Hmmmmmmmmmmmmmmmmmm

Hej!

Jag har nog skrivit i dina andra trådar, men då var det delvis annat perspektiv du gav. Jag får en bild av en människa som lätt reser sig, men också lätt faller när jag läser sådant du har skrivit. Har man tillfälliga anställningar, vilket du haft vad jag förstår, så kan det vara lite svårt att kombinera med att ta stort ansvar. De andra medarbetarna vill se att du vet din plats, inte att du pekar på sånt som inte fungerar. Jag har själv gjort det "misstaget" som vikarie. Dock inte konsult, för då brukar jag bara följa instruktionerna.

Som konsult kan man bli utsatt för att få omöjliga arbetsuppgifter och sådant som ingen annan vill göra. Arbetsplatsen du kommer till är ofta stressig och i obalans, annars skulle de inte behöva ta in konsult. :)

Jag fastnar för att du har körkort och erfarenhet av att arbeta som undersköterska. Eftersom du verkar bry dig mer om andra människor än vad genomsnittet gör så skulle vården i någon form kunna vara något du kunde pröva igen. Jag var en gång aktuell för ett sådant jobb och de såg, upplevde jag, mer till min personlighet än till mina meriter under intervjun. 

Jag får också känslan av att du är en rastlös person, som åker upp och ned i humöret? Jag tror att det finns medicin som skulle kunna hjälpa dig, men du skulle då behöva gå igenom utredning, vilket du inte har tid med just nu vad jag förstår. 

Det verkar ändå som om du är på en plats där du själv känner att du inte längre orkar köra på som tidigare. Jag har själv varit på den platsen, och vill inte säga till dig att det bara är att ta hjälp och få medicin så blir allt bra, för så är det inte, men samtidigt behöver du göra förändringar i ditt liv för att inte krascha med jämna mellanrum. 

Jag vet inte om du kan ta in något av detta som jag skriver. Jag hoppas ju det, annars skulle jag inte skriva. Om inte så har du åtminstone fått ett svar som kan se att du är en arbetsam människa som kämpar för att få ihop ett liv för dig, din hund och dessutom vilja  hjälpa andra. 

Tack snälla för dina väl valda ord och ännu mera för att du orkade läsa igenom mina jobbiga texter! 

Vet inte riktigt om du syftar till att jag ev skulle ha adhd?  Tanken har både slagit mig och även andra. Men läkare på psyk tycker inte att jag faller in inom ramen. Och det är nog snarare så att jag faller under autistisk men såpass lite att det knappat är märkbart och svår utrett. Jag vet inte.

Har försökt finna vad felet på mig själv är. Men antingen så passar jag inte in i någon kategori eller så passar jag in i alla hi princip.

Har jag klarat mig såhär länge typ till och från som jag har gjort så ska jag nog klara mig vidare. Ska bara finna ett arbete där jag inte ger 110 % varje dag och är helt slut efter arbetet. 

Mm.. Vet inte, men har alltid varit lite av någon som gillar att finna på bra lösningar eller bättre lösningar. Och förr var det ju väldigt vanligt att det stod i arbetsannonserna eller fick fråga på intervjun vad man kunde göra för företaget. 

Så har väl alltid gått in för att ge allt på arbetet och komma med ideer som gärna förbättrar för alla på arbetsplatserna. 

Inte så att jag är jobbig på något sätt. Utan bara vill bidra till en bättre arbetsmiljö för alla helt enkelt. Men får nog lägga det på hyllan då det inte uppskattas av chefer eller så känner de sig hotade för att jag har bättre ideer i många fall än vad de själva har. 

Ska väl omfokusera och studera upp mig istället. Men nej, tror inte jag kommer arbeta med människor igen om jag inte får ambulans jobb möjligtvis, men behöver refresha upp kunskaperna då och kanske gå någon ner utbildning. Tror inte jag kommer gå den vägen iallafall.

Jag svamlade iväg en del här o tråden handlade om varför folk som beter sig dålig klarar sig bättre än mig. Förstår det inte bara riktigt. Fast visserligen så har jag i princip ingenting gemensamt med någon. Har heller aldrig fått växa ihop till en trygg relation med någon. Har bara varit antingen dåligt eller ensamt. Är väl menad att vara ensam helt enkelt.

Återigen, tack för ditt inlägg! Blev glad när jag såg att du hade skrivit. Trodde inte att någon skulle svara eller komma med något snällt i form utav medkänsla eller förståelse faktiskt. 

Hej TS. Jag förstår nog inte riktigt kopplingen mellan att du klivit in och räddat olika människor  (good on you!) och att någon som du inte tycker om, har bostad och partner idag? 

Ditt liv är ditt och den personen har sitt liksom. 

Du har verkligen gjort mycket i ditt liv, men inte direkt något som leder till förmögenhet och goda sociala relationer. Min gissning är att puckot du stoppade från att kasta sten har gjort just såna saker. Kanske utbildat sig tex. 

Du har hamnat i väldigt många våldsamma/farliga situationer. En människa kan ju ha otur, men jag får lite intrycket att du vistats mycket i miljöer där risken för sånt ökar. 

Jag har inte läst alla inlägg så jag ska väl egentligen inte yttra mig, men min spontana tanke, utan att vara taskig, är att det känns som att du ska få kredd för allt gott du gör, vilket du ska ha, men man ska inte göra bra saker bara för att bli belönad, sen att du lever ensam och inte har någon partner kan ju bero på annat.