I denna artikel resonerar Tomas Ramberg på Dagens Nyheter om möjliga resultat efter riksdagsvalet 2026. Han avslutar med 4 olika scenarier efter nästa val. Själv tror jag att både SD och M kommer göra mycket dåliga resultat i nästa val och att det resulterar i att både Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson avgår. Vad tror ni?
Sossarnas drömsamhälle är sovjetunionen.
Alla privata företag ska förstatligas enligt sossarna.
Ingen lön efter prestation. Allt ska utgå efter behov.
Skatterna ska höjas på allt.
Så ser sossarnas drömsamhälle ut.
Av indexet framgår att Sverige i genomsnitt uppnår bättre resultat än något annat land i jämförelsen. Vi kan också notera att de nordiska länderna generellt får goda resultat, med Norge och Finland på andra respektive tredje plats.
skr.se/download/18.5627773817e39e979ef5e64a/1642507719162/7585-542-4.pdf&ved=2ahUKEwiioIvAx9-KAxUpJBAIHQLtM2YQFnoECBcQAQ&usg=AOvVaw3Ybo6YHibwwirHTOFZx0vp
Sverige toppar kvalitetsindex
Alla indikatorer som används i rapporten skalas om så att det bästa landet får en etta och det sämsta landet en nolla i respektive index. De övriga länderna får därefter ett värde mellan noll och ett som beräknas med linjär interpolation. Det betyder, mer vardagligt uttryckt, att den relativa positionen mellan noll och ett bestäms av vilket gränsvärde som är närmast. När vi sedan beräknar totalindex för kvalitet för länderna tar vi fram genomsnittlig indexplacering. De olika delindexen har alltså samma vikt i totalindexet. Indexvärden för de länder som saknar uppgifter för någon indikator baseras enbart på de indikatorer som de har värden för. Vi väger inte in resursförbrukningen i kvalitetsindexet, utan konstruerar i stället ett separat index över effektivitet där den uppnådda kvaliteten ställs mot ländernas resursförbrukning, mätt som andel av BNP. Kvalitetsindexet är som nämnts uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från OECD Health Data 2017. Dessa data finns tillgängliga för allmänheten på OECD:s webbsida. Vi har dessutom använt två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU. Indikatorerna är följande:
Sverige på plats två avseende effektivitet Ett vanligt sätt att jämföra effektiviteten är att använda ickeparametriska metoder. Tekniken bygger på att man identifierar vilka enheter ? i det här fallet länder ? som strikt dominerar andra. Man kan då antingen utgå från konstant skalavkastning eller variabel skalavkastning. I båda fallen ställer man resultatet ? kvalitetsindex ? mot resursåtgången. De länder som lyckas åstadkomma mest för en given resursåtgång bedöms som maximalt effektiva. Skälet till att man kan vilja välja den ena eller den andra metoden är att vi inte kan vara säkra på att sjukvårdsinsatser ger lika bra utdelning alldeles oavsett hur mycket som redan används till sjukvård. I ett land där man spenderar två procent av BNP på sjukvård kommer ytterligare en procentenhet att få större betydelse än i ett land som redan använder tio procent. När skillnaderna mellan länderna blir stora kan det vara lämpligt att öppna för möjligheten att avkastningen är avtagande. Därför kan man göra antagandet om variabel skalavkastning. Om vi antar att skalavkastningen är konstant hamnar Sverige efter Finland, på delad andra plats tillsammans med Norge.
Diagram 3. Sjukvårdsutgifter och kvalitetsindex
Sossarnas drömsamhälle är sovjetunionen.
Alla privata företag ska förstatligas enligt sossarna.
Ingen lön efter prestation. Allt ska utgå efter behov.
Skatterna ska höjas på allt.
Så ser sossarnas drömsamhälle ut.
Av indexet framgår att Sverige i genomsnitt uppnår bättre resultat än något annat land i jämförelsen. Vi kan också notera att de nordiska länderna generellt får goda resultat, med Norge och Finland på andra respektive tredje plats.
