flaska, det är mammans beslut och ingen annans.

Komma o påstå att en mamma ska resa flera ggr i vecka till soc, kanske tar en, två timmar dit och sedan 1-2 timme hem är inte heller något krav som går o ställa.
Det är definitivt inget som är bra för ett spädbarn.

Om barnet sedan är hungrig behöver amma, tröstas så förlänger man inte umgänges tiden med en timme extra för att en okänd pappan ska jollra en stund.

Trodde detta är är självskrivet för alla.

Nu förstår du vikten av samarbete.

Barnets bästa baseras på omständigheter och situation, om mamman flyttar nu är det ett beslut som enbart hon kan göra, kanske hon har hjälp med barnet i en annan ort, kanske morföräldrar där eller släkt.

Tar hon detta beslut kan inte TS göra något åt saken. Det är bara underhållet som döms retroaktivt inte vårdnaden, men få vårdad i denna situation är nästintills omöjligt om mamman inte vill.

Är inte rubriken hur gick det för er ofrivilliga pappor?

Är du en av dom? Jag och några fler är en av dom rubriken frågar efter, lite likt om en tidning har en tråd där läsare får svara, man bedömer inte vem som inte får svara, alla får svara bara man håller sig inom ämnet, inte framför något konstigt osv.

Framför bara en del av sanningen hur och samt hur lite rätt man har som förälder utan vårdnad, dvs mamman kan flytta exakt när hon vill, handlar det om ex arbete, skola, kompisar o släkt för barnet kan hon göra det. man har bara rimligt avstånd, dvs 10- 20 mil är inget konstigt.
Berättar bara vad som kan hända och vad som brukar hända, precis vad rubriken efterfrågar. Fler av oss ofrivilliga pappor berättar liknande historier, hur svårt det verkligen kan bli med tiden. Det finns inga garantier.