• Ylva34

    Är det jag som överreagerar?

    Jag tycker det var fel gjort av honom, TS. Jag förstår att du blev ledsen. Jag tycker inte att du har överreagerat. 

    Jag förstår hans kompis om denne har tyckt att det var olämpligt att du hängde med ut, kanske tänkte på allt supande och om ni skulle vidare, att någon kunnat stöta till din mage. 

    Jag kan inte erinra mig att den blivande pappan gått ut och festat när jag varit gravid, absolut inte när jag varit i 7:e månaden. Det är en tid för allt. Parmiddagar och lite sådär, ja, men inte på den skalan du berättar om.

    Om ni nu var tvungna att gå på detta ändå så borde han ha sett upp med sitt drickande. Det är lagom roligt om mannen dricker så där när man själv är nykter och med barn. Han borde ha tänkt lite mer på dig där. 

    Hans uppförande med kvinnan är fel. Fel att han anförtror sig till henne utan ditt godkännande. Varför var de två ute på balkongen tillsammans bara? Rökte dem eller vad var det? Det hade jag velat veta (Inte att du ska behöva skriva om det här). 

    Jag har aldrig någonsin varit med om att någon pojkvän eller fästman eller äkta make stannat kvar på en fest och jag har fått bege mig hemåt. Tycker det är mycket dålig stil. Jag vet att många ändå gör så och att de är okej med det. De jag varit tillsammans med har aldrig ens frågat mig och jag skulle nog bli ställd först. 

    Det jag är van vid när männen festar loss är att de ringer, SMS:ar och kommer hem i lämplig tid om de varit ute utan mig. Jag har aldrig behövt säga någonting om detta. Jag tycker att så ska man bära sig åt per automatik om man väljer att vara i en relation, ett äktenskap. Du skulle inte behövt gå ensam hem och inte behövt SMS:a honom. 

    Den fysiska gesten han gjorde mot kvinnan kan ha varit på skoj, men om igen jag har inte varit med om att någon kärlek till mig tagit något initiativ till någon fysisk beröring. Bara isåfall en omfamning när man träffar vänner, par och likadant när man säger hej då. Jag har varit med om kvinnor som fysiskt rört vid, men då har mannen spelat bort det, tagit per automatik ett fysiskt avstånd och även ett psykiskt avstånd, inte sett på kvinnan ens utan förbi henne för att hon ska förstå. 

    Han behöver ta mer hänsyn till dig och ditt mående som också kan spegla barnets mående när mamman blir stressad. 

    Jag antar att det här är ert första barn och allt kan vara ovant då, helt nya situationer ni inte behövt tänka och att ta ställning till tidigare. 

    Jag vet jag tyckte det var jobbigt när jag var långt gången och jag såg hur särskilt en kvinna glodde ögonen ur sig på min man. Han tänkte inte på det. Jag kände mig själv ovan i min egen kroppshydda. Det kan vara sånt också som speglar in. Man är mer sårbar under sin graviditet. Vet att han bara tog min hand där och då och när jag sedan tog upp det såg han ut som ett frågetecken. Han sa han tyckte alltid jag var vacker gravid, men jag kände mig illa till mods och nästan hotad av den andra kvinnans skönhet. Jag tycker inte man ska känna det så, jag kan inte rättfärdiga det men jag kände det så bara ändå. Sådant tycker jag den blivande pappan också kan försöka ta hänsyn till. Kanske inte så roligt för dig på festen när du inte kan dricka och du är trött och gravid i /:e månaden att han då uppför sig så med en annan icke gravid (vad vi vet) kvinna. 

    Jag hoppas han tar det till sig vad du känt. Man vill inte ha dåliga minnen förknippade till sin graviditet heller. Det börjar redan här. Han kanske kan tänka på det med. 

    Önskar dig all lycka till och glädje i din fortsatta graviditet och hoppas allt går bra för dig. 

  • Ylva34

    Obs!! vill lägga till något bara. Tänkt lite mer. Jag vet inte om de män jag varit med om de haft de här diskussionerna eller bråken med sina tidigare tjejer varför de inte stannat kvar och tjejerna gått. Det kan ha varit så. Att jag bara fått det serverat. Det och om de gått ut själva med sitt grabb-gäng att de skött det och inte stannat ute för sent. 

    Till din mans försvar så kom han direkt efter du skickat ditt SMS. Han var hemma vid 1-tiden och det är ingen tid egentligen, tycker jag. Det är inte så sent alls. 

    Jag vet inte hur han brukar bli då han dricker, om han blir den skojiga typen, om han blir fysisk skojig mot både män och kvinnor. 

    Den fysiska gesten han gjorde mot kvinnan låter för min del som något som görs mellan vänner, inte om han varit romantiskt intresserad av henne. Han kanske ville markera: Vi är bara vänner? Jag hade ändå, men det är jag nu, talat om att jag vill inte att han ska ta initiativ till att röra en annan kvinna. Verkligen inte en kvinna jag kan se är intresserad av honom. Mina har tagit initiativ till omfamningar av andra kvinnor men också deras män och sättet de gjort det på har inte varit romantiskt, eller laddat. 

    Jag tror att det här är er första runda, erfarenhet som gravid. Jag tror det här går att lösa genom att ni pratar igenom det och kommer fram till vilka regler gäller för framtiden. Jag tycker han har begått tabbar, misstag, och det kan hända. Det som gäller nu är hur han tar till sig vad du känner och hur han väljer att vara i fortsättningen. Det var allt av mina funderingar. 

Svar på tråden Är det jag som överreagerar?