Hur kan folk som lever i förhållanden må så dåligt? Det är väl jobbigare att vara ensam?

Statistiken visar att det är svårare för många män att hitta en partner då dessa män anses oattraktiva av någon anledning. Exempelvis arbetslöshet är en sådan faktor. En arbetslös man har mycket svårare att hitta en partner än en arbetslös kvinna.

De som spammar i dejtingapparna är en grupp män som inte är representativa för alla män eller ens för alla i dejtingapparna. Dessa män skriver till så många som möjligt för att få napp. Så gör inte alla män.

En sådan statistik har jag aldrig sett, den behöver du nog länka till om vi ska ta det du skriver på allvar.

Snarare är det så att män är mycket mer ensamma överlag i livet och lider därför mer av att vara singlar än vad kvinnor gör eftersom vi har vänner och ett mer aktivt socialt liv. Vårat liv förändras inte lika drastiskt om vi hittar en partner eller ej och är därför inte lika bittra över våra livsöden.

Ni kanske skulle prova att hitta manliga vänner istället? Börja ha ett socialt aktivt liv och må bra på det sättet och sen söka kärleken?

Ser fortfarande inte att de kämpar hårdare för att få förhållanden. Att man ska skaffa sig en utbildning och jobb är väl grundläggande för oss alla. Att se till att man inte är arbetslös ser jag inte som att "kämpa för att få ett förhållande". Eller kämpar de när de duschar och rakar sig också? När de tar på sig rena kläder?

Börjar bli otroligt trött på det här tjatet.

Håller med. Idag är allt en kamp för män tydligen. Arbeta, sköta hygien, avsluta skolan osv. 

Att skaffa utbildning och jobb gäller både män och kvinnor. Skillnaden är att det är mycket lättare för en kvinna utan utbildning och jobb att hitta en man än tvärtom.

Min sambo har för övrigt varken utbildning eller jobb. Det är många som drabbas av olika livsöden som gör att de hamnar där...

Män mår sämre för att vi är sämre på det sociala, att visa känslor och knyta nära kontakter.

Det vore jätteskönt att få leva ensam. Jag bor själv men har ett förhållande fast jag inte vill pga ett barn som är ett år och mannen blir arg och är rädd att ilskan går ut över barnet. 

Vill bara slippa honom och det skulle vara en lycka. 

För övrigt har jag haft jättesvårt med kärleken och inte fått något gratis. Aldrig fått känna mig älskad eller uppskattad i en relation hela livet men som sagt det är ingen prio. Jag vill bara ha lugn och ro ensam men det är jämt drama med mannen som alltid ska vara queen nr 1 och dra upp himmel och jord för ingenting. Varje dag och vecka är det en ny drama.

När barnet är äldre får jag försöka fly detta men just nu måste jag skydda mitt barn och vara en mänsklig sköld och ta alla stötar. Det är ibland ett moment 22 och det finns ingen väg ut. Då gnäller man men vet inte vad man ska göra för att komma loss.

Hemlig identitet är ända vägen ut till slut men jag vill inte gå den vägen så försöker stå ut och hitta andra vägar. 

Hellre singel än i dåligt förhållande - alla dagar i veckan!  

Jag kan tänka att det måste vara fel någonstans när liknande trådar som den här dyker upp där mannen klagar på att inte hitta någon. Ligger inte det på oss män att göra oss mer attraktiva för kvinnorna?

Självklart gör det det. Och jag och många andra män har nog gått in hårt för den biten. Jag har visserligen 2 förhållanden bakom mig, men fick verkligen kämpa för att behålla "status quo" när jag var i dem, dvs jag fick hela tiden kämpa för att vara perfekt så att de inte skulle tröttna. Det dränerade mig på massor med psykisk energi så att jag var som ett mentalt vrak när dessa förhållanden tog slut.

Och då har jag ändå haft "tur" i det genetiska lotteriet, dvs jag har inte haft utseendet emot mig. Jag gick dessutom i dessa förhållanden in för att vara den perfekte mannen. I yngre år läste jag ibland damtidningar för att få en uppfattning om hur kvinnor ville att en bra och riktig man skulle vara, och tog till mig av det. Men det har varit som att hur hårt jag ansträngt mig för att vara den bästa versionen av mig själv, så misslyckas jag ständigt bibehålla attraktionskraften. Den faller ofta så fort jag börjar tappa lite av det där perfekta jag byggt upp. Därav mina tankar i trådstarten.