Vad är det som händer? 30 års kris?
Jag och mitt ex har varit tillsammans i 6 år. Det har varit bra mellan oss. Vi har haft småtjafs lite då och då inte så många som varit stora så det har pågått i flera dagar utan vi löste dom tillsammans samma kväll oftast eller om den ena somnade så tog vi det direkt på morgonen. Vi har haft ett bra liv tillsammans med mycket kärlek. Vi har hittat på saker som båda har tyckt varit roligt. Vi har uppskattat varandra och varit trogna och tagit hand om varandra. Vi har gått igenom 1.5 år nu med ofrivilligt barnlöshet. Så vi har precis kommit så långt så vi skulle börja ivf behandling.
Fick så otroligt fina julklappar av honom och han sa flera gånger hur glad han var i en julklapp. Han kände att han hade lyckats med den. Det är en bok om flera olika aktiviteter och utflykter man ska göra tillsammans som par. Vi båda såg fram emot den jättemycket. Men så efter nyår så började han jobba. Och kom hem efter första arbetsdagen där efter en liten längre ledighet. Han var trött och sur och grinig hela veckan. Jag tänkte det går väl över men det höll som sagt i sig hela veckan. Märkte att han var ute och skrev på snap med någon hela tiden. Sen en dag låg vi i sängen och tittade på klipp. Då ser jag att det är en tjej från hans jobb som skriver till honom. Då frågade jag honom vad skriver ni om. Vardagliga saker mest jobb. Okej så jag lät det vara. Sen plingade det till sent på natten på fredagen. Då frågade jag honom om det var hon och det var det. Han hade bett henne höra av sig för hon skulle ut och köra och det var halt så han ville att hon skulle höra av sig när hon kom hem. Då kunde jag inte vara tyst och sa att det är väl ändå inte din skyldighet. Det är ju trots allt hennes sambos. Han svarade bara på att han bryr sig.
Sen kom vi in på lördagen och det fortsatte som vanligt men jag kunde inte släppa det där med att han skrev så mycket med henne. Vi satt i soffan senare på kvällen och han skrev jättemycket och tittade på mobilen flera ggr. Då sa jag att jag inte tycker detta känns okej. Känns som du går bakom ryggen på mig. Då sa han att det inte var meningen att jag skulle känna så och att han förstod och att det kändes fel att skriva med henne men att samtidigt har tyckt att det varit skönt att skriva med någon och att det varit helt oskyldigt. Men att han skulle bryta kontakten med henne för min skull sa han. Jag frågade vad dom skrivit om men det enda som han sa var att han sagt att han saknat att prata med henne när hon var sjuk inget annat. Som sagt allt var oskyldigt sa han men jag fick ändå inte veta mer vad dom skrivit. Kändes som han döljer mer än han sa där. Men vi hade ett stort bråk om detta den lördagsnatten alla fall och då kommer det också ut från han att känslorna har svalnat pga allt tjafs sa han då. Detta kom som en chock för mig eftersom vi inte har haft det dåligt på ngt sätt så förutom lite snp tjafs då och då. Ialla fall inte vad jag trodde. Han har sagt att han är så lycklig med mig och att jag är det bästa som hänt honom osv. Vi tog ett stort lån till ivf i oktober och betalade in en summa i november och då kändes allt bra har han sagt nu i efterhand eftersom han sagt att det har känts så ett tag. Men detta kom ju i början av januari så såå länge kan han ju inte känt så här. Dessutom så kom allt detta fram 2 veckor innan jag skulle börja med sprutorna. Så det slutade med att vi fick skjuta upp starten 1 månad. Han har sagt att fortsätter det vara bra utan tjafs så var han säker på att känslorna skulle komma tillbaka och vi skulle kunna köra på som vi har strävat efter hela tiden. Jag fick mig en tankeställare och jag har ändrat på mig och inte tjafsat om småsaker som jag i vanliga fall hade blivit irriterad på. Han lagade inte mat, han gjorde inga sysslor alls hemma, han sa bara att han skulle bättra sig men det vart aldrig så. Han kunde sitta vid datorn och spela flera timmar eller så vilade han direkt när han kom hem från jobbet. Så det var inte mycket han hjälpte till med. Men vi kom alla fall överens om att vi skulle kämpa för oss och fortsätta. Så dessa 3 veckor har varit jättebra det tycker vi båda. Trots att jag känt lite att jag fått gått på tå för jag har varit rädd att det ska bli något fel så det skulle bli tjafs eller att jag skulle pressa honom med något för det var han tydlig med att han inte ville känna sig pressad. Vad jag förstod då var att han inte ville känna sig pressad för det här med IVF och om känslorna som svalnat. Men nu i måndags sa han att jag har pressat honom genom att säga att jag är så himla kär i dig. Då sa han att han inte kunde säga det tillbaka till mig och att han såg att jag blev ledsen. Och att jag nu har pressat honom så han har valt att lämna?! Varför kunde han inte bara sagt älskling kan du inte bara ta det lite easy och så. Men ingentingen. Han fortsatte att pussa på mig ha sex med mig krama mig. Var väldigt ofta han ville att jag skulle ligga nära så han kunde hålla om mig.
Allt detta jag skriver om nu är inom loppet av 3 veckor.
Han fick upp nya kompisar inom spelet som kom fram till att dom skulle bowla på fredagen och jag sa vad roligt för dig med nya kompisar åh så. Han var väldigt glad över det och jag också. Sen fick jag ett meddelande att han ville åka iväg på lan över helgen med grabbarna. På min lediga helg som vi hade sett fram emot tillsammans. Eller ah alla fall vad jag trodde. Jag blev ledsen på fredagen för han sa att han var tvungen att jobba över och han skulle komma hem 15.30 och åka igen 16.30 så jag sa att vi kommer ju inte hinna träffas något alls knappt. Och att jag betyder också och att det känns som jag blir skjutsad åt sidan. För den sista veckan från bowlingen så var han upptagen varje dag med spel på datorn i flera timmar och vart det inställt så skulle han ta en dusch och sova. Kändes inte som om han ville umgås med mig. Han kom hem på fredagen och kramade om mig flera gånger och pussade på mig och sa flera gånger att han älskar mig. Han lovade att höra av sig under helgen. Lördagen kom och han hörde av sig på förmiddagen och han skulle höra av sig framåt kvällen. Han var inte aktiv alls på hela dagen jag skickade ngn gång på kvällen och frågade om allt var bra om han hade roligt men fick inget svar. På natten fick jag ett meddelande att han sovit typ hela dagen för att han inte mådde bra och att han skulle lägga sig igen och att han skulle komma hem på förmiddagen dagen efter. Jag ringer upp för att höra vad det var han hade haft ont i magen visste inte om det var magsjuka eller inte. Han sa att han saknade mig och älskar mig. På förmiddagen kom han hem och satte sig på toan med en gång. När han var klar där så kom han direkt till mig och ville ha en kram. Då sa han att han saknat mig och älskar mig och skulle ta en dusch. Efter duschen lade han sig och vilade och jag lade mig brevid honom och han höll min hand. När jag skulle upp igen för att köra sonen till sin pappa så sa han kan du inte lägga dig tätt intill så jag får hålla om dig 5 minuter? Självklart gjorde jag det och det var längre än 5 min. Sen åkte jag och när jag kom hem kröp jag ner till honom och vi vilade en stund under tiden vi höll om varandra. När vi vaknade så så låg vi och gosade och det ena ledde till det andra. Vi hade då inte haft sex på 1 vecka så jag vart så glad att vi äntligen fick till det. Men märkte precis när han var på väg så tryckte han bort mig vilket han ALDRIG har gjort förut så jag ifrågasatte varför han gjorde så? Det var inte meningen sa han då. Fast det märkte jag ju att du gjorde med flit. Har du bestämt dig att du inte vill försöka skaffa barn med mig nu eller vad handlar det om? Jag vet inte om jag vill vara tillsammans med dig längre. Känslorna hade inte kommit tillbaka (själv kan jag väl förstå att 3 veckor är kort tid att få tillbaka dom kanske) men det skulle inte vara några problem sa han ju så länge det fortsätter så här vilket det gjorde. Men han visste inte hur han ville jag frågade hur han tänkte eftersom vi precis hade haft sex och allt han sagt och gjort. Men han hade inget vettigt svar på det mer än att han älskar mig. Slutade med att jag gick ut för att ventilera ville trots allt inte bråka. Han gick ut strax efter mig och valde att inte komma hem den natten. Han skickade ett sms att jag kommer förbi imorgon så kan vi prata. När han kom sa han att han inte ville leva med mig längre.
Hans känslor har inte kommit tillbaka dels för jag har sagt att jag är kär i han och det har pressat han utan att han kunde ha sagt det till mig att jag skulle hejda mig lite. Jag frågade honom om lånet och ivf varför han gick med att sätta oss I skulder i oktober och betala in en del i november. För att allt kändes bra då sa han?
Jag frågade varför han gick med på att åka på spa och vi skulle boka det 4 dagar innan allt detta hände då svarade han för jag vill åka på spa med dig och det skulle vara skönt har aldrig varit på spa. Ja men du kan ju inte säga att du vill åka på spa med mig nu. Men jag vill åka på spa med dig. Men alltså jag förstår ingenting du har precis gjort slut med mig och säger att du vill åka på spa med mig. Du kanske inte ska säga så utan att det är ju inte med mig du kan åka med nu. Han satt tyst ett tag sen förstod han vad jag menade och höll då med mig. Frågade honom hur det hade känts nu igår och idag. Både och sa han då. Han hade saknat mig men det hade känts skönt att inte ha någon som väntar på honom.
Jag förstår ingentingen och min familj och vänner förstår ingentingen. Alla hans handlingar och ord om hyr lycklig han är och jag är den bästa han vet och jag är så underbar unik och den bästa människan han vet. Sen i loppet på 3 veckor har han lämnat mig. 4 dagar senare vill han dela upp vad vem ska ha av möbler. Det går väldigt fort känner jag. Jag fattar ingentingen! Kan detta vara en 30 års kris? Han fyllde 33 häromdagen. Jag är rädd att han gjort detta förhastat och att han kommer ångra sig vilket jag hoppas för han är den jag vill leva tillsammans med. Med eller utan gemensamt barn. Men jag kan säga att jag är så otroligt sårad utav allt det här.
Känner någon igen sig? Har ni några tips? Vet inte hur jag ska klara det här. Känner mig så lurad på något sätt och sårad så det finns inte.