Fröken Allvar skrev 2023-01-19 10:25:50 följande:
Jag tror att du kan ha satt en tumme när jag tänker efter. Jag tycker att det är helt rimligt att lämna diskussioner som inte ger en någonting eller bara att man tröttnat.
Vi har lite olika utgångspunkt:
Du tycks ha varit här i många år, och har en lista där du sorterar in folk. Du är här då och då, men är ändå ett av de konton jag känner till namnet.
Jag har varit här i ett halvår, väldigt mycket. Det finns ett konto som använder samma manliga nick där jag ser psykisk ohälsa. Jag har anmält kontot av den anledningen och berättat för personen att jag anmält men den tar inte in det. Det är absolut sorgligt men är allt man kan göra.
Någon skrev att man ska stänga av forumet, gå ut och göra något kul. När jag var ny här startade jag en tråd om hur uppslukad man blir, och det är ju just de starka känsloupplevelserna som slukar upp en. Det betyder inte att man inte har ett annat liv. Men jag tror att man, när man ser samma nick återkomma, felaktigt tror att människor inte har något annat liv än detta. Det är väl klart att de har. Om inte annat kollar de på porr, vilket är en anledning till att trådarna mellan män och kvinnor blir så skeva, eftersom det är porrskadade män som skriver med besvikna isprinsessor, och aldrig mötas de två, om man ska hårddra det lite.
Jag har lite svårt att förstå din utgångspunkt med att det är rationellt att mobba en person för att den startar många trådar. Det är väldigt lätt att känna igen de få som gör det. Jag skrev i deras trådstarter i början, för att jag inte visste hur det var. Nu har jag ibland skrivit i dem ändå men jag vet ju vid det här laget att det inte är någon mening. Det är bättre att ignorera. Jag har även bett människor att sluta följa min tråd om fattigdom om de ändå inte är intresserade av ämnet. Varför ska de då vara inne och läsa? Det kan jag inte förstå på annat sätt än att det handlar om hatefollowing.
För mig är det värre med de konton som tillhör i sina egna ögon välfungerande människor men som uppenbarligen inte är intresserade av dialog. De tycks trivas med att försöka trycka till andra.
Igår såg jag ett sånt konto ge många bra råd kring en fråga och sedan avsluta med en antydan om att personen som fick råden ändå aldrig skulle klara av att följa råden. Det tycker jag är mer problematiskt, att de sköra trådstarterna återkommande blir offer för förståsigpåarnas rovdrift.
Att jag själv finns här inne, är för att det lär mig något om människor och hur vi fungerar. Jag diskuterar alltså inte för att ?vinna? utan för att lära mig mer och öppna för nya tankar.
Alla gör ju bevisligen inte det. En del diskuterar bara för att ?vinna?. Det är deras trigger. Exempelvis.
Det är därför jag ofta lägger ned diskussionen, eftersom man inte riktigt vill och gör samma sak. Att lägga ned är inte så svårt för mig, eftersom jag inte ser det som en tävling.
Men förstår att de olika bevekelsegrunderna för att vara här, skiljer, och det är ofta det som skapar konflikter.
Jag vet inte just om jag skulle vilja använda ordet ?rationellt? på när folk blir taskiga för att bromsa vissa att skriva här inne.
Men det bygger ju på att forumen lite släpps vind för våg av Familjeliv. Och de flesta skriver ju här, likt mig, för att få något tillbaks. Men om det då kommer in uppenbara energitjuvar, och i bland i vad som kan uppfattas som provokatörer, så är det inte en så konstig reaktion. För det är bara när det finns en viss ömsesidig respekt, det fungerar.
Det jag egentligen tycker är det ?farligaste? med Familjeliv är den uppenbara defaitismen, uppgivenheten och den starka viljan att få med andra in i den.
Det syns tydligast i relationstrådarna där merparten ganska unisont hejar på för skilsmässa och separation. Förmodligen eftersom det kanaliserar deras egna misslyckanden.
Men det en del inte förstår heller, är att det är skillnad på en tråd för diskussion, och en tråd för stöd och hjälp. Vissa ser en självmordsbenägens rop på hjälp som ett diskussionsämne. Inte sällan där en ska vara hård, för att de tror det är ?bra? att den andra ?vaknar upp?.
Men det lite för få, verkar inse att det finns människor bakom varje nick. Och för varje hets till skilsmässa, finns det ofta fler, inte minst barn inblandade också. Och lika få verkar känna ett eget ansvar för det de ger råd om.
Sedan kan en ju fråga sig om vi gör rätt här. Trådstarten verkade i mitt tycke inte vara speciellt genomtänkt utan mest att det var ett sätt att vräka ur sig frustration. Ändå sitter du och jag och tar frågan på allvar här.
Kanske borde vissa trådar mer få dö, och mer seriöst menade för diskussion, lyftas.
Men kan hålla med TS om att det vore skönt med fler diskussionsforum som sköttes bättre.
